”Vi måste möta eleverna där de befinner sig”

Ersätt polariserade klassrumsdebatter om klimat och hållbarhet med organiserade diskussioner där alla elever får komma till tals. Det rådet ger Heléne Nyrén och Alexander Bergquist, lärare i samhällsorienterade ämnen.

lärarna

Heléne Nyrén och Alexander Bergquist är högstadielärare i geografi, historia, religion, samhällskunskap. De arbetar på Oxievångsskolan, en F–9-skola i Malmö med cirka 800 elever.

Hur arbetar ni med frågor som rör klimatförändringar i samhällskunskapsämnet?
Heléne: Vi undervisar mer och mer med ”hållbarhetsglasögonen” på hela tiden. Samtidigt är det viktigt att vara noga med ämneskunskaperna, till exempel de begrepp som hör till ämnet. Det behövs för att eleverna ska kunna se mönster som de kan använda sig av för att förstå och kunna orientera sig i sin omvärld. Exempel på mönster är samhällets olika aktörer. Vad kan individen göra för att jobba för hållbar utveckling? Vad kan stater och lagstiftare göra? Vad gör företagen? Organisationerna? Om vi återkommer till dessa aktörer blir det lättare för eleverna att greppa utmaningarna.

Alexander: Vi tar upp dagsaktuella händelser och diskuterar dessa utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Samtidigt behöver vi även titta framåt och skapa positiva bilder av framtiden, och hela tiden fråga oss vad som krävs och hur ska vi göra för att nå dit.

Heléne: När jag diskuterar dagsaktuella händelser med mina elever avslutar jag med att fråga eleverna vilka av de globala målen som hör till diskussionen.

Vilka är de största utmaningarna i undervisning om hållbar utveckling?
Heléne: Att samhällsdebatten kring hållbarhetsfrågor är så het och kontroversiell. Samtidigt har vi i skolan ett ansvar att ta oss an den sortens frågor.

Alexander: Här ser vi att det är viktigt att eleverna både får vädra sina egna åsikter och lära sig bemöta andras åsikter på ett värdigt sätt.

Heléne: Jag har helt slutat med det som var så populärt tidigare, nämligen klassrumsdebatter. Det blir bara polariserat där starkaste rösten ska vinna. Genom att bryta ner frågor i organiserade diskussioner kan vi lära eleverna hur de ska göra för att alla ska komma till tals och förstå varandra. Det är då man kan finna hållbara lösningar.

"Jag har helt slutat med klassrumsdebatter. Det blir bara polariserat där starkaste rösten ska vinna.”

Alexander: Det hade varit önskvärt under de här diskussionerna att få vara två vuxna i klassrummet för att få en bra struktur. Vi behöver säkerställa att alla röster blir hörda och att inte enskilda elever får det största utrymmet.

Har ni även ämnesövergripande projekt på skolan där ni arbetar med de globala hållbarhetsmålen?
Alexander: Vi har just nu ett projekt igång som bland annat involverar samhällskunskap och hem- och konsumentkunskap. Det är viktigt eftersom hållbarhetsfrågorna inte kan stå för sig själva.

Heléne: Det får större effekt för undervisningen om flera lärare och ämnen samarbetar och visar tyngden i frågorna. Det gör att eleverna fortsätter diskussionen även utanför klassrummet.

Alexander: När vi lyfter detta i flera ämnen får eleverna dessutom olika infallsvinklar på vad hållbar utveckling är, och en förståelse för att det genomsyrar hela samhället på olika nivåer.

Heléne: Samhället förändras i snabb takt, och vi måste möta eleverna där de befinner sig. Lärarna behöver diskutera och stödja varandra med kunskap och erfarenheter kring förändringarna. Var får eleverna sin omvärldsuppfattning ifrån? Det som var deras medievärld för ett par år sedan gäller inte längre.

Carl-Johan Markstedt

Carl-Johan Markstedt

Gymnasielärare i svenska och historia, ansvarig för skolverksamheten på Nobelmuseet och läroboksförfattare.

Vill du läsa mer? Bli prenumerant!

Du får 6 nr av Grundskoletidningen och Pedagogisk Snabbguide för 1099 kr exkl. moms.

Så här kan du läsa vidare
Börja prenumerera så får du tillgång till alla fördjupande och inspirerande artiklar i Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide..
Kompetensutveckling när den är som bäst.

Bli prenumerant