Jennie Cernjul jobbar som lärare i idrott och hälsa vid Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm. Hon vill att eleverna ska höja pulsen rejält under lektionen.
– Jag vill få dem att anstränga sig och våga svettas, de ska lämna lektionen högröda, säger hon.
Peter Åström har studerat 600 femteklassare för att ta reda på vilka faktorer som påverkar elevernas motivation till idrott och hälsa. En av slutsatserna är att låg motivation ofta hänger ihop med att eleverna inte känner sig delaktiga i gruppen.
Här delar Jennie Cernjul, idrottslärare vid Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm med sig av ett upplägg för ett hälsoprojekt som kan användas i åk 7–9.
Genom att hålla inne med kritiken och dra ner på rödmarkeringarna skapar man en varmare stämning i klassrummen där eleverna vågar både lyckas och misslyckas. Det tror Kim Törnqvist, verksamhetsledare för Bättre skolor.
Kan ”hårfin” ha flera betydelser? Tanken dyker upp medan Eva Larsson betalar sin frisör. Vi har stämt träff för att prata om just ord och begrepp och hur hon gör när hon ska få syn på elevernas lärande med begreppen i fokus. Det var läroplanen 2011 som inspirerade henne att lyfta begreppen i undervisningen.
Maria Engstam är nyfiken på olikheter och arbetar för att alla barn ska få sina behov mötta så att de kan utvecklas i sin fulla potential.
Ett lärarminne: lektion i en niondeklass. Högläsning ur Henning Mankells Comedia infantil, ett avsnitt där romanens unge jagberättare återger hur den by han levde i plötsligt anfalls av gerillan. Det är en gripande och mycket otäck beskrivning av erfarenheter från inbördeskrigets Moçambique, gestaltat av en skicklig författare. Berättelsen gör luften tjock i klassrummet. När högläsningen avslutas blir det alldeles tyst. Och den plötsliga insikten: jag har ingen aning om hur jag bäst hanterar det som nu har uppstått!
I den här praktiska handboken får du:
· Dweck for dummies
· Workshop - ett upplägg för kollegiet
· Frågebatteri vid skolsvårigheter
· Stödstrukturer i undervisningen
· Tips för vidare läsning.
Du som är prenumerant kan läsa tidningen här!
RYASKOLAN I BISKOPSGÅRDEN. Först kallades den för Sveriges sämsta skola. Sedan vände de trenden och fördubblade sina resultat. Grundskoletidningen fick följa journalisten Carina Haglind Ahnstedt när hon gjorde sin praktik på Ryaskolan och lärde känna den från insidan.
Vi ställde tre frågor till tre experter om deras syn på följderna av skolans digitalisering.
1. Vilka är de största vinsterna med skolans digitalisering?
2. Vilka är de största utmaningarna med skolans digitalisering?
3. Vad är det viktigaste för gymnasielärare att tänka på i undervisningen?
När engelskläraren Petra Jansson fick tråkigt på sina egna lektioner bestämde hon sig för att förändra sin undervisning och hitta nya sätt att motivera sig själv och sina elever.
Mellan 1 - 31 augusti har vi ett exklusivt erbjudande där din skola kan prenumerera på Grundskoletidningen (6 nummer + digital tidning och kunskapsbank) för 959 kr exkl. moms för ett helt år (ordinarie pris 1659 kr - spara 700 kr).
Denna artikel är publicerad i Grundskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in som prenumerant.
Så här läser du vidare
Börja prenumerera på Grundskoletidningen så får du bland annat tillgång till lektionsupplägg, workshopmaterial och lärorika reportage.
Kompetensutveckling för hela arbetslaget!
Har du en prenumeration på Grundskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.
Grundskoletidningen är fullspäckad av kunskap, lektionsförslag och workshoppupplägg - perfekt för din och arbetslagets utveckling.
