I grundskolans kursplaner för fysik, biologi och kemi är det första målet i syftestexten identiskt – att utveckla kunskaper om ämnets begrepp och förklaringsmodeller. 

För många elever, inte minst på mellanstadiet, kan de många begrepp som de möter i undervisningen samtidigt vara en utmaning. Det säger Alma Jahic Pettersson, kommunlektor i naturvetenskapernas didaktik på Utbildningskontoret i Norrköpings kommun. En viktig uppgift för lärare är därför att på olika sätt förklara och förtydliga den naturvetenskapliga terminologin, konstaterar hon.

– Det handlar dels om att eleverna ska förstå begreppen, dels om att de på sikt ska kunna använda dem själva i olika sammanhang.

Förra året disputerade Alma Jahic Pettersson med en avhandling där hon tittade just på hur lärare på mellanstadiet kan hjälpa elever att tillgängliggöra sig det naturvetenskapliga språket. Hon arbetade själv tidigare som lärare och blev då intresserad av hur lärare kan använda det vardagliga språket tillsammans med det mer komplexa ämnesspråket och på det sättet bidra till elevernas meningsskapande.

Att använda vardagliga ord och metaforiska uttryck är ett sätt att ”packa upp” det naturvetenskapliga språket, förklarar hon.

– Det är en strategi som vi ofta använder spontan t i samtal med andra – på samma sätt som vi använder kroppsspråk eller visar bilder när vi vill förklara något. 

Ett viktigt resultat av hennes studie är just de metaforiska uttryckens roll för att skapa mening kring kemiska och biologiska processer och strukturer. 

– En fördel med metaforer och liknelser är att de kan användas för att bygga broar mellan komplexa termer och det vardagliga och igenkännbara. Därmed kan de bidra till förståelse för naturvetenskapliga fenomen, berättar hon.

De metaforiska uttryck som visade sig fungera bäst är de som tar fasta på funktionella aspekter. Exempel på sådana metaforer kan vara portar som öppnas och stängs, nycklar som krävs för att ta sig igenom en viss dörr eller VIP-medlemmar som släpps in där inga andra har tillträde. Den typen av metaforer är mer effektiva än uttryck som bara tar fasta på det visuella, konstaterar Alma Jahic Pettersson.

– Att likna cellmembranet vid en tops kan vara bra, men det leder inte i sig till någon djupare förståelse. Som lärare vill man komma vidare och då kan metaforer som relaterar till funktion vara användbara. 

Alma Jahic Pettersson rekommenderar lärare att använda sig av ett hybridspråk i klassrummet, det vill säga blanda naturvetenskapliga termer med vardagsuttryck på ett medvetet sätt. I sin studie såg hon tydligt hur lärarens sätt att använda språket i beskrivningar och förklaringar av naturvetenskapliga processer och fenomen påverkade hur eleverna själva använde språket i diskussioner och skrivande.

– Om läraren använde vardagsuttryck gjorde även eleverna det. De fortsatte inte bara att använda lärarens uttryck, utan kom även på egna uttryck och metaforer. Det blev en trigger till att själva använda språket som ett verktyg. Resultatet blev att de kom längre i sitt eget meningsskapande. 

Att medvetet använda metaforer i klassrummet handlar samtidigt om att hela tiden göra kopplingar mellan det vardagliga uttrycket och ämnesinnehållet, understryker Alma Jahic Pettersson. Det måste framgå för eleverna att metaforer inte ska tolkas bokstavligt, utan att de beskriver en aspekt av den naturvetenskapliga termen. 

I sin avhandling ger hon följande exempel på hur en metafor kan användas och relateras till ett naturvetenskapligt ämnesinnehåll: ”Ett membranprotein fungerar ungefär som en molekylär dörr men den känner igen exakt vad som den skall släppa in.” 

–  I det här exemplet blir det tydligt för eleverna i vilket avseende membranproteiner liknar en dörr, samtidigt som det också framgår vad som skiljer dörren från proteinet, säger hon. 

Förutom att man explicit och medvetet kan röra sig mellan vardagsuttryck och naturvetenskapliga termer som ett sätt att packa upp det naturvetenskapliga språket och skapa mening om de naturvetenskapliga fenomenen, vill Alma Jahic Pettersson även slå ett slag för användningen av andra uttrycksformer i klassrummet.

– Jag är övertygad om att vi inte nog kan påminna oss om vikten av att utöver det verbala språket även använda andra semiotiska resurser i undervisningen, exempelvis statiska bilder, rörliga bilder, gester, färger och ljud. Läraren kan till exempel använda animationer som både visualiserar och fyller på med fler naturvetenskapliga begrepp.

I sin avhandling gjorde Alma Jahic Pettersson analyser av elevsvar från nationella provet i biologi i årskurs 6 samt klassrumsstudier, där hon observerade undervisningen i ett antal klasser. I sina analyser av lärarnas och elevernas språk använde hon bland annat en metod som vanligtvis används inom språkstudier. 

På samma sätt hoppas hon också att hennes avhandling kan inspirera till mer samarbete på skolorna bland lärare i olika ämnen, till exempel naturvetenskap och svenska.

– Jag tror att det finns mycket att vinna på att samarbeta över ämnesgränserna. Inte minst för att eleverna ser att det finns en röd tråd i undervisningen, och att kunskaper i ett ämne kan vara användbara även i andra ämnen. 

– Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt används numera både bland språklärare och alltmer inom naturvetenskapen. Det är en positiv utveckling, konstaterar Alma Jahic Pettersson. 

-----

Både de elevsvar i nationella provet som Alma Jahic Pettersson analyserade och den undervisning hon observerade handlade om näringsupptag och matspjälkning. Hennes avhandling ”Topsar och cellmembran: Kroppens näringsupptag i undervisning och elevtexter på mellanstadiet” (2021) finns att läsa på diva-portal.org.