Här kan alla tala om sex

Kondomlabb, snippapussel och upplysande filmer – på Entréskolans tema-dag arbetar eleverna med sexuell hälsa i alla ämnen. Dagen kompletterar den ordinarie undervisningen.

– Nej, Katta! Vad ska vi göra nu?

Det är den första spontana reaktionen från en av eleverna i årskurs sju på Entréskolan i Eskilstuna. Klockan har precis passerat halv nio på morgonen och sjundeklassarna har samlats i matsalen för att få instruktioner av skolans kurator Katerina Sparr Holinkova, kallad Katta, om dagens första lektion. Uppdraget är att samla in pusselbitar som är utspridda i skolan. 

Ganska snabbt är sjuorna tillbaka i matsalen efter att ha letat pusselbitarna, som tillsammans ska bli bilder på könsorgan. Nu är det dags för Katta att gå igenom elevernas insats och samtidigt förklara anatomin. Hon börjar med snippan.

– Mellangården är området mellan anus och slida. Där får man inte hicka, det är mellangärdet, säger Katta till en grupp elever.

Hon gör det enkelt. Avskalat. Naturligt. Som att det är dagens lunch hon pratar om. Det ger också effekt, eleverna är snabbt med på tåget och ställer frågor.

– Aha, så det är livmodertappen, utbrister en elev.

– Mellangården, vad är det för jävla namn egentligen, undrar en annan.

Katta berömmer eleverna som har löst uppgiften galant och styr vidare mot nästa moment, snopp-pusslet.

– Det var inte så svårt. Jag kunde en del innan, men det är kul att få lära sig hur det ser ut, säger Isabelle Lundquist, 13 år. 

På Entréskolan i Eskilstuna, med estetisk profil, går cirka 200 elever på mellan- och högstadiet. Den här dagen är det högstadieeleverna som har temadag med rubriken sexuell hälsa. Under dagen pågår parallella lektioner som alla har planerats av Katta Sparr Holinkova tillsammans med några lärare utifrån kunskapskraven i de olika ämnena. Mensworkshop och kondomlabb är några av lektionerna på schemat. 

– Vi har temadagar för att få till en självklar ämnesintegrering. Dagarna kan ifrågasättas, absolut. Men min tanke är att vi behöver dem för att säkerställa att eleverna får den information de behöver, säger hon. 

I biologisalen har åttorna kondomlabb. 

– Vilken kondom av de här fem är bäst? Det ska ni komma fram till genom metod och genomförande, säger Fredrik Lindhé, som är NO-lärare och rektor.

Han går igenom syfte, frågeställning och hypotes. Eleverna är välbekanta med begreppen och tar sig an uppgiften seriöst. Allt ska redovisas i en labbrapport.

– Vi brukar jobba med temadagar och det är viktigt att eleverna har fullt fokus på ett ämne. När det gäller sexuell hälsa ligger vårt största arbete i att få in det mer naturligt i alla ämnen, säger Fredrik Lindhé medan han roterar runt bland grupperna.

Eleverna arbetar intensivt med att testa kondomerna. Vilken förpackning är enklast att öppna? Vilken kondom har bäst passform? Och vilken luktar minst gott? 

Morötterna som han har tagit med till lektionen används flitigt.

– Jag hatar morötter, säger en elev.

– Var lite allvarlig nu, vi måste faktiskt testa och känna, hörs en annan elev säga.

Det är helt klart mer fniss i det här klassrummet, men engagemanget är stort. Eleverna kommer att bedömas inom kunskapskraven i biologi och hur de skriver sina rapporter, förklarar Fredrik Lindhé.

Katta Sparr Holinkova är kurator på skolan sedan tre år. Hon är även utbildad sexolog, vilket är en tillgång. På hennes kontor pryder regnbågsflaggan en stor del av ena väggen. Hela rummet känns färgglatt och varmt, vilket sticker ut mot övriga delar av skolan. Hon är entusiastisk när hon pratar och det märks att hon brinner för sitt uppdrag. 

– Allt det jag arbetar med går att väva in i alla ämnen, men lärarna kan behöva min hjälp. 

Lärare vill kunna bedöma sina elever och eleverna vill bli bedömda. Därför är det viktigt att koppla allt hon gör till kunskapskraven. Hon har med sig de flesta av lärarna på sina idéer, styr och planerar i dialog med lärarna. Det är jättekul, men energikrävande. 

– Den stora utmaningen är att få en ännu bättre dialog och samarbete med lärarna. För mig är det väldigt viktigt att se till att de blir självgående, säger hon.

På skolan pågår diskussioner om hur mycket schemabrytande verksamhet man ska ha. Enligt Katta är temadagarna ett säkert sätt att arbeta fram en långsiktig plan. De är också en garant för att vissa ämnen tas upp, till exempel hbtqi, rasism och minoriteter. 

Två av lärarna är Joakim Thorén och Emil Schalin Eriksson, som har slöjd respektive NO. Under temadagen har de uppföljning med sjuorna och håller förhör om könsdelar efter att pusslen har blivit klara. 

– Vi har inte varit med och planerat den här temadagen, men upplägget är skitkul. Och vi hade gärna hållit på både längre och fler dagar, säger Joakim Thorén.

– Det är annorlunda här. Det är en liten skola med väldigt öppet klimat och samplanering, säger Emil Schalin Eriksson. 

De gillar stödet de får från Katta Sparr Holinkova, rektorn och skolledningen. Katta är väldigt viktig för skolan och ett bollplank för dem, berättar de.

– Vi pratar mycket med Katta. Hon är omtyckt och nyttig för eleverna, föräldrar och oss lärare, säger Joakim Thorén.

