Grundskoletidningen lät några av våra mest kända digitala profiler i skolan reflektera över vad de helst gör utan digitala verktyg
i undervisningen. En hel del, visade det sig.
Waldorfskolor präglas av muntligt berättande, naturmaterial, svart tavla, papper och penna. Men med läroplanen kommer digitaliseringskrav – även för dem. Vi har träffat två lärare på Idunskolan i Nacka som berättar om Waldorfskolans recept för en balanserad syn på teknik.
Att inte välja för svåra låtar, skapa aktiviteter för hela gruppen och föra många samtal om normer – så arbetar musikläraren Johanna Bjurling för att skapa delaktighet på sina lektioner.
Eva-Lotta Carlsson och Charlotta Björk är två målmedvetna rektorer som på olika sätt jobbar hårt för att få elevernas resultat att vända uppåt.
Deras skolor har valts ut för låg måluppfyllelse av Skolverket. Den ena ligger på ”fel” sida av järnvägen i det småländska samhället Alvesta. Den andra ligger i en socialt utsatt förort till Göteborg.
Inspireras av relationer, inte effektivitet. När skolan lånar idéer från näringslivet tar den fasta på fel saker, menar Helena Påls, lärare på Internationella engelska skolan i Uppsala och verksam vid lärarutbildningen på Uppsala universitet.
Skolan ska vara kompensatorisk. Den ska alltså jämna ut de olikheter som eleverna kommer med till skolan, som funktionsvariationer, föräldrars utbildningsnivå och socioekonomisk status.
Läraren Anna Månsson Nylund och forskaren Lisa Molin är aktuella med en gemensam bok om reflekterande läsning. Arbetssättet ger bland annat eleverna ”byggnadsställningar” som stöd att växa i.
En skola med tre pedagoghundar med egna anställningskontrakt. Så ser det ut på Vegalyckan i Lund sedan några år tillbaka. För att undersöka hur pedagoghundarna bidrar till elevernas lärande har personalen nu gjort en empirisk studie.
För förstå vår tids mångkulturella samhälle behövs förskjutningar i historieundervisningens perspektiv, menar forskaren Maria Johansson.
Skolbibliotekarien Jonna Bruce vet att det går att lösa läskrisen. Genom ett nära samarbete kring litteratur med lärarna på Hammarkullsskolan har elevernas nyfikenhet för böcker och läsning väckts.
Motivation är ingen inneboende egenskap, utan något som förändras beroende på situation. Och det finns bra metoder för lärare att öka elevernas motivation – och därmed deras engagemang, välmående och resultat. Det menar Petter Gustavsson, professor i psykologi, vars forskargrupp sammanställt den senaste forskningen på området.
Kollaskolan i Kungsbacka är pilotskola för en större satsning på ökat välmående bland eleverna i Region Halland. Projektet Välmående ger resultat har satt fokus på elevernas styrkor och möjligheter och på så sätt öka deras självförtroende att ta sig an utmanande uppgifter.
Detta nummer av Grundskoletidningen handlar om hur neurovetenskaplig forskning och studier om kopplingen mellan lärande, hälsa och motivation kan rusta skolan inför framtiden. Utifrån det har vi samlat frågor att utgå från för diskussioner i arbetslag, liksom för reflektioner på egen hand eller kollegor emellan.
Att registrera frånvaro är en aktiv handling för att synliggöra elever, säger regeringens utredare Malin Gren Landell. Här brister rutinerna på många håll – många elever upplever att skolan inte ens märkt att de varit borta.
800 miljoner kvinnor i världen har mens varje dag. Anna Dahlqvist har skrivit två böcker om hur världens kvinnor diskrimineras för att de är just kvinnor.
När var undervisningen ovanligt lyckad? Den frågan borde alla lärare ställa sig, menar Ruhi Tyson som forskat kring användandet av fallberättelser inom olika lärarutbildningar.
– Vi skulle behöva några pedagogikens bröderna Grimm som reste runt och samlade in berättelser om särskilt lyckad, berikande och klok undervisning.
Studier visar att de flesta lärare föredrar en demokratisk ledare, som lyssnar till samtligas åsikter och idéer. Men förvånansvärt många nyutexaminerade vill ha en rektor som är auktoritär.
En av de tekniker, som för mig och mina elever har fungerat allra bäst för att få till effektiva klassrumsdiskussioner där så många elever som möjligt är aktiva och ges talutrymme, är den som brukar kallas no hands up. Enkelt förklarat går det ut på att eleverna inte får räcka upp handen för att svara på frågan. I stället slumpar läraren fram namnet på näste talare, vilket gör att vilken elev som helst kan få frågan.
Här beskriver vi ett upplägg i hem- och konsumentkunskap där eleverna ska planera och tillaga en balanserad och välsmakande måltid för två personer med en begränsad budget. Upplägget är framtaget av läraren Klara Kullberg och riktar sig till elever på högstadiet.
Vill du spara tid och få tillgång till snabb och tillförlitlig information som kan lyfta din undervisning? GRAI är en AI-tjänst, utvecklad för att ge dig inspiration, nya idéer och praktisk hjälp som du kan använda i din undervisning.
Denna artikel är publicerad i Grundskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in som prenumerant.
Så här läser du vidare
Börja prenumerera på Grundskoletidningen så får du bland annat tillgång till lektionsupplägg, workshopmaterial och lärorika reportage.
Kompetensutveckling för hela arbetslaget!
Har du en prenumeration på Grundskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.
Grundskoletidningen är fullspäckad av kunskap, lektionsförslag och workshoppupplägg - perfekt för din och arbetslagets utveckling.
