I den här praktiska handboken får du: 

·       Dweck for dummies

·       Workshop - ett upplägg för kollegiet

·       Frågebatteri vid skolsvårigheter

·       Stödstrukturer i undervisningen

·       Tips för vidare läsning.

Du som är prenumerant kan läsa tidningen här!

RYASKOLAN I BISKOPSGÅRDEN. Först kallades den för Sveriges sämsta skola. Sedan vände de trenden och fördubblade sina resultat. Grundskoletidningen fick följa journalisten Carina Haglind Ahnstedt när hon gjorde sin praktik på Ryaskolan och lärde känna den från insidan.

Vi ställde tre frågor till tre experter om deras syn på följderna av skolans digitalisering.



1. Vilka är de största vinsterna med skolans digitalisering?

2. Vilka är de största utmaningarna med skolans digitalisering?

3. Vad är det viktigaste för gymnasielärare att tänka på i undervisningen?

När engelskläraren Petra Jansson fick tråkigt på sina egna lektioner bestämde hon sig för att förändra sin undervisning och hitta nya sätt att motivera sig själv och sina elever.

SKOLVERKET: Från detaljerade bedömningsmatriser och digitala dokumentations­program till mer diskussioner och samsyn. Så hoppas Skolverket att likvärdigheten ska stärkas.

På Björkebyskolan är sambedömning ett verktyg för att skapa likvärdighet. För att lyckas gäller det att skapa en kultur av samarbete, säger både lärarna och rektorn. Och – kanske allra viktigast – att lägga schemat så att lärarna faktiskt hinner träffas.

fil.lic. och lärare i idrott och hälsa som har gjort en studie av hur lärarna i Järfälla kommun beskriver sitt arbete med sambedömning.

Sickla skola arbetar aktivt för att ordna möten mellan elever i grundsärskolan och elever i grundskolan. Här är fem tips för framgångsrik inkludering.

En grupp åttaåringar sitter i klassrummet och resonerar om sina kortfilmsmanus. Hur känns det att vara alldeles ny i en skola? Om man inte ens kan språket, kanske inte ens säga hej? Vad händer då? Hur skulle jag vilja att det blev?

Adam Wassrin är läraren som länge arbetat med normkritik, genus och maskulinitetsnormer. Han menar att alla som arbetar i skolan måste ha normkritisk kompetens.

Hur har synen på flerspråkighet i den svenska skolan förändrats under det senaste halvseklet och vilken betydelse har begrepp som modersmål och andraspråk haft i olika tider? Gisela Håkansson, professor i språkvetenskap, har koll på hur diskussionen och inställningen till flerspråkighet har utvecklats från 1940-talet till i dag.

”Vi vill synliggöra vår egen norm för att därigenom kunna bryta mot den.” Det säger Berith Öhrn, rektor på Vasa Real i Stockholm. I höst genomför skolan processen med att hbtq-certifiera hela sin verksamhet.