Hon sätter begreppen mitt på tavlan

Kan ”hårfin” ha flera betydelser? Tanken dyker upp medan Eva Larsson betalar sin frisör. Vi har stämt träff för att prata om just ord och begrepp och hur hon gör när hon ska få syn på elevernas lärande med begreppen i fokus. Det var läroplanen 2011 som inspirerade henne att ly­f­ta begreppen i undervisningen.

Just där och då i frisersalongen är begreppet hårfin en bra beskrivning av hennes frisyr. Fast inte helt lätt för en nysvensk att förstå att det faktiskt inte brukar ha med hår att göra.

För att skydda det hårfina mot regnet drar Eva Larsson kappan över huvudet och vi räddar oss in på ett café.

I sin undervisning arbetar Eva oftast kreativt och estetiskt med olika språk­utvecklande modeller för att stärka elevernas begreppsinlärning på djupet.

– Läroplanen 2011 har stor betydelse för mitt sätt att arbeta. Där lyfts begreppen fram som en av förmågorna. Även det estetiska återkommer i olika skolämnen.

Eva har varit lärare i 28 år och arbetar på interkulturella Skogsbacksskolan i Botkyrka där hon är förstelärare.

– Nyligen pratade vi om skillnaden mellan fly och flytta, berättar hon när vi slagit oss ner med varsin kaffe. En elev undrade om jag hade flytt till Stockholm när jag berättade att jag hade vuxit upp i Västmanland.

Hur kan en lärare utveckla begreppsförståelsen hos eleverna?

– Det finns flera olika språkutvecklande modeller för att lära sig begrepp. En är Venndiagrammet.

Den modellen passar bra för att synliggöra när två ord eller begrepp har både likheter och olikheter. När cirklarna går i varandra. Fast diagrammet kan även bestå av tre ord som har en gemensam nämnare.

I det här fallet kan en cirkel innehålla ”fly” och en annan ”flytta”.

– Eleven eller någon släkting eller granne har kanske både flytt och flyttat. Vad är då den gemensamma nämnaren? Hur skiljer sig orden åt? Det handlar om att ge eleverna möjlighet till tanke- och talutrymme.

Eleverna kan få samtala med varandra i par och till sist skriva eller fysiskt ställa sig i cirklarna för att visa vad de kommit fram till.

– Att fly och att flytta vad är det? Fly är starten och det viktiga är att komma därifrån. Från skolgården, bråk eller krig. Men flyttar man från A till B, då kan man komma tillbaka. Har du flytt? Har du flyttat? Vem känner du som har flytt? Vem känner du som har flyttat?

Eva Larsson
Ett estetiskt process­orienterat arbetssätt med sin åk 1 ledde till förstapris på temat Glädje och sorg. Tavla: Livet är som en berg- och dalbana.

En annan modell Eva Larsson använder sig av är begreppskarta för att visualisera hur barnen ser på flera olika begrepp inom ett ämnesområde och hur de hör ihop. Orden placeras ut på papper eller skrivs på tavlan och eleverna drar streck mellan dem för att visa vilka som hör ihop. Kartan kan användas som samtalsunderlag och i den formativa bedömningen.

– Den blir en nutidsbild över hur barnen själva eller tillsammans lyckas gruppera och sortera begrepp, förklarar Eva.

Ibland behövs ett mer estetiskt processorienterat arbetssätt, konstaterar Eva Larsson, exempelvis när det är abstrakta ord. Hon vill hela tiden ha en dialog med eleverna och tar oftast med drama eller bilder i undervisningen eftersom det ger en bra grund för samtal och språklig träning.

Redan på 90-talet började hon göra FN-teater med sina elever och hon har fortsatt med det även på Skogsbacksskolan, under FN-veckan.

Tillsammans skriver de manus och ställer frågor om FN och Unicef. Eleverna klär ut sig till tio av Barnkonventionens artiklar.

– I höstas blev det väldigt autentiskt när en av eleverna berättade om hur han flytt i en tunnel mellan Palestina och Egypten. En annan gång var det en flicka som berättade om sin mormor som bott i en mörk källare i Polen under andra världskriget.

När eleverna får beskriva något som de själva varit med om kommer en massa ord, begrepp och uttryck.

– Det är språkutvecklande att utgå från sin egen verklighet.

Fast en gång gjorde Evas dåvarande klass på ett annat sätt. I en Kalle Anka-tidning stod det att man kunde vinna en resa till Eurodisney i Paris. Det var en bildtävling, utlyst av WWF, med temat att rädda djur och natur globalt och lokalt.

– Vi utgick ifrån Disney-figurer och gjorde en tavla i akvarell med dem och alla världsdelar.

Tillsammans tog de reda på fakta. De läste på om miljö­frågor och utrotningshotade djur som pandan, krokodilen och elefanten. Själva ramen till tavlan gjordes i träslöjden. I syslöjden virkade de kläder till Kalle-familjen.

