Med ett genomtänkt syfte och en tydlig planering får läsningen en bra start. Här är tre tips på hur ni kan förbereda era bokcirklar.
För att få ut så mycket som möjligt av det lästa är det viktigt att hitta goda rutiner
för boksamtalen. Vi har sammanfattat fem förslag på samtalsmodeller som Skolverket presenterar på sin hemsida.
Åsa Hjelm har skrivit den första avhandlingen som undersöker hur matematik tillämpas i slöjdämnet. Samverkan mellan de två ämnena är dock ytterst ovanligt i svenska skolor.
Utvecklingssamtalet ska hållas minst en gång per termin. Det syftar till att stödja elevens utveckling både kunskapsmässigt och socialt.
Alla människor drabbas förr eller senare av nederlag och förluster. Genom undervisning i resiliens kan skolan ge elever kraft att resa sig – och känna sig mindre ensamma. Det gynnar den psykiska hälsan.
– Den stora vinsten är att de ser att alla bär på något, säger barnläkaren och coachen Kristina Bähr.
Stillhet, massage, rörelse och reflektion står på schemat på Väskolan i Kristianstad.
– På högstadiet behöver eleverna framför allt hjälp att komma ner i varv, säger Hanna Johansson, kurator för år 6–9.
Alla platser har någonting att berätta. Med hjälp av samtidskonstens metoder upptäcker elever och lärare i Växjö oväntade saker på skolgården.
När elever blir för fokuserade på betyg och att göra ”rätt” minskar deras vilja att prova sig fram i de estetiska ämnena. Det kan hota ämnenas särart, säger professor Cecilia Wallerstedt som menar att fantasins logik behöver få ta mer plats i undervisningen.
När Ulrica Colliander var rektor för Karlbergs F–3-skola i Stockholm slopade hon ordningsreglerna och införde sex hjärtan i stället. För det fick hon priset Årets värdegrundsarbete 2021.
Mänskliga rättigheter är mer än allas lika värde. ”Undervisningen behöver också innehålla vilka skyldigheter samhället har gentemot oss”, säger Frida L Nilsson, som skrivit en avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i skolan.
När NO-läraren Charlotte Husberg började plocka in aktuella samhällsfrågor i klassrummet fick kemiundervisningen ett lyft.
– Eleverna är mycket mer engagerade nu, säger hon.
På Landamäreskolan i Göteborg är det nu fritidshemslärarnas tur att lära av varandra.
– Vi vill öka likvärdigheten mellan de olika avdelningarna, berättar Frida Sjögren, biträdande rektor.
Vardagsskildringar gör lärandet konkret. Men vänta in klassen – och håll det kort. Det är ett av lågstadieläraren Karl Rylanders främsta tips för muntligt berättande i klassrummet.
Här är ett förslag på en utforskande uppgift där eleverna ska samtala och undersöka begreppet procent. Upplägget är utvecklat av matematikläraren Anneli Hernvald och riktar sig främst till elever i årskurs 7. Uppgiften kan genomföras som en del av en lektion eller som en hel lektion, om du väljer något av förslagen på hur uppgiften kan vidareutvecklas.
Jämförelsen är en kraftfull didaktisk metod – inte minst i undervisningen om folkmord. Det menar Steven Dahl, som forskar om vilka lärdomar eleverna drar av att studera folkmord i historien.
Oavsett vilket folkmord Ola Lindgren undervisar om är målet detsamma – eleverna ska komma nära skeendet.
– Jag vill få dem att förstå att förövarna inte var monster,
utan människor som du och jag, säger han.
Struktur, god ämneskunskap och en bra relation till eleverna. Det är några byggstenar när Camilla Heiskanen på Vifolkaskolan leder undervisningen i SO.
Vardagsuttryck och metaforer kan fylla en viktig funktion i undervisningen i NO-ämnen. Den menar Alma Jahic Pettersson, som forskat om hur lärare på mellanstadiet kan hjälpa eleverna att förstå det naturvetenskapliga språket.
Redan från lågstadiet ska matematikundervisningen behandla algebra. Sanna Wettergren har undersökt hur en sådan undervisning kan se ut – och vad lärare ska titta efter för att se om den fungerar.
Mellan 1 - 31 augusti har vi ett exklusivt erbjudande där din skola kan prenumerera på Grundskoletidningen (6 nummer + digital tidning och kunskapsbank) för 959 kr exkl. moms för ett helt år (ordinarie pris 1659 kr - spara 700 kr).
Denna artikel är publicerad i Grundskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in som prenumerant.
Så här läser du vidare
Börja prenumerera på Grundskoletidningen så får du bland annat tillgång till lektionsupplägg, workshopmaterial och lärorika reportage.
Kompetensutveckling för hela arbetslaget!
Har du en prenumeration på Grundskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.
Grundskoletidningen är fullspäckad av kunskap, lektionsförslag och workshoppupplägg - perfekt för din och arbetslagets utveckling.
