”Det här är häftigt! Om det fungerar…”

Ett läromedel som lär känna eleven och anpassar uppgiften till lämplig nivå med lärare som kan följa elevens lärande via skärm.
AI är på väg till skolan – men hur funkar det? Vi for till Kapareskolan utanför Göteborg där tekniken sätts på prov.

En gråmulen vinterdag blinkar lektor Martin Tallvid ut från Göteborgs centralstation. Från bilens förarsäte söker hans blick efter ruttalternativ medan han suckar över omdirigerade vägar och överkryssade vägskyltar. Om än munter, trots både väder och trafikkaos.

– Att hitta i den här stan är inte helt enkelt just nu. Det är som Slussen i Stockholm, fast överallt, säger han och syftar på bygget av västlänken, den omdebatterade järnvägstunnel under stan som innebär enorma ombyggnationer även ovan jord.

I dag måste alla tåg som far in på Göteborgs centralstation ”vända” och köra ut samma väg som de kom in. Det har fungerat i många år, men med Västlänken kommer tågen att åka rakt igenom stan. Det innebär tio års kaos och debatt bland invånarna. Men vem vet, resultatet kanske gör att trafiken flyter bättre.

I likhet med centralstationen var det inte så att skolan inte fungerade innan den började digitaliseras. Och precis som många göteborgare har ifrågasatt Västlänken har lärare frågat sig vad skolan ska ha datorer till när böcker fungerar fint. Processen har stundtals varit kaosartat med teknikstrul och brist på fortbildning. Samtidigt har det förstås inneburit möjligheter.

”Den stora skillnaden är att man får snabb feedback på hur det går för eleverna utan att behöva rätta efteråt.”

– Skolorna fick datorer, men det fanns ingen klar idé om hur man skulle använda dem, säger Martin Tallvid som var med redan 2006, då han studerade landets första en-till-en-datorsatsning i Falkenberg.

Nu diskuteras om skolan ska bereda plats för ännu ett nytt fenomen, nämligen artificiell intelligens.

– Förhoppningsvis kan vi hjälpa skolorna att ha mer på fötterna den här gången, innan man börjar använda AI på bred front.

Efter en stund lyckas Martin hitta ut ur stan. Vi är på väg till den intilliggande kommunen Kungsbacka och Kapareskolan i den välmående orten Onsala. Det är en av två skolor som sedan ett halvår tillbaka ingår i ett unikt forskningsprojekt där alla matematiklärare och ungefär 1 000 högstadieelever ska prova läromedel utrustade med artificiell intelligens (AI) i två år. En teknik som är på mångas läppar inom i stort sett alla samhällsfunktioner.

– Ett av läromedlen skolorna ska prova har adaptivitet. Det är alltså tänkt att det ska kunna känna av hur långt eleven kommit baserat på hur de klarar uppgifterna, och sedan börja formulera nya på rätt nivå för just den eleven. Och det är häftigt! Om det fungerar …

Tjugo minuter senare har bilen parkerats och vi möter upp Martins kollega Marie Utterberg Modén i ett av Kapareskolans mötesrum. Hon, som har en bakgrund som matematiklärare men nu arbetar som doktorand, beskriver läromedlets andra funktion.

– Det samlar in statistik om hur det går för eleverna som läraren kan se i realtid.

Hon fäller upp en dator och visar hur elevernas progression presenteras i programmet, med gröna och röda staplar.

– Här ser vi att läraren har tilldelat eleverna tjugo uppgifter och en introduktionsfilm. En elev har sett filmen tre gånger och klarat många uppgifter. Han har tittat och förstått. En annan elev såg inte färdigt filmen och har gjort ganska många fel. Han behöver nog mer hjälp. Läraren ser även hur eleverna ligger till i förhållande till vad som förväntas.

Efter genomgången viker hon ihop datorn. Vi rör oss vidare till ett klassrum i årskurs sju några korridorer bort, där en matematiklektion pågår för fullt. Eleverna sitter i par vid sina datorer och diskuterar högljutt övningar i prioriteringsregler.  

– Vi har haft stora datorproblem, utbrister den trots allt muntra läraren Leif Johansson när vi kommer in genom dörren.

– Vissa elever ser inte uppgifterna trots att jag tilldelat dem. Men när det blir så får man lösa det helt enkelt, så nu jobbar de i par.  
Längre in i klassrummet hörs två elever räkna högt medan de redogör för uträkningen i ett anteckningsblock.

– Först tar vi fem gånger sex … det blir trettio … plus sex … trettiosex …. Minus åtta, plus två, ehm …, säger Florian Lau varpå klasskompisen Wilhelm Rosén tar vid.
– Trettio!

Efter en stund har de räknat färdigt och Wilhelm, vars dator de jobbar med, skriver in talet.
– Det blev fel!? Men! Det är ju ett minus där. Du sa plus!
– Förlåt!
– Det gör inget, då vet vi, säger han och räknar om lite snabbt innan han trycker in rätt svar.

Programmet i all ära, båda tycker att det är enklare att jobba i en fysisk bok.
– Där kan man utveckla mer, säger Wilhelm.

Tvärtom, tycker två elever på bänkraden bakom.
– Det är roligare att räkna på datorn, eftersom … det är på datorn! Säger Wilma Edgren.

– Programmet lär sig vilken svårighetsgrad man ligger på, berättar Oliver Pettersen. Och då förstår jag de allra flesta frågor.

Leif påkallar elevernas uppmärksamhet för att avrunda lektionen. Han och de båda forskarna återsamlas sedan i mötesrummet tillsammans med Uta Leopold, en av de matematiklärare som jobbar på den andra skolan som medverkar i projektet, Hovåsskolan i Göteborg.  

