Grundskolan har tre uppdrag: utbildning, bildning och fostran. Vad innebär begreppen och hur förhåller de sig till varandra?

– Utbildning är formell undervisning i någon form: man går en utbildning för att lära sig ett yrke eller i grundskolan till exempel att lära sig läsa, räkna och slöjda, säger Ruhi Tyson, som är docent i pedagogik vid Stockholms universitet och Waldorflärarhögskolan. Han har också avlagt gesällprov i bokbindning.

Jesper Sjöström är professor i ämnesdidaktik vid Malmö universitet.

– En utbildning är något som startar och slutar, medan bildningsprocessen pågår hela livet, säger han.

Bildning kan ske inom ramen för utbildning, men sker ofta fristående från den, fortsätter Ruhi Tyson. Mångas förs­ta erfarenhet av en bildningsprocess är när de får barn eller träffar en partner.

– Det får en att utvecklas väldigt mycket. Begreppet bildning är ganska krångligt, det används på många olika sätt. En del hävdar att det är oanvändbart pedagogiskt för att det är så brett, men jag har i min forskning arbetat med det i betydelsen av att bildningsprocesser alltid omfattar en intensiv upplevelse av att någonting är meningsfullt.

Enligt Ruhi Tyson kan vi lätt få fatt i en bildningserfarenhet om vi frå­gar oss: vad minns jag som var ovanligt berikande eller gav mig en aha-upplevelse? Intellektuell bildning innebär att eleven kan sätta saker i ett bredare sammanhang och använda kunskapen i nya situationer.

– Eleven har till exempel förstått mekanikens grundläggande lagar i fysiken och kan använda den förståelsen i ett annat sammanhang: att till exempel se att hävstångseffekten, både praktiskt och i tolkningen av fenomen, iscensätts i saxar och domkrafter.

Ett annat exempel är när eleven lär sig att läsa: först stava bokstav för bokstav, sedan plötsligt se hela ordet på en gång.

– Läraren kan se vilken otrolig känsla av tillfredsställelse det ger. Bildning hänger också samman med sociologen Antonovskys begrepp KASAM, känsla av sammanhang. Om eleven upplever stark KASAM har vi en ovanligt bildningsrik undervisning, säger Ruhi Tyson.

Hur förhåller sig bildning till begreppet fostran?

– Fostran kallas oftast socialisering i dag och är en jättecentral del av grundskolans uppdrag. Det är en annan sida av bildningens möjligheter. Hittills har vi pratat om intellektuell bildning och djup förståelse, men det kan lika gärna handla om förmågor som tålamod, att behålla uppmärksamhet, att lära sig bli omsorgsfull och uthållig.

Ruhi Tyson poängterar att vi i utbildningssammanhang bara kan ge eleverna bildningserbjudanden. Sedan måste eleverna anta den inbjudan. Mycket undervisning handlar därför om att motivera eleverna till att delta i sammanhang som de inte har något omedelbart intresse för.

– Det är oftast problematiskt om skolan blir väldigt styrande kring vilka människor eleverna förväntas bli. De ska fostras för demokrati, men demokrati bygger på en idé om deltagande som per definition blir antidemokratisk och auktoritär om vi tvingar människor att delta.

I bildningserfarenheter knutna till estetiskt arbete eller hantverk finns sällan yttre krav, utan erfarenheten kommer av arbetet i sig.

– De hör på så sätt till de mer demokratiskt orienterade ämnena ur bildningssynvinkel.

Eleven förstår att om jag inte är omsorgsfull så går det inte att använda pallen jag bygger, säger Ruhi Tyson.

”En utbildning är något som startar och slutar, medan bildningsprocessen pågår hela livet.”

Varför är bildning viktigt?

– Utan bildning som central del i undervisningens mål förlorar vi en meningsfull skolgång. Om eleverna inte tycker att undervisningen är meningsfull lär de sig inte, så det är avgörande för att skolan ska fungera och vara bra. Utan begriplighet och meningsfullhet blir skolan en stress för barnen, som i värsta fall leder till sjukdom.

Även Jesper Sjöström tycker att lärarna ska ha ambitionen att bidra till bildning hos eleverna. I beskrivningen av bildning (se ruta) som finns i boken Didaktik för lärande och bildning som han skrivit tillsammans med Ruhi Tyson, betonar han värdet av subjektifiering.

– Det handlar om att bli en fritänkande individ som kritiskt kan förstå och reflektera kring sig själv och samhället. Det glöms ofta bort när man fokuserar på kunskaper från politiskt håll.

Bildning är viktigt också för vår demokrati och mänsklighetens överlevnad, betonar han.

– Särskilt en ekoreflexiv bildning, så att man förstår människans samspel med och påverkan på naturen och atmosfären. Jag vill att undervisningen väcker en fascination för livet och naturen, och en upplevelse av att ekosystemen på jorden är allvarligt hotade, så att eleverna ser världen som en sammanhängande helhet och vill verka för en bättre värld.

När det gäller forskning om betydelsen av bildning i skolan finns enligt Ruhi Tyson väldigt få svenska studier som nämner begreppet bildning specifikt.

– Men en del studier handlar om KASAM och andra kan läsas ”med bildningsglasögon”. Då hittar jag en koppling, utgående från hur jag valt att definiera begreppet bildning, som säger att det är centralt för skolan att ägna sig åt bildning och upplevelsen av meningsfullhet.

Han listar fyra forskningsrön som också är förankrade i internationella studier. Det är lättare för elever att uppleva undervisningen som begriplig och meningsfull om den är multimodal, det vill säga förstärks med exempelvis ljud, bild och kroppsspråk. Geografin kan exempelvis inbegripa teckning eller annat gestaltande.

– Eleverna kan tillverka en egen jordglob i papier maché, som ger en taktil upplevelse av proportionerna mellan kontinenterna och berikar föreställningsförmågan på ett sätt som enbart det visuella och att lyssna inte kan ge. Ju mer man tar hela kroppen och alla sinnen i anspråk, desto bättre sätter sig kunskapen på djupet.

”Ju mer man tar hela kroppen och alla sinnen i anspråk, desto bättre sätter sig kunskapen på djupet.”

Barn och unga har dessutom ganska få egna livserfarenheter, så det är viktigt att undervisningen ger dem erfarenheter.

– Det hör till allmänbildningen i dag att veta vad det innebär att virka, snickra, dreja. Det  är lika begränsande att inte kunna läsa och skriva som att inte kunna slå i en spik för att  kunna bygga sin egen altan.

Ruhi Tyson lyfter också fram att det är viktigt att öva och repetera mycket, så att kunskapen blir en färdighet. En fjärde aspekt är att eleverna inte bara är intellektuella varelser utan också känslomässiga, med större eller mindre intresse för olika saker.

– Lärare behöver ta till vara att det affektiva föregår det intellektuella. Till exempel om eleverna ska lära sig historia, är det mer effektivt om vi först kan få dem att tycka att historia är fängslande.

Jesper Sjöström har skrivit om hur man i NO-undervisningen kan bidra till ekoreflexiv bildning. Det handlar bland annat om att ta upp samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll – till exempel genteknik, klimatfrågan eller val av energislag – så att eleverna förstår betydelsen av kunskaper i och om naturvetenskap när man fattar beslut i frågor som rör hälsa och miljö.

– Och där ingår också att eleverna lär sig förstå naturvetenskapens begränsningar och arbetsprocesser, hur forskningen går till, säger han.