”AI kommer aldrig ersätta någon lärare”

Jannie Jeppesen är vd för Swedish Edtech Industry och hon ser både möjligheter och utmaningar med artificiell intelligens i skolan. Framför allt tror hon att AI-lösningar kommer att minska lärares administration.

Jannie Jeppesen har precis slängt i sig en lunch när vi ses i entrén till Tekniska muséet i Stockholm. Hon konstaterar att hon är lite uppe i varv, efter att de första arbetsveckorna efter julen rullat igång. Jeppesen är vd för Swedish Edtech Industry – en branschorganisation som företräder svenska företag som levererar teknologi till den offentligt finansierade utbildningssektorn. Organisationen grundades för tre år sedan och företräder idag cirka 80 företag. Allt ifrån små start-up-bolag till stora it- och läromedelsföretag.

Inne i museet poserar Jannie Jeppesen glatt för fotografering framför de olika människoliknande robotarna – så kallade ­humanoider – som museet visar upp på den populära utställningen Robots. Men när fotografen vill ställa henne framför en skelettliknande varelse med tomma ögonhålor tar det stopp.

– Nej, så här tror jag inte att landets lärare vill se sin framtid, säger hon bestämt.

Jannie Jeppesen är väl med­veten om att diskussionerna om AI, artificiell intelligens, och digitala lösningar i skolan för närvarande är både glödheta – och polariserade.

– Antingen är AI lösningen på alla människans problem eller så är det, i fel händer, människans undergång. Men någonstans där mitt emellan ska man nog sätta både förväntningarna och farhågorna.

Och hon är noga med att flera gånger under vårt samtal använda samma fras.

– AI kommer aldrig ersätta någon lärare. Lärande är alldeles för komplext för att kunna reduceras på det sättet.

Jannie Jeppesen har en bakgrund som högstadielärare i engelska och svenska. Tidigt i sin karriär började hon intressera sig för elever med särskilda utmaningar. Hon ­mötte elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, dyslexi och ett skadat skolsjälvförtroende. Samtidigt som hon märkte hur svårt de hade att klara av skolarbetet, fasc­inerades hon av hur noggranna de kunde vara i andra sammanhang.

”Det var grabbar som knappt kunde ­stava sitt namn, men som satt hemma och ­programmerade på kvällarna. Men när
man programmerar får ju inte ett kommatecken sitta fel.”

– Det var grabbar som knappt kunde stava sitt namn, men som satt hemma och programmerade på kvällarna. Men när man programmerar får ju inte ett kommatecken sitta fel. Jag frågade mig själv vad det var som gjorde att de plötsligt klarade det.

Intresset för digitala verktyg som en motor i lärandet var väckt. Hon började fundera över hur det digitala kunde bli en väg till att utveckla också andra färdigheter.

– Vi jobbade till exempel mycket med film. Först gjorde eleverna en film som de märkte blev skitdålig. Då förstod de långsamt att det kanske blir bättre om vi skriver ett ­manus. Och plötsligt satt de och skrev långa texter. Det var fantastiskt.

Efter ett antal år blev Jannie Jeppesen rektor och därefter affärsutvecklingsschef för SETT-mässan – en årligt återkommande mötesplats för utbildningsteknologi i skolan. Därifrån rekryterades hon till den nya branschorganisationen, som idag har två anställda och än så länge sköter kontoret hemifrån.

Organisationen har några specifika frågor som de driver. Dels vill de se vad de själva kallar ”ett tekniksprång” i svenska skolor. De menar att huvudmännen behöver köpa in nyare och mer modern teknik än den ofta föråldrade som finns i skolan idag. De vill också se en utveckling av olika standarder för digitala lösningar, så att det blir lättare för olika digitala program och system att fungera tillsammans. Organisationen driver också på för att skolornas huvudmän ska utveckla bättre beställarkompetens.

– När en lektion börjar så möter eleverna inte en digital leverantör, utan kanske tjugo. Och då räcker det att en leverantör brister för att det ska uppstå problem i systemen. Vi frågar oss hur vi som bransch kan bidra så att huvudmännen kan ställa vassare krav vid upphandlingar.

Jannie Jeppesen drivs av ett stort intresse för skolutveckling. Men för en del människor i hennes närhet var det inte helt oproblematiskt när hon började samarbeta med privata företag.

– När jag pratar med mina gamla lärarvänner om mitt jobb brukar jag säga att jag har gått över till the dark side, säger hon och skrattar.

Men strax blir hon allvarlig.

– Jag tycker att jag jobbar minst lika mycket med skolutveckling nu som jag har gjort i mina tidigare jobb som lärare. Att få till standarder på nationell nivå ser jag som kanske inte lika sexigt, men otroligt viktigt.

Och det faktum att hon företräder privata företag, som ibland kanske har ekonomiska incitament snarare än skolutveckling högst på agendan, kommenterar hon så här.

– Arkitekter tjänar pengar på att bygga skolor. Läromedelsförlag tjänar pengar på att sälja böcker till skolor. Det är ju något vi har bestämt i Sverige att vi inte ska ha statligt producerade datorer eller statligt producerade läromedel, därför att vi tror att en fri konkurrens kommer att öka kvaliteten. Så det är klart att vi verkar på en marknad.

Idag är AI, artificiell intelligens, det nya heta inom utbildningsteknologi. Branschföretagen följer AI-utvecklingen med stort intresse, berättar Jannie Jeppesen. Nyligen gjorde organisationen en enkät bland sina medlemmar för att undersöka inom vilka områden de ville se mer forskning. Svaret var datadrivna processer och AI.

