Samtidigt som skolan ska digitaliseras och eleverna rustas med digital kompetens läser vi om forskning som pekar på digitaliseringens negativa inverkan på lärandet. Men att försöka sammanfatta forskningen kring digitaliserings för- och nackdelar är inget som görs i en handvändning.

”Som lärare innebär det att hitta en balans mellan det gamla och det nya.”

Antalet studier är omfattande och likaså de företag och organisationer som vill ha en del i den högintressanta marknad som digitaliseringen av skolan utgör. Detta till trots kan man utröna vissa huvudspår i såväl nationella som internationella forskningsresultat:



• PISA-resultat visar generella samband mellan lägre resultat och skolor där man använder mycket dator i klassrummet.



• Digitala lärverktyg kan främja läs- och skrivinlärning, framförallt bland barn med läs- och skrivsvårigheter. Däremot tyder mycket på att läsförståelsen är sämre för barn som bara läser på skärm.



• Ökat engagemang, intresse och motivation är några av de effekter som digitalt lärande kan ge upphov till.



• Det är svårt att hitta några konkreta bevis för att användande av digitala verktyg och arbetssätt faktiskt förbättrar elevernas studieresultat.



• Trots att elever är medvetna om vikten av källkritik tillämpar de sällan själva ett källkritiskt förhållningssätt när de söker och värderar information på internet.



• Huruvida läsning på skärm eller papper är bäst utifrån ett lärandeperspektiv är omstritt, men fortfarande är det många unga som föredrar att läsa på papper.



• Att skriva för hand gör att det vi skriver fastnar bättre i minnet.



• Att ständigt vara tillgänglig via sociala medier ökar risken för stress bland barn och unga.



• Olika barn använder digitala verktyg på olika sätt. Detta innebär att det som för några är ett hjälpmedel, för andra är en distraktion som hindrar lärandet.

• Användning av digitala verktyg kan ha såväl positiva som negativa effekter på undervisningens kvalitet. Den viktigaste faktorn är om de digitala verktygen används med en genomtänkt pedagogik.

Egentligen landar alla forskningsresultat i den sista punkten, alltså vikten av att använda digitala verktyg och arbetssätt på ett pedagogiskt och väl genomtänkt sätt. Som lärare innebär det att hitta en balans mellan det gamla och det nya, men också att vara medveten om elevers olikheter och förmåga att hantera det digitala ansvaret.