Reflektera över dina drivkrafter och använd en asterisk för att få in hållbarhetsfrågorna i all undervisning. Det är några av de råd som NO-läraren och aktuella författaren Jonas Pietrzak Edlund ger.
Att lära med kroppen ger fördjupade kunskaper. Fysikläraren Ingela Bursjöös högstadieelever har lekplatsen som fysiklabb.
Skollagen, läroplanerna och lärarutbildningen. Staten håller skolan i ett fast grepp och har nyligen försett Skolinspektionen med större muskler. Så vad återstår egentligen att förstatliga, undrar forskaren Johanna Ringarp.
Kriminologen Nina Rung har mött många vuxna i skolan som får panik eller blir handlingsförlamade när elever berättar om våld och sexuella övergrepp. Men man behöver inte ha expertkunskap för att kunna ta emot berättelsen, understryker hon.
Sveriges uppkäftigaste mysfarbror är tillbaka. Sex år efter hyllade Torka aldrig tårar utan handskar är Jonas Gardell aktuell med en ny, episk roman – om sin egen släkt. En legendarisk resa genom ett land i förändring, med hans egensinniga mamma Ingegärd bakom ratten.
Steg för steg – med utgångspunkt i såväl faktakunskaper som konkreta exempel nära elevernas vardag. Så arbetar SO-läraren Michael Öhlin med källkritik tillsammans med sina elever.
Nytt läsår, nya undervisningsgrupper … vad har du för strategier för att redan från första lektionen skapa ett positivt intryck där du är den självklara ledaren?
Nazister marscherar på gatorna och missnöjespartier blomstrar. För 94-åriga förintelseöverlevande Hédi Fried upprepar sig historien. Men hon låter sig inte skrämmas.
– Jag tycker synd om nazisterna, att de inte förstår vilket samhälle de vill skapa.
HJÄRNKUNSKAP I PRAKTIKEN EXEMPEL 1. På Skapaskolan i Huddinge är hjärnkunskap och hjärnträning centrala inslag i skolans pedagogik. Det innebär att eleverna får lära sig mer om hur hjärnan fungerar, och vad som får hjärnan att må bra och fungera optimalt. Men de får också öva praktiskt under skoldagen, bland annat genom meditation och mindfulness.
HJÄRNKUNSKAP I PRAKTIKEN EXEMPEL 3. ”Eleverna syresätter hjärnan när pulsen går upp”
– Det är lätt att bli attraherad av det här med hjärnan. Men som lärare behöver man också vara sunt kritisk och tänka: Vad har jag för nytta av detta? Hur förändrar det min undervisning? Det säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.
Här svarar Eva Andersson på juridiska frågor som rör skolan. Du kan mejla dina frågor till juristen@grundskoletidningen.se, och självklart får du vara anonym.
I den här praktiska handboken får du:
· Kunskap utifrån styrdokument och forskning
· Metoder för snabba bedömningar i stunden
· Metoder för dokumentation och återkoppling
· Exempel för kollegiala reflektioner
Du som är prenumerant kan läsa snabbguiden här!
Vill du spara tid och få tillgång till snabb och tillförlitlig information som kan lyfta din undervisning? GRAI är en AI-tjänst, utvecklad för att ge dig inspiration, nya idéer och praktisk hjälp som du kan använda i din undervisning.
Denna artikel är publicerad i Grundskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in som prenumerant.
Så här läser du vidare
Börja prenumerera på Grundskoletidningen så får du bland annat tillgång till lektionsupplägg, workshopmaterial och lärorika reportage.
Kompetensutveckling för hela arbetslaget!
Har du en prenumeration på Grundskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.
Grundskoletidningen är fullspäckad av kunskap, lektionsförslag och workshoppupplägg - perfekt för din och arbetslagets utveckling.
