Formulera ett syfte med läsningen

Det första steget i förberedelserna handlar om att formulera syftet med bokcirkeln.

Vad är det ni vill uppnå med läsningen? Ett utgångspunkt kan vara att den litteratur ni väljer ska möta behov hos er lärare som i sin tur möter behov hos eleverna. Om era elever behöver mer studiero kan ert behov vara att utveckla  ledarskapet i klassrummet. Syftet med läsningen och diskussionerna bör alltså vara att stärka det som ni känner att ni behöver utveckla.

Här är några exempel på syften för bokläsning som ska leda till utveckling:

• Bättre studiero
• Ökad tillgänglighet
• Likvärdig bedömning
• Högre tillförlitlighet i betygsättningen
• Ökad trygghet
• Ökad likvärdighet i utformning av undervisningen

Schemalägg både läsning och träffar

Vår erfarenhet är att det är klokt att schemalägga både läsning och träffar där man möts för att prata om det lästa. Se till att det inte krockar med andra typer av möten och låt träffarna vara fredade från information eller akutsamtal. Risken är annars att samtalen inte leder till lärande utan bara blir något som ska göras och bockas av. Det är också bra att tänka på hur ofta träffarna ska ske, varje vecka eller varje månad? Det beror förstås på vilken bok som valts och hur mycket alla förväntas läsa till träffarna.

Många skolor väljer att använda var tredje arbetslagsmöte – som vanligen hålls varje vecka – till bokdiskussioner. Skolor som även lägger in i schemat när lärarna kan lägga tid på läsning underlättar dessutom för alla att hinna läsa till träffarna.

Välj samtalsmodell

Det finns olika sätt att lägga upp samtalen. Fundera på vilken modell ni vill använda, om ni ska använda samma hela tiden eller testa olika modeller. På sida 50 finns förslag på fem olika samtalsmodeller att pröva eller inspireras av för era boksamtal.