Ärlig. Hur är man det? 

”Man ljuger inte”,

”Har man bråkat på rasten skyller man inte på någon annan”, 

”Man säger förlåt om man gjort fel.”

Eleverna i klass 3 på Nyhemsskolan börjar tisdagsmorgonen med att måla löv till sitt styrketräd. På de ännu tomma grenarna hänger just nu två löv med orden ”vänlig” och ”hoppfull”. Nu ska ännu ett löv med ”ärlig” klistras dit och så småningom alla de 24 styrkor som skolan arbetar med. Kompisarna Hilma Remning och Minna Karttunen bläddrar bland styrkekorten och funderar över vad ord som modig, nyfiken, social och uthållig innebär, och hur man kan använda dem på bästa sätt.

– Egentligen är det inte svårt att veta hur man ska vara en bra kompis. Men ibland om man är arg eller ledsen kan man glömma bort det och då kan man bli påmind när man tittar på trädet, säger Minna.

Vad tycker du att det ska stå i ditt löv?

– Hoppfull. Det är bra, för det innebär att man tror på alla, inte bara på sig själv.

I klassrummet bredvid målar eleverna i årskurs fyra styrkeballonger för att lyfta upp sina egna och andras styrkor.

– Det är lättare att säga vad någon annan är bra på än vad man är bra på själv, konstaterar Algot Kärnerot.

Varför det är så kan han inte riktigt svara på, men flera håller med. 

– Jag vill bli polis, då är det bra att vara uthållig, säger Ambrosia Bunga och textar ”uthållig” och ”engagerad” på två av sina ballonger. 

– Jag är nyfiken. Kanske vill jag bli politiker eller journalist och då är det bra att undra saker, säger Moltas Möller.

På Nyhemsskolan arbetar alla årskurser från 1 till 6 med positiv psykologi, en metod som utgår från det som fungerar, för att bryta onda cirklar och stärka självkänslan. Lärarna på Nyhemsskolan började arbeta med metoden under våren och de utgår från Åse Fagerlunds bok Öka välbefinnandet i skolan. Det var en naturlig fortsättning på ett utvecklingsarbete som hade löpt över fyra terminer och började med att de reflekterade över sin egen arbetssituation – sitt grunduppdrag och varför de jobbade som lärare. De fördjupade sig i skolans kompensatoriska uppdrag och barns olika förutsättningar för lärande och fortsatte sedan med en bokcirkel om relationellt lärarskap.

– Efter det letade vi efter verktyg som kunde ge oss ett gemensamt språk och ett särskilt mindset för att arbeta med alla elevernas välmående på skolan, förklarar kurator Ann Ljungman som initierat utvecklingsarbetet. 

Hon berättar att valet föll på positiv psykologi eftersom det är välbeforskat och ”inte någon fluga” samt innehåller konkreta lektioner som lärare kunde arbeta med på ett systematiskt sätt.

– Grundfrågan vi måste ställa är: Hur kan vi på skolan bädda för att inlärningen hos eleverna ska fungera så bra som möjligt? 

Hon konstaterar att den enkät som alla åttor i Östergötlandsregionen gör varje år visar att många elever upplever att de mår dåligt. 

 – På högstadiet är det lite sent att komma åt det på ett bra sätt. Det förebyggande arbetet måste börja redan i de yngre åldrarna.

Linda Andersson som är lärare i årskurs 4 instämmer:

– Många elever mår dåligt och det har gått ner i åldrarna. Det är exempelvis väldigt sorgligt att höra hur en elvaåring inte kan säga något positivt om sig själv.

Kollegan Erik Gustafsson som undervisar i årskurs 3 har liknande erfarenheter:

– Jag märker hur många elever har låg självkänsla. Deras inställning är att de inte kan innan de ens har försökt. 

För att stärka elevernas självkänsla föll det sig därför naturligt att fokusera på styrkor. Men arbetet i Nyhemsskolan började inte med eleverna utan med lärarna själva. Det var en förutsättning för att lära känna verktygen, tycker Linda Andersson.

– Vi fick ställa oss frågor som: vad är jag bra på, vad är min kollega bra på, vad är vi i arbetsgruppen tillsammans bra på? Det var nyttigt och hjälpte oss att bekanta oss med begreppen och metoden, säger hon.

Arbetet leddes av Ann Ljungman och skolan ägnade såväl uppstartsdagar som APT:er åt grupparbeten, övningar och självskattningar. Både Erik Gustafsson och Linda Andersson upplever att arbetslaget har stärkts efter det och att de bitvis kan se både sig själva och sina kollegor i ett nytt ljus.