– Det blev målinriktat, tematiskt och processinriktat samtidigt som estetik och fakta gick hand i hand, konstaterar Eva. Språket utvecklas av att arbeta så, samtidigt som man lär sig nya saker.

Hennes klass kom på andraplats i den svenska finalen, av 450 mellanstadieklasser.

– Jag väljer alltid något som berör och engagerar eleverna i de olika skolämnena för då blir det ett mer effektivt lärande. Genom språkutvecklande processinriktat arbetssätt befästs kunskaperna på djupet och består i långtidsminnet.

Hon utgår alltid från elevernas och sina egna kunskaper och erfarenheter i lärandet.

– Eleverna bidrar med det de redan vet men med hjälp av nya erfarenheter och kunskaper bildas något nytt, gemensamt. En syntes.

Hennes förra klass, på Eiraskolan i Stockholm, vann förstapriset i ett av ALMA-prisen, ett pris som delas ut till Astrid Lindgrens  minne. Tävlingen heter En bok för alla.

– Som pedagog fick jag arbeta fritt utifrån årets tema ”Glädje och sorg” och välja författarskap, illustrationer eller böcker som jag trodde kunde inspirera min klass, berättar Eva.

Eleverna fick läsa litteratur från hela världen och skapa ett tävlingsbidrag, där de i text och bild knöt ihop den bok de läst med årets tema.

Boken var Finurliga Mama Sambona av Hermann Schultz och Tobias Krejtschi.

– Jag läste högt i den ett antal gånger innan vi började skapa. Där fick vi ett afrikanskt perspektiv på glädje och sorg. Vi pratade väldigt mycket om de orden och hur barnen själva tänker kring deras betydelse. De fick tid att tänka, reflektera och lyssna till varandras tankar. Efter en tid pratade vi vidare tillsammans om hur man kan uttrycka det på olika sätt i bild. Vi studerade konstnärer och hur de arbetat. Picassos färger och former, Matisses collageteknik, och så Munch, Chagall, Dardel, Frida Kahlo och Calder bland andra.

Eva berättar hur alla dessa tankar, reflektioner, fritt målande och konstnärsstudier om kroppens känslor resulterade i en gemensam övning – en tredimensionell tavla som blev en metafor för livets stora komponenter glädje och sorg.

En bergochdalbana växte fram. Denna metafor för livet fångade upp barnens tankar kring livet och glädje och sorg. Analogin var tydlig: Ibland går det upp och ibland går det ner. Det går fort. Vissa tycker för fort. Och denna åktur ger oss pirr i magen ibland och får oss att bli illamående ibland. När vi till slut är framme, vid slutdestinationen, inser de flesta att resan är slut. Vissa vill och hoppas på en tur till.

Vad är det som har inspirerat dig till att arbeta så här kreativt?

– Mina lärare. Både på mellan- och högstadiet. Vi hade väldigt mycket musik och bild tack vare att klassläraren var estetiskt intresserad.

– Min pappa är väldigt konstnärlig och duktig på att teckna och måla. Han inspirerade mig. På gymnasiet höll jag på med amatörteater i Fagersta. Min mamma var lärare och vi läste mycket böcker.

När bestämde du dig för att bli lärare?

– Jag tvekade mellan konstskolan, turismlinjen och lärarhögskolan. Helst ville jag välja ett konstnärligt yrke, men jag valde lärarbanan, vilket jag inte ångrar i dag eftersom jag även som lärare kan arbeta kreativt och estetiskt.

Men när Eva börjat arbeta som lärare gick hon parallellt på RMB Bergs reklamskola.

– Där lärde jag mig att tänka kommunikations- och mottagarorienterat. Det har jag stor användning av i skolan.

Hon försöker ge sina elever så mycket autentiska upplevelser som möjligt. Bland annat hade en tidigare klass haft ett stort projekt, Historia på riktigt, på Livrustkammaren där de studerade texter i arkivet om Sveriges historia från Karl IX till i dag.

– Eleverna lärde sig så mycket via alla sina sinnen att de kunde guida sina föräldrar. Begreppen kom i ett autentiskt sammanhang och blev levande och begripliga.

– När eleverna får designa sitt eget lärande på detta sätt så når de nästa nivå av kunskap, konstaterar Eva.

Eva Larsson

Ålder: 55 år
Bor: Kungsholmen, Stockholm
Undervisar: Är förstelärare på lågstadiet
Aktuell: ”Just nu skriver jag min masteruppsats. Det ska bli en bok om olika modeller för att lära sig begrepp. Den kommer ut 2018.”

Läs fler

Eva Cloarec

Eva Cloarec

Läs vidare?

Denna artikel är publicerad i Grundskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in som prenumerant.

Så här läser du vidare
Börja prenumerera på Grundskoletidningen så får du bland annat tillgång till lektionsupplägg, workshopmaterial och lärorika reportage

Kompetensutveckling för hela arbetslaget! 

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Grundskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Grundskoletidningen är fullspäckad av kunskap, lektionsförslag och workshoppupplägg - perfekt för din och arbetslagets utveckling.

Bli prenumerant