Balansera, utmana eller ifrågasätta?

Ett pågående forskningsprojekt vid Umeå universitet undersöker hur lärare i SO-ämnen hanterar kontroversiella frågor i undervisningen. Inte minst när det kommer till att möta diskussioner som rör klimatförändringar.

forskaren
Torbjörn Lindmark

När högstadielärare i samhällskunskap uppger vilka frågor de upplever som kontroversiella att undervisa om nämner de bland annat migration, media, terrorism – och klimatförändringarna.

– Kontroversiella frågor har fått en mer framträdande roll i undervisningen på senare år. Inte minst blir det tydligt i de samhällsorienterande ämnena, säger Torbjörn Lindmark, universitetslektor vid Umeå universitet.

Tillsammans med en grupp andra forskare undersöker han hur lärare i samhällsorienterande ämnen ser på och hanterar kontroversiella frågor i sin undervisning. Kontroversiella frågor är – enligt en definition av historiedidaktikern Robert Stradling – frågor som är omstridda och svårhanterliga i samhället, där det finns olika uppfattningar bland politiker, forskare och allmänhet om problemets art, orsaker och tänkbara lösningar. Kontroversiella frågor är ofta känslomässigt laddade.

"Många lärare i samhällskunskap kopplar ihop klimatförändringarna med andra kontroversiella frågor som behandlas i undervisningen, till exempel migration och resursfördelning.”

– Ett exempel på en fråga som är svårhanterlig och kan vara starkt känslomässigt laddad är den som rör klimatförändringarna, säger Lindmark. Många lärare i samhällskunskap kopplar dessutom ihop klimatförändringarna med andra kontroversiella frågor som behandlas i undervisningen, till exempel migration och resursfördelning.

Torbjörn Lindmark påminner om att begreppet hållbar utveckling också innefattar sociala och ekonomiska aspekter.

– Det är viktigt att ha ett brett perspektiv på hållbarhet. Det innefattar även frågor som rör mänskliga rättigheter, fattigdom och jämlikhet.
En del av studien som forskarna vid Umeå universitet gör innefattar en enkätundersökning. Lärare har bland annat fått svara på vilka utmaningar och möjligheter de ser vad gäller undervisning om kontroversiella frågor. Exempel på utmaningar som nämns är svårigheten att hitta balansen i diskussionen, så att eleverna blir engagerade men inte arga, rädda eller känner sig kränkta. Andra utmaningar handlar om att hantera åsikter som går emot skolans värdegrund och förhindra att vissa elever dominerar samtalet.

– Utmaningarna är stora, men glädjande nog anser majoriteten av lärarna att möjligheterna överväger, säger Torbjörn Lindmark.
Bland lärarna som deltagit i studien ses kontroversiella frågor som ett viktigt inslag i undervisningen.

– Många anser att frågorna öppnar upp för diskussioner som vidgar vyerna genom att flera perspektiv får mötas. Därmed kan kontroversiella frågor bidra till en undervisning som utvecklar eleverna till reflekterande och empatiska samhällsmedborgare.
– Det är uppenbart att lärarna inte undviker de svåra frågorna. De tar striden.

Hur hanterar då lärarna kontroversiella frågor i sin undervisning? Vilka strategier använder de sig av?

I enkätundersökningen – som även kommer att kompletteras med intervjuer och klassrumsobservationer – fick lärarna välja bland olika undervisningsstrategier och kryssa för vilka de använder sig av. Exempel på strategier är att vara väldigt balanserad, att ta rollen som djävulens advokat genom att utmana elevernas åsikter samt att företräda den officiella linjen, det vill säga aktivt förespråka skolas värdegrund.

"En strategi som många lärare använder sig av är att vara balanserad och inte driva egna åsikter. En annan är att företräda den officiella linjen.”

– En strategi som många lärare använder sig av är att vara balanserad och inte driva egna åsikter. En annan är att företräda den officiella linjen. Det är inte så överraskande kanske att många lärare ser det som sin främsta uppgift att följa och försvara läroplanen.

Som lärare kan det vara svårt att analysera sin egen undervisning, menar Torbjörn Lindmark. Att hitta tid till reflektion är samtidigt värdefullt, inte minst när det gäller undervisning om kontroversiella frågor som ofta är krävande att hantera.

– Ett sätt att utveckla sin undervisning kan vara att just läsa på om olika undervisningsstrategier. En bredare repertoar av strategier att välja bland ger ökade möjligheter till anpassning och variation av undervisningen, säger Torbjörn Lindmark.

Sex undervisningsstrategier

1. Läraren agerar som neutral ordförande.
2. Läraren är väldigt balanserad och presenterar olika aspekter av ämnet utan att delge en egen uppfattning.
3. Läraren agerar djävulens advokat och belyser frågan ur andra perspektiv än de som redan finns representerade bland eleverna.
4. Läraren är inte objektiv utan är öppen med sina egna åsikter.
5. Läraren är allierad och ställer sig på en eller några elevers sida för att ge en marginaliserad grupp stöd i en diskussion.
6. Läraren driver den officiella linjen och förespråkar aktivt skolans värdegrund.

Punkterna ovan bygger på kommunikativa strategier som definierats av den amerikanske historieprofessorn Robert Stradling.

Projekt om kontroversiella frågor

Kontroversiella frågor i samhällsorienterande undervisning: En komparativ ämnesdidaktisk studie är ett projekt där forskare vid Umeå universitet undersöker hur dagsaktuella kontroversiella samhällsfrågor hanteras i läroplaner sedan 1962 och i aktuell undervisning i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap i årskurs 7–9. Projektet, som innefattar en läroplansstudie, en enkätundersökning, intervjuer och klassrumsobservationer, pågår till 31 mars 2022.

 

Carl-Johan Markstedt

Carl-Johan Markstedt

Gymnasielärare i svenska och historia, journalist och föreläsare.

Läs vidare?

Denna artikel är publicerad i Grundskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in som prenumerant.

Så här läser du vidare
Börja prenumerera på Grundskoletidningen så får du bland annat tillgång till lektionsupplägg, workshopmaterial och lärorika reportage

Kompetensutveckling för hela arbetslaget! 

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Grundskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Grundskoletidningen är fullspäckad av kunskap, lektionsförslag och workshoppupplägg - perfekt för din och arbetslagets utveckling.

Bli prenumerant