Forskning och erfarenhet om lärande visar på vikten av att låta elever beskriva och uttrycka tankar och föra resonemang. Förståelse av ord och begrepp är avgörande för att elever ska lyckas med skolarbetet.
– Min egen dröm har alltid varit att få kombinera musik och matematik, säger Karin Boberg, projektledare och lärare vid lärarutbildningen på Södertörns högskola. Hon samordnar den verksamhetsförlagda utbildningen och undervisar i ämnet estetiska lärprocesser. Tidigare har hon arbetat med skolutvecklingsprogrammet ”Skapa och Lära”.
I hela sitt liv har Karin Boberg hållit på med musik. Hon gick i Adolf Fredriks musikklasser. Nu spelar hon klarinett och sjunger i kör och solistiskt.
Vad är ett substantiv, en area eller åska? Hur känns det? Kan man visa det med kroppen? Så funderar och arbetar elever och pedagoger på Nyhemsskolan i Halmstad. Det kallas för upplevelsebaserad inlärning och är ett exempel på det som kallas estetiska lärprocesser.
– Det är enklare att förstå NO när vi gör drama, tycker Endrit Fuga. Han är en av de femteklassare som vi får träffa i skolan.
Martin Schibbyes drivkraft är att rapportera från vita fläckar på kartan. En ambition som inte har slutat glöda efter att han blev fängslad i Etiopien 2011. Nu tar han med sig skolelever på sina resor.
Det går bättre för flickor än för pojkar i naturvetenskapliga ämnen. Ändå får pojkar fortfarande två tredjedelar av talutrymmet i klassrummet, visar en färsk undersökning. Hur lärare formulerar sina frågor kan vara en del av förklaringen.
Tydliga lektionsstrukturer och gratis tillgång till webbmaterial tilltalar lågstadieläraren Mia Kempe när hon ska välja en favorit bland många goda alternativ.
Han har alltid hållit ett högt tempo, Marcus Berggren. Ibland för att han vill springa till något, som en scen, kärleken eller det ultimata bandet. Ibland för att han vill springa ifrån något, som droger, småstaden eller en ätstörning. Men nu vill han sakta ner och landa – i musiken och i orden.
Hon trodde länge på kändisbesök och spektakulära utflykter. Men en undersökning fick Karin Boberg att tänka om. Elevernas motivation var framför allt beroende av en sak: – henne själv.
Många lärare undviker att ta upp svåra och känsliga frågor i klassrummet, visar Skolinspektionens granskning. Skolor som lyckas bra lägger fokus på värde-grunden, ger tid åt samtal på lektionerna – och jobbar särskilt med pojkarna.
– Pojkar får inte samma träning i att föra demokratiska samtal, säger utredaren Karin Lindqvist.
Samhällsfrågor kan spela en viktig roll i kemiämnet – fast på olika sätt beroende på vad syftet är. Det säger Torodd Lunde, som i sin forskning utgått från ett ramverk för vardagsanknuten kemiundervisning.
Lokalhistoria i lurarna, böcker i alla tänkbara former och möten med livs levande författare. För det prisbelönta biblioteket på Alléskolan i Åtvidaberg är ingen idé omöjlig.
– Biblioteket gör det lätt att vara modig, säger läraren Elin Adell.
Här ger vi ett förslag på en lektion i svenska där eleverna får läsa, analysera och skapa poesi. Upplägget är skapat av Sofie Nohr och riktar sig till årskurs 7–9. Lektionen är en fristående lektion kring Karin Boyes dikt Från en stygg flicka (dikten finns på Litteraturbanken). Det är en fördel om eleverna tidigare har fått kunskaper om olika typer av rim och poetiska begrepp.
Anna Sigvardsson har undersökt vilka strategier lärare använder i arbetet med poesi. Hennes egna tips är att ibland låta eleverna umgås med dikter utan att styra för mycket själv.
Det muntliga berättandet stärker relationer och väcker frågor som läraren kan bygga vidare på. Det säger Ola Henricsson, som forskar om hur berättelser kan användas i undervisningen.
Flickor med adhd eller autism uppmärksammas inte i samma utsträckning som pojkar inom skolan och vården. Barnpsykiater och forskare Svenny Kopp har i 30 år försökt lyfta fram ojämlikheten.
Mellan 1 - 31 augusti har vi ett exklusivt erbjudande där din skola kan prenumerera på Grundskoletidningen (6 nummer + digital tidning och kunskapsbank) för 959 kr exkl. moms för ett helt år (ordinarie pris 1659 kr - spara 700 kr).
Denna artikel är publicerad i Grundskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in som prenumerant.
Så här läser du vidare
Börja prenumerera på Grundskoletidningen så får du bland annat tillgång till lektionsupplägg, workshopmaterial och lärorika reportage.
Kompetensutveckling för hela arbetslaget!
Har du en prenumeration på Grundskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.
Grundskoletidningen är fullspäckad av kunskap, lektionsförslag och workshoppupplägg - perfekt för din och arbetslagets utveckling.