– I dag funderar jag mindre på hur andra uppfattar mig, eftersom vi har pratat om vilka styrkor vi ser hos varandra och vad de tillför gruppen. Det blir en bekräftelse av sig själv i sin yrkesroll, säger Erik Gustafsson och fortsätter:

– Det funkar för oss och då tror och hoppas vi att det kommer att fungera också för eleverna.

Upplägget för de olika klasserna ser lite olika ut. På mellanstadiet arbetar lärarna främst med övningarna inom ramen för elevens val och på lågstadiet arbetar de med metoden både i klassrummet och under en extra lektion i veckan tillsammans med fritidspedagogerna.

– Man måste inte hänvisa arbetet till något särskilt ämne. Det knyter an till alla ämnen och genomsyrar hela skoldagen, säger Linda Andersson. 

En utmaning i arbetet är att hjälpa de yngsta eleverna med att förstå innebörden av de olika begreppen.

– Därför börjar vi med de mest konkreta styrkorna och låter eleverna först fundera i mindre grupper över vad själva orden betyder och sedan hur de olika styrkorna kan visa sig. Hur kan man göra om man vill vara vänlig? Hur är man om man är eftertänksam? Slutligen pratar vi och diskuterar i helklass, säger Erik Gustafsson.

Eftersom så många lärare är inblandade är det lätt att få idéer och hämta inspiration från varand­ra. Exempelvis har några klasser illustrerat ordet nyfiken genom att slå in ett paket med snöre, rosett och omslagspapper. Första dagen fick eleverna titta på paketet, andra dagen lyfta, tredje skaka, fjärde känna och så slutligen öppna det. Under tiden fick eleverna försöka lista ut vad som fanns i paketet.

– Jag tror alla eleverna förstod hur det känns att vara nyfiken efter den övningen, skrattar Linda Andersson.

För att involvera även föräldrar har eleverna fått en hemuppgift med en blomma och fem blad. I dem ska barn och föräldrar sedan tillsammans skriva ner fem styrkor som barnen har.

– Vi vill att även föräldrar ska få syn på sina barns styrkor och att barnen blir bekräftade också i hemmen. Både barn och föräldrar växer förhoppningsvis av det, säger Ann Ljungman. 

Arbetet med styrkorna kommer att fortsätta på Nyhemsskolan under hela hösten. Då hoppas de att alla begrepp ska vara ordentligt implementerade både hos lärare och elever. Vad nästa steg blir ska de fundera över tillsammans, men planen är att fortsätta med några av metoderna inom positiv psykologi, exempelvis känslor och empati.

– Förhoppningen är att arbetet ska leda till en ökad självkänsla hos eleverna. Vi vill att de ska hitta sin egen förmåga. De ska känna att ”det är jag som besitter den här kompetensen”, men också få en förståelse för vilka styrkor de behöver utveckla, säger Ann Ljungman.

Hon konstaterar att både elever och lärare behöver få syn på att de är flera saker, det vill säga har många egenskaper. Hon tar Pippi Långstrump som exempel. 

– Om man ser henne som obstinat och bråkig utan att samtidigt lyfta att hon är kreativ, nyfiken och stark, missar vi väldigt stora delar av vem hon är.

Tillbaka i fyrornas klassrum drar lektionen sig mot sitt slut. Ambrosia Bunga och Moltas Möller står vid dörren och funderar över vilken styrka de har använt sig av mest i dag. Nyfiken eller kanske eftertänksam? Än är det inte dags, men efter varje skoldag får eleverna sätta sin klädnypa på det styrkekort som de tycker passar bäst. Just nu står de flesta klädnyporna på ”uthållig”. 

– Ja, vi hade en lång mattelektion i går, skrattar Linda Andersson. Men jag märker hur eleverna blir bättre på att reflektera över vilken styrka de har använt mest. Och om någon har svårt att komma på kan kompisen säga: ”I dag var du ju jättevänlig mot mig på rasten.” Då blir jag glad.

Eleverna ska hitta sin egen förmåga, säger kurator Ann Ljungman.

”Övningarna stärker elevernas självkänsla”, säger Erik Gustafsson.

Styrkekorten förklarar vad det kan innebära att vara tacksam eller humoristisk.

Dagens styrka. Efter dagens slut sätter eleverna sin klädnypa på den styrka de har använt mest.

Tyra Matsson och Leo Grundström Danell i fyran målar styrkeballonger  och hjälps åt att välja sina tre främsta styrkor.

”Jag är modig!” Elea Seilin i klass 4 sätter upp sin styrkeballong.

Prev

Next