– Det krävs att eleven gör en del uppgifter innan läromedlet kan anpassa sig, berättar Uta. Än så länge är det därför svårt att säga hur bra det fungerar. Just nu handlar det om att vänja eleverna vid att det kan komma svåra uppgifter som de inte klarar av än. Och för mig att vänja mig vid att inte hjälpa dem i den processen, eftersom AI annars inte kan ställas in rätt …

Hur känns det, att inte hjälpa dem?
– Det känns bra, ha ha! Det har varit rätt skönt att kunna backa och säga att jag inte kan hjälpa till. Annars brukar många elever fråga oss lärare lite väl snabbt. Sen är programmet problematiskt eftersom det bara ger ett svar på om något är rätt eller fel. Det intresserar sig inte för vägen.

Leif tar vid.

– Det vi gjorde idag hade vi lika gärna kunnat göra i en bok. Många elever använde dessutom ett anteckningsblock för att redovisa sina beräkningar, vilket också är ett krav i kursplanen och något man vet är bra för hjärnans muskelminne … Men den stora skillnaden är att man får snabb feedback på hur det går för eleverna utan att behöva rätta efteråt. Man ser om till exempel flera elever har problem med samma fråga. Då kan man ta upp det i helklass på en gång.

Däremot, fortsätter han, kan individualiseringen också bli en utmaning för läraren.

– Inte minst om den leder till att klassens nivå blir alltför spretig.

Alla fyra är överens om att AI i sig inte kommer att lösa alla skolans problem eller ensamt förbättra resultaten. Det handlar om på vilket sätt lärare och elever använder AI i klassrummet, om att anpassa sig till skolans styrdokument och att samhället digitaliseras.

– Så det måste skolan också göra. Som en bonus kan det också effektivisera. Men det betyder inte att vi bara ska använda digitala läromedel eller bara syssla med AI. Utan när det passar och fungerar, säger lektor Martin Tallvid.

Det program som används i projektet är inte helt användarvänligt.

– Den AI vi har tittat på är inte riktigt mogen för skolan än. Eleverna måste svara på runt hundra frågor för varje moment innan programmet börjar anpassa sig och det tar tid. Tid som inte alltid finns. Dessutom visar våra studier att lärare inte alltid litar på de digitala systemen som inte ger samma transparens som böcker, säger doktoranden Marie Utterberg Modén.

Vissa slutsatser har de som synes redan kunnat konstatera i studien. Men det finns ännu många frågor som forskarna söker svar på.

– Vad förlorar man på AI? Vad tjänar man? Hur mycket merjobb innebär det? Hur påverkar det bedömning, eleverna och lärarrollen? Vi kommer att hitta fler utmaningar och svårigheter. Och när vi gör det försöker vi också hitta lösningar, säger Marie.

AI är en stor förändring för lärarna, understryker Martin Tallvid.

– En förändring som vi måste göra. För det vi än så länge kan konstatera är att samhället digitaliseras och skolan likaså. Det kommer att innebära mycket trassel och många hinder längs vägen, så nu gäller det bara att vi genomför det på ett så bra sätt som möjligt, säger han och slänger ett öga på klockan.

Det börjar bli dags att fara in till Göteborg för ett möte på universitetet. Ut igen i vägkaoset med andra ord. Om tio år ska Västlänken stå färdig. Det återstår att se om det var värt ombyggnationen.

Så kan AI påverka undervisningen
  • Individualiserar och anpassar uppgift­erna till varje elevs behov.
  • Ger läraren rekommendationer i under­visningen och är ett stöd för beslut.
  • Lärare kan i realtid följa elevernas arbete och eleverna får omedelbart veta om de svarat rätt.
  • När AI används för att individualisera undervisningen förutsätter det att eleverna arbetar enskilt. Det påverkar hur eleverna arbetar tillsammans i klassrummet.
  • Den adaptiva funktionen förutsätter att eleverna besvarar många uppgifter för att anpassa sig. Det tar lång tid och kan göra att elever tröttnar eller tappar motivation.  
AI och digital matematik

Högstadieskolorna Kapareskolan och Hovåsskolan provar Gleerups digitala AI-läromedel Matematikportalen i två år. Projektet AI och digital matematik – Nya förutsättningar för undervisning och lärande drivs av Göteborgs kommun, Kungsbacka kommun och Göteborgs universitet. Omkring 1 000 högstadie­elever medverkar i projektet som finansieras av regeringsinitiativet ULF, utveckling, lärande, forskning. Projektet leds av professor Johan Lundin tillsammans med lektor Martin Tallvid och doktorand Marie Utterberg Modén.

Forskarna Martin Tallvid och Marie Utterberg Modén hoppas att projektet kan bidra med kunskap och kompetens innan AI börjar användas på bred front i skolorna.

Eleverna Oliver Pettersen och Wilma Edgren tycker det är roligt att räkna på datorn och bra att programmet kan utmana dem på rätt nivå.

Vissa moment fungerar fortfarande bäst analogt.

Programmet visar hur det går för eleverna i realtid.

Matematiklärarna Uta Leopold och Leif Johansson tycker att den snabba återkopplingen på hur det går för eleverna är en av de stora vinsterna med programmet.

Prev
Next

 

Mårten Färlin

Mårten Färlin

Vill du läsa mer? Bli prenumerant!

Du får 6 nr av Grundskoletidningen och Pedagogisk Snabbguide för 1099 kr exkl. moms.

Så här kan du läsa vidare
Börja prenumerera så får du tillgång till alla fördjupande och inspirerande artiklar i Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide..
Kompetensutveckling när den är som bäst.

Bli prenumerant