Ett ämne som engagerar många och som med rätta bör göra det är orättvisor i betygssystemet. Orättvisorna finns och de är vanliga. Det är något som vi måste inse och också rätta till. Det ska inte spela någon som helst roll vilken skola du går på. Alla elever måste veta att de blir rättvist bedömda.

Nu kanske det inte är så lätt, av flera olika skäl. En faktor som spelar roll är den påverkan som känslor har på oss människor, det gäller också lärare som sätter betyg. Flera undersökningar visar att undervisande lärare påverkas av sina relationer till eleverna när de sätter betyg – de tar hänsyn till fler aspekter än vad externa bedömare kan göra, ofta utan att de är medvetna om det. Det visade Ilona Rinnes avhandling från 2015. Även Skolinspektionens granskning har visat att den undervisande läraren sätter högre betyg på de nationella proven än externa bedömare.

Det innebär att skillnader i betygssättningen mellan skolor är stora, vilket även Skolverkets senaste undersökning visar. I undersökningen jämfördes slutbetygen i åk 9 med resultaten på nationella proven.

Nu är det klart att alla kan ha en dålig dag och skriva dåligt på ett prov, men det är inte hela sanningen. Betygen sätts i relation till vad eleven presterar på skolan och inte efter den egentliga kunskapsnivån. Elever på högpresterande skolor har svårare att få höga betyg på grund av att man är mer restriktiv där.

Det är helt enkelt dags för ett uppvaknande. En slutsats man kan dra är att det krävs en gemensam syn på betygssättning bland lärare. Den finns inte i dag. Vem bär ansvaret för det? Ja, det kanske är så att rektorer och förvaltning ska se över den fortbildning och kompetensutveckling man erbjuder lärarna.

I intervjun med professor Anders Jönsson beskriver han tydligt skillnaden mellan bedömning och betygssättning som han inte tycker framgår tydligt i de nya allmänna råden från Skolverket. Han säger att lärare har och ska ha autonomi i att utforma undervisning och bedömning, men när det kommer till betygssättning, som regleras i skollagen, finns det inte utrymme för egna tolkningar. Här bör man begränsa friutrymmet.

Maria Hagblad, lärare i hem- och konsumentkunskap, vill att alla elever ska känna sig säkra och trygga, oavsett förkunskaper, könstillhörighet och språkkunskaper. Jämställdhet och genus med fokus på hem- och konsumentkunskap är temat för avdelningen I klassrummet i detta nummer. Missa inte heller Pedagogisk snabbguide, som denna gång har temat studiero.

MISSA INTE!

Nu finns Grundskoletidningen också på Facebook.

Börja prenumerera? Mejla till prenumeration@grundskoletidningen.se