Behovet av forskning är verkligen stort, konstaterar Jeppesen, eftersom man än så länge vet ganska lite om hur AI bäst kan användas i skolsammanhang.

– Vi hör ibland att skolor har kontaktat företag eller förlag och säger att de vill köpa ett läromedel med AI. Men tekniken befinner sig i ett väldigt tidigt skede.

Ett konkret exempel på lyckade AI-lösningar för skolan som Jeppesen nämner är det svenskutvecklade programmet Lexplore. Det följer barns ögonrörelser på skärmen för att skanna av deras läsutveckling. Det har också utvecklats flera så kallade adaptiva läromedel, som känner av vilken nivå eleven befinner sig på när hon eller han gör vissa uppgifter.

– Då kan AI känna av var eleven befinner sig i ett stort mönster av data och göra ett urval av uppgifter som utmanar eleverna på rätt nivå.

Färdighetsträning och att repetera uppgifter är pedagogiska områden där AI kan vara till nytta, konstaterar Jeppesen. Men framför allt ser branschen ett utvecklingsområde när det kommer till att förenkla skolans administration. Det kan handla om att använda AI för att förenkla myndighetsrapportering, göra analyser av elevernas resultat eller uppföljningar av resultaten på nationella prov.

– Som teknik kan AI stödja avgränsade och väldefinierade processer. Och inom administration finns en enorm potential för minskad arbetsbelastning för lärare.

Den närmsta tiden gäller det för branschen och användarna att ha kloka förväntningar på AI, betonar Jeppesen.

– Nu gäller det att vara realistisk och följa utvecklingen. Att se potentialer och testa sig fram, men med breda frågeställningar som också är kopplade till vad användningen av AI får för konskevenser på olika nivåer.

Själv väljer Jannie Jeppesen att vara ouppkopplad på sin lediga tid. De sista åren har hon börjat fjällvandra.

– Jag har inte varit någon natur­tjej, men nu har jag gått all in på Sarek. Det är så läckert hur kroppen tar över och hjärnan tystnar. Då är det bara de grundläggande behoven som är viktiga. Jag bara går och går och äter och sover.

Hennes barn tycker också att hon är påfallande icke-digital för att ha det jobb hon har.

– Mina barn brukar säga att ”det är ju så roligt att du jobbar med tech-frågor, mamma, för du har ju inga appar”. Men en absolut favorit­lösning som jag har är Swish. Den skulle jag gärna betala pengar för att ha, även om den nog har gjort att jag har gett mina barn mer pengar än jag annars skulle gjort.

Jannie Jeppesen

Gör: Vd för branschorganisationen Swedish Edtech Industry. Utbildad högstadielärare i engelska och svenska.
Ålder: 47 år.
Bor: Stockholm.
Familj: Två barn, 18 och 21 år.
Gillar: ”Människor. Jag skulle aldrig kunna ha ett jobb där jag inte träffade mycket människor.”
Ogillar: ”Att hålla på med administ­rativa uppgifter. Det är mental härdsmälta.”

Swedish Edtech Industry

Branschorganisationen Swedish Edtech Industry företräder idag cirka 80 företag som levererar utbildningsteknologi till den offentligt finansierade utbildnings­sektorn. Organisationen grundades för tre år sedan och har till uppgift att bevaka och ta tillvara medlemsföretagens intressen. Orga­nisationen ska enligt stadgarna:
Verka för positiv utveckling inom digitaliseringen av det formella svenska utbildningssystemet.
Verka för ett starkt samarbete mellan huvudman och marknaden.
Främja utbyte inom branschen, såväl mellan de olika medlemmarna som mellan andra aktörer, exempelvis universitet, högskolor och forskningsorgan, både nationellt och internationellt.

Teknologiför utbildning

Utbildnings­teknologi är en av de snabbast växande branscherna i världen.
I Sverige omsätter digitala tjänster nära undervisningen (bland annat i form av digitala läromedel, provtjänster, lärresurser och hjälpmedel) totalt runt 380 miljoner kronor om året.
Digitala tjänster för undervis­nings­nära administration (som lösningar för bedömning, kommunikation, frånvaro och planering) omsätter runt 250 miljoner. Siffrorna rör hela skolväsendet och omfattar 2,2 miljoner barn, elever och studenter.
Mindre än 20 procent av den samlade svenska läromedels­marknaden är digital. I våra grannländer Norge och Danmark ligger de siffrorna högre, omkring 40—50 procent. Utvecklingskostnaderna är högre för digitala läromedel än för analoga.
Källa: Swedish Edtech ­Industry

Debatten om AI i skolan är glödhet – och polariserad.  ”Antingen är AI lösningen på alla människans problem eller så är det, i fel händer, människans under­gång”, säger Jannie Jeppesen.

”När jag pratar med mina gamla lärarvänner om mitt jobb brukar jag säga att jag har gått över till the dark side”, säger Jannie Jeppesen.

Jannie Jeppesen anser att det är viktigt att se potentialen med AI, men också att vara uppmärksam på vad användningen av AI får för konsekvenser.

Prev
Next

 

Anna Grettve

Anna Grettve

Vill du läsa mer? Bli prenumerant!

Du får 6 nr av Grundskoletidningen och Pedagogisk Snabbguide för 1099 kr exkl. moms.

Så här kan du läsa vidare
Börja prenumerera så får du tillgång till alla fördjupande och inspirerande artiklar i Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide..
Kompetensutveckling när den är som bäst.

Bli prenumerant