Har du att göra med någon som har åsikter diametralt motsatta dina egna? Det kan vara politiska åsikter, åsikter om barnuppfostran, åsikter om hur skolan ska skötas eller åsikter om invandring.
Det har jag!
När unga i åldrarna 15–24 år ska beskriva sin drömarbetsgivare använder de ord som förstående, rättvis, trevlig, omtänksam, lyhörd och snäll. Dessutom vill de ha intressanta arbetsuppgifter, bra arbetsvillkor, bra chefer och inte minst trevliga kollegor. Det sistnämnda hamnar tillsammans med ”god stämning” allra högst på den jobbönskelista som Ungdomsbarometern tagit fram på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Lärare använder ofta centrala genetikbegrepp i undervisningen – men på olika sätt i olika sammanhang. Dessutom blir relationen mellan begreppen ofta otydlig. Det framgår av Karin Thörnes forskning.
När rektorn slutar stannar skolutvecklingen ofta av. Det här visar en ny granskning från Skolinspektionen. Vi bad projektledaren Ulrika Rosengren berätta om granskningen och hur huvudmännen kan ge rektorerna bättre stöd.
AI beskrivs som den nya elektriciteten. Data som vår tids olja. Regeringsinitiativ ska snabba på utvecklingen och forskningscenter startas för att implementera AI i samhället. Men vad är artificiell intelligens – och vilken plats har det i skolan?
Robotar kan vara assistenter till lärare och hjälpa elever öva på enkla uppgifter. Men inte hantera känslor, betygsätta skolarbete eller interagera med yngre barn. Det menar eleverna som deltog i en undersökning om pedagogiska robotar ledd av Sofia Serholt vid institutionen för tillämpad it vid Göteborgs universitet.
Ersätt polariserade klassrumsdebatter om klimat och hållbarhet med organiserade diskussioner där alla elever får komma till tals. Det rådet ger Heléne Nyrén och Alexander Bergquist, lärare i samhällsorienterade ämnen.
En av mina främsta supporters, min pappa, gick bort i höstas. Pappa var otroligt stolt över mig när jag blev lärare, för att inte tala om när jag blev rektor och grundskolechef. Han var i och för sig stolt över i princip allt jag gjorde. När pappa läste den första krönikan jag skrev för Grundskoletidningen så grät han av stolthet.
Ser vi på elevhälsa som ett substantiv eller som ett verb?
Det kan vara avgörande för hur elevhälsan fungerar på en skola.
Själv kallar han sig normalstörd. Särskilt alldaglig är han däremot inte. Filmaktuella Pär Johansson har fyllt 50 och ägnat halva sitt liv åt att förändra samhällsnormer. Catwalk är hans huvudnummer.
Arbete med skönlitteratur, läsning av lagtexter och textproduktion för autentiska mottagare. Det är några av svenskläraren Semir Susics tips för hur undervisningen i svenska kan kopplas till de globala målen.
Något har hänt i svenska klassrum. De är avskalade. Inga böcker, inga bilder, inga färger. De är intryckssanerade. Ett nyord som uppmärksammades av Språktidningen i början av 2018 då en kommun skulle anpassa skolmiljöerna för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det blev kala väggar i neutrala färger utan teckningar och bilder.
När han insåg att det inte gick att förändra skolsystemet valde fortbildaren John Steinberg att lägga krutet på det individen faktiskt har makt att påverka – sitt eget beteende.
Grundskoletidningen följde grusvägarna till Sveriges mesta pedagogikförfattare som efter 52 böcker fyller 70 år – och mötte en ensamvarg som präglats starkt av den amerikanska skolans baksidor.
Utnämningen ”Världens bästa lärare” firar ett hantverk, inte en person. Det tycker vinnaren och bildläraren Andria Zafirakou som vill att kreativiteten ska få större tyngd i skolan.
– Bilden hjälper elever att växa och förstå att de faktiskt kan åstadkomma något som är lika bra som någon annans.
Jag var rastvakt. Solen sken och det var galet många elever på fotbollsplanen. Allt var frid och fröjd, men jag visste att det skulle bli tjafs. Det blir det alltid när många människor ska samsas på samma yta.
Efter succén med instagramkontot Svart kvinna är podcasten Raseriet ett sätt för Fanna Ndow Norrby att kanalisera ilska. Men att dagligen få inkorgen fylld av vittnesmål om rasism och sexism gjorde henne utbränd.
Många elever upplever att de inte är tillräckligt smarta i matematik. För högstadieläraren Camilla Askebäck Diaz är strukturerade lektioner, trygghet och goda relationer de viktigaste redskapen för att få eleverna att våga börja ställa frågor.
Mellan 1 - 31 augusti har vi ett exklusivt erbjudande där din skola kan prenumerera på Grundskoletidningen (6 nummer + digital tidning och kunskapsbank) för 959 kr exkl. moms för ett helt år (ordinarie pris 1659 kr - spara 700 kr).
Denna artikel är publicerad i Grundskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in som prenumerant.
Så här läser du vidare
Börja prenumerera på Grundskoletidningen så får du bland annat tillgång till lektionsupplägg, workshopmaterial och lärorika reportage.
Kompetensutveckling för hela arbetslaget!
Har du en prenumeration på Grundskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.
Grundskoletidningen är fullspäckad av kunskap, lektionsförslag och workshoppupplägg - perfekt för din och arbetslagets utveckling.
