När arbetslagen gradvis fick större betydelse under 1990-talet fick samtidigt ämneslagen minskat utrymme i gymnasieskolan. Nu är det många som återigen vill stärka ämneslagens roll för att höja kvaliteten på ämneskunskaper och undervisning.



Det är svårt att hitta forskningsresultat som förespråkar arbetslag framför ämneslag eller tvärtom och Ulf Blossing, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, anser att alla former av samarbeten i gymnasieskolan är viktiga. Han menar att det behövs många olika samverkansgrupper för att tillgodose de olika elev-, läroplans-, lärar-, ämnes- och skolperspektiven.

Organisationen av arbets- och ämneslag ser olika ut på olika gymnasieskolor, men att ha sin huvudsakliga plats i ett programbaserat arbetslag är det allra vanligaste. Ämneslagskonferenser förekommer mellan allt ifrån veckovis till ett fåtal gånger per läsår.

Administrativa frågor såsom organisation av nationella prov och prövningar, frågor om ekonomi och inköp samt städning och inventering av institutionens förråd tar ofta upp stora delar av ämneslagens tid. Det är sådant som måste ”betas av” innan man kan ägna sig åt själva kärnverksamheten, alltså den pedagogiska diskussionen.

Ett sätt att komma runt detta är att dela upp de administrativa uppgifterna och i stället ägna den dyrbara mötestiden åt diskussion. Ett annat sätt är att i en skolgemensam dialog ta ställning till huruvida ämneslagen bör få mer tid för samverkan.