– Hon tar bort tabun. Det finns inget som är pinsamt. Vi använder oss av Katta för att få in sex och samlevnad i våra ämnen, fyller Emil Schalin Eriksson i.

Ett exempel på detta är när eleverna fick göra könsorgan i trä och metallslöjden. Förutom anatomi lärde sig eleverna olika hantverks­tekniker och material, som sedan fungerade som underlag för olika kunskapskrav. 

– Över lag var eleverna väldigt nöjda. En del tyckte att det var lite läskigt eftersom det var realistiskt att se organen. Men också lite pirrigt att diskutera kring sex och samlevnad. Det var mycket skratt och fniss under lektionerna, men även frustration inför vissa moment och en del vinklar, säger Joakim Thorén. 

Inne i niornas klassrum är det ganska tyst. Eleverna sitter i grupper och arbetar intensivt. De gör informationsfilmer till mellanstadiet. Utgångspunkten är vilka frågor de själva hade som tioåringar. En av eleverna är Tilda Karlsson, 15 år. 

– Jag har valt: ”Vad är mödomshinnan?”. Det var sånt jag själv funderade på när jag gick i fyran, säger Tilda Karlsson.

Det är Katta Sparr Holinkova som har planerat lektionen, men svenskläraren Ivana Törnerhag leder den och guidar eleverna rätt. Kunskapsmålen i dag är att eleven ska förstärka text genom estetiska uttryck och de ska förbereda och genomföra muntliga presentationer.

– Det här är vardag för de flesta elever och vi pratar ofta om sexuell hälsa både i min ämnesundervisning och under raster, säger hon.

Nu för tiden får hon in sex och samlevnad naturligt i sin ordinarie undervisning utan att tänka på det, exempelvis i novelläsningen och genom att samtala om roller och genus. Kattas roll är viktig, anser Ivana Törnehag. Hon är en förstärkning för lärarna och de kan ta med henne i en fråga när de behöver hjälp.

– Det här är inga konstigheter för mig, men jag vet att en del lärare tycker att det är svårt att hålla det personligt men inte privat. Därför är temadagar viktiga, eleverna är engagerade och de gillar det.

Under dagen blir det tydligt att det här är ett tema som eleverna själva inte tycker är speciellt konstigt, snarare tvärtom. Ett gäng tjejer i nian diskuterar mens, utseendehets, hormoner och akne. Några killar pratar om när man får hår på snoppen och när snoppen egentligen blir stor.

Kajsa Bidemo är svensk- och engelsklärare och hon gillar att föra dialog med eleverna. Under temadagen är hon med niorna och vägleder dem i deras uppgift, precis som Ivana Törnerhag. Som lärare blir man ett slags förebild för dem, menar hon. Det är viktigt och väldigt enkelt att avdramatisera ämnet genom att säga orden högt. Då blir det mindre pinsamt och tabubelagt. 

– Det som är fint att se under en dag som denna är att de har ett kritiskt tänkande. Jag är själv ett stort fan av struktur och vision och det kan alltid bli bättre, men det har verkligen varit en rolig dag, säger Kajsa Bidemo.

I sin vanliga undervisning försöker hon att lyfta in relationsfrågor och ämnen som grundar sig i läroplanens normer och värden. 

– Du kan koppla det till jättemycket och välja ämnen som berör temat, då blir det naturligt. Det handlar om så mycket mer än sex och penetration.

Det finns en öppenhet bland eleverna och enligt Kajsa är de vana vid att Katta kör sin grej.

– Katta är bra på att prata om dessa ämnen. Men jag skulle gärna se att vi lärare är med ännu mer och planerar. Det ligger i vårt uppdrag som lärare att inkludera sådana ämnen i vår undervisning, säger Kajsa Bidemo.

Katta Sparr Holinkovas tycker att samtalen i personalgruppen om sex och samlevnad har blivit mer självklara under hennes tre år på Entréskolan. Det som är ovanligt är att de arbetar med ämnet i alla årskurser, inte bara i högstadiet. 

– Vi har personal som är duktig på att prata om sex och samlevnad och vi diskuterar gärna tillsammans. Det jag kan tillföra är att sex och samlevnad kommer in ännu mer i alla ämnen. 

Hennes vision är att skolan ska fortsätta att varva temadagar med ämnesintegration och att fånga frågor i flykten.

– Jag vill sprida kunskap bland personalen och kvalitetssäkra. Det ska inte hänga på mig och på om jag är på plats.

Tillbaka hos årskurs åtta i kondomlabbet. Rektor Fredrik Lindhé är nöjd med NO-lektionen.

– Syftet är att avdramatisera och det är uppnått. Det har verkligen varit stort engagemang och alla har varit delaktiga. Slutdiskussionen blir lite lidande, men vi kan sy ihop labbrapporterna på ordinarie lektion senare.

Från könsdelar till helhet. Isabell Lundquist och Tyra Hansander redogör för Katta Sparr Holinkova. 

Förpackning, känsla, form, töjbarhet, tålighet – allt ska in i testtabellen. Fredrik Lindhé, NO-lärare och rektor, kollar hur det går. 

Vad har ni lärt er? Emil Schalin Eriksson förhör Tindra Söderberg och Celinn Filander på anatomin. 

Ivana Törnerhag, svensklärare. 

Så här funkar tampongen! Luana Nyrönen i nian spelar in en informationsfilm till eleverna på mellanstadiet.

Prev
Next

 

Maria Eremo

Maria Eremo

Vill du läsa mer? Bli prenumerant!

Du får 6 nr av Grundskoletidningen och Pedagogisk Snabbguide för 1099 kr exkl. moms.

Så här kan du läsa vidare
Börja prenumerera så får du tillgång till alla fördjupande och inspirerande artiklar i Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide..
Kompetensutveckling när den är som bäst.

Bli prenumerant