Tar journalistiken in i klassrummet
Martin Schibbyes drivkraft är att rapportera från vita fläckar på kartan. En ambition som inte har slutat glöda efter att han blev fängslad i Etiopien 2011. Nu tar han med sig skolelever på sina resor.
Martin Schibbyes drivkraft är att rapportera från vita fläckar på kartan. En ambition som inte har slutat glöda efter att han blev fängslad i Etiopien 2011. Nu tar han med sig skolelever på sina resor.
Det går bättre för flickor än för pojkar i naturvetenskapliga ämnen. Ändå får pojkar fortfarande två tredjedelar av talutrymmet i klassrummet, visar en färsk undersökning. Hur lärare formulerar sina frågor kan vara en del av förklaringen.
Tydliga lektionsstrukturer och gratis tillgång till webbmaterial tilltalar lågstadieläraren Mia Kempe när hon ska välja en favorit bland många goda alternativ.
Han har alltid hållit ett högt tempo, Marcus Berggren. Ibland för att han vill springa till något, som en scen, kärleken eller det ultimata bandet. Ibland för att han vill springa ifrån något, som droger, småstaden eller en ätstörning. Men nu vill han sakta ner och landa – i musiken och i orden.
Hon trodde länge på kändisbesök och spektakulära utflykter. Men en undersökning fick Karin Boberg att tänka om. Elevernas motivation var framför allt beroende av en sak: – henne själv.
Många lärare undviker att ta upp svåra och känsliga frågor i klassrummet, visar Skolinspektionens granskning. Skolor som lyckas bra lägger fokus på värde-grunden, ger tid åt samtal på lektionerna – och jobbar särskilt med pojkarna.
– Pojkar får inte samma träning i att föra demokratiska samtal, säger utredaren Karin Lindqvist.
Samhällsfrågor kan spela en viktig roll i kemiämnet – fast på olika sätt beroende på vad syftet är. Det säger Torodd Lunde, som i sin forskning utgått från ett ramverk för vardagsanknuten kemiundervisning.
Lokalhistoria i lurarna, böcker i alla tänkbara former och möten med livs levande författare. För det prisbelönta biblioteket på Alléskolan i Åtvidaberg är ingen idé omöjlig.
– Biblioteket gör det lätt att vara modig, säger läraren Elin Adell.
Här ger vi ett förslag på en lektion i svenska där eleverna får läsa, analysera och skapa poesi. Upplägget är skapat av Sofie Nohr och riktar sig till årskurs 7–9. Lektionen är en fristående lektion kring Karin Boyes dikt Från en stygg flicka (dikten finns på Litteraturbanken). Det är en fördel om eleverna tidigare har fått kunskaper om olika typer av rim och poetiska begrepp.
Anna Sigvardsson har undersökt vilka strategier lärare använder i arbetet med poesi. Hennes egna tips är att ibland låta eleverna umgås med dikter utan att styra för mycket själv.
Det muntliga berättandet stärker relationer och väcker frågor som läraren kan bygga vidare på. Det säger Ola Henricsson, som forskar om hur berättelser kan användas i undervisningen.
Flickor med adhd eller autism uppmärksammas inte i samma utsträckning som pojkar inom skolan och vården. Barnpsykiater och forskare Svenny Kopp har i 30 år försökt lyfta fram ojämlikheten.
Skrothandlaren och författaren Fred Taikon har fått Raoul Wallenbergpriset för sin kamp för romers rättigheter. Bland annat i skolan, där han ser romska barn i ständigt underläge.
– Jag blir jättearg! säger han.
Hur motiverar man de omotiverade? Martin Hugo, docent i pedagogik, forskar om vad som kan motivera elever som skolan har misslyckats med att möta.
Myndigheter och forskning är eniga om att skolan behöver arbeta med kollegialt lärande för att utveckla undervisningen. ”Det handlar om yrkesstolthet och arbetsglädje”, menar Per Fagerström som föreläser om kollegialt lärande.
Med styrkeballonger och styrketräd lyfter eleverna på Nyhemsskolan saker som de är bra på. Lärarna utgår från positiv psykologi för att öka elevernas välmående.
– Det knyter an till alla ämnen, säger Linda Andersson, mellanstadielärare.

Vill du spara tid och få tillgång till snabb och tillförlitlig information som kan lyfta din undervisning? GRAI är en AI-tjänst, utvecklad för att ge dig inspiration, nya idéer och praktisk hjälp som du kan använda i din undervisning.
Denna artikel är publicerad i Grundskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in som prenumerant.
Så här läser du vidare
Börja prenumerera på Grundskoletidningen så får du bland annat tillgång till lektionsupplägg, workshopmaterial och lärorika reportage.
Kompetensutveckling för hela arbetslaget!
Har du en prenumeration på Grundskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.
Grundskoletidningen är fullspäckad av kunskap, lektionsförslag och workshoppupplägg - perfekt för din och arbetslagets utveckling.