”Jag önskar jag fått gå i den här skolan”

Låga resultat, stök och ifrågasatt arbetsmiljö. Visättraskolan i Huddinge hade gjort sig känd som en usel skola. Men Semira Vikström har med elevhälsan i centrum vänt på skutan och skapat raka motsatsen. Ungefär på samma sätt som hon gjorde med sitt eget liv.

Trion i Dolly Style poserar i sina pastellfärgade peruker framför ett solbadande publikhav. Fotot sitter på en vägg i korridoren till lärarrummet på Visättraskolan, och flankeras av liknande bilder på duon Samir och Viktor, artisten Sean Banan och även skolans personal. Till exempel vaktmästaren som har en vägkon på huvudet.

– Det är vi! berättar skolans rektor Semira Vikström som står med armarna i kors och leende betraktar bilderna.

– Våra minnen. Det är så här vi sparkar igång. Vi avslutar inte läsåret med en fest, utan festen har vi när vi startar upp. Det ska ju vara kul att komma till skolan. Ungarna älskar det.

Semira Vikström lämnar fotoväggen. Vi tar en lov in i lärarrummet och parkerar oss på rektorskontoret. Allt är trivsamt inrett med grå soffor, gröna växter och fler foton som pryder väggarna. Inget extravagant, men en interiör som signalerar trivsel och välmående. Precis som i de nästan identiskt utformade klassrummen.

– 85 procent av våra elever har andra modersmål än svenska och uppemot 15 procent definieras som nyanlända. Det är våra förutsättningar. Men de når väldigt höga kunskapsresultat. Och det beror ju på någonting, säger Semira Vikström.

En av faktorerna är att de trivs så bra på sin skola, konstaterar hon.

– Såväl yta som gemensamma minnen är väldigt viktiga delar i att skapa just trivsel. Sedan har vi byggt traditioner, stolthet och vi-känsla. Det här är inget du får gratis. Du måste jobba för att nå dit, hela tiden.

Och det har Semira Vikström gjort. I nästan sju år, sedan hon tog över skolan 2013. Vid den tiden lyste det rött. I kunskapsresultat, elevundersökningar och lärarenkäter. Skolan slet med de tuffa förutsättningarna, samtidigt som verksamheten var oorganiserad och personalen vantrivdes. Men på senare år har skolan gjort sig känd – inte bara som en plats där såväl elever som lärare stormtrivs – utan inte minst för sina trygghetsinsatser och välorganiserade raster med avstamp i elevhälsan. Som genom ett mirakel har skolan förvandlats. Så hur gick det till?

För det första rekryterade de en rektor vars personliga förvandling har gått i liknande spår som skolans. Något som knappast saknar betydelse i sammanhanget.

– Vi kan säga såhär: om mina gamla lärare fick veta att jag är rektor idag skulle de bli ganska chockerade.

Under skolgången i Stockholmssöderorten Tungelsta var Semira Vikström helst inte alls på lektionerna.

– Jag gillade att stå i rökrutan, var anti allt möjligt, hoppade av gymnasiet och började jobba på ”donken”. Det dröjde tills jag 25 år gammal fick min äldsta grabb innan jag mognade och visste vad jag ville göra. Jag hade det inte speciellt ordnat runt mig, men han fick mig att inse att jag behövde ta ansvar och skapa ett bra liv för honom. Och eftersom jag gillade ungdomar började jag plugga till lärare, ett yrke jag kom att älska!

När Semira Vikström satte sig i förarsätet på Visättraskolan hade hon odlat en förkärlek för skol­utveckling. Hon hade också med sig vetskapen att saker gick att förändra. Medveten om skolans utmaningar började hon med att fråga samtliga medarbetare vad som var mest akut att ta itu med, för att sedan göra en gedigen kartläggning.

– Utan en välmående personal är det svårt att driva en skola. Så vi började med splittringarna och den sargade arbetsmiljön. Det kanske allra viktigaste var att få alla att förstå hur viktiga de är för verksamheten, oavsett om de var lärare, fritidspedagoger eller vaktmästare.
En annan viktig del var att införa ramar och rutiner så att lärarna kunde känna lugn och trygghet, berättar Semira Vikström.

– Bara en sådan sak som att de istället för att springa till administratören och fråga när betygen skulle in nu fick ett dokument vid terminsstart där allt redan stod.  

Sedan tog hon ett grepp om elevhälsan. Hon såg att många av eleverna behövde extra stöd för att må bra och att kontakten med socialtjänsten samt andra externa aktörer var återkommande.

– Elevhälsan kan inte vara en isolerad ö där man lyfter ärenden en gång i veckan. Den bör omfatta allt arbete. Och ha mandat! Därför satte jag vår kurator Erik Hall i rollen som biträdande rektor. Hur man organiserar elevhälsan beror förstås på vilka behov som finns på skolan. Men det här var rätt sätt för oss.

Elevhälsan delades upp i två delar: elevhälsoteamet och trygghetsteamet. Förstnämnda arbetar konsultativt med lärarna som kan vända sig dit om de behöver prata om elever som inte utvecklas i förväntad takt eller om eleven behöver stöd med studiero.

Trygghetsteamet jobbar förebyggande med värdegrundsarbete och lektionsplanering tillsammans med lärarna. Det kan även röra sig om att hantera incidentrapporter, om någon elev blivit kränkt eller trakasserad.

Båda delarna har varit djupt involverade i skolans raster. Den tid och plats som har varit föremål för många konflikter och incidenter.

– Vi införde ”Roligare raster” som betyder vuxenledda aktiviteter, som Zumba, hinderbanor, musik eller att bara låna hinkar via vårt utlåningssystem i ”Rastboden”.

Plus att de alltid har en trygghetsvärd vid fotbollsplanen.

– Fotbollsplanen är på liv och död. Glädje och tårar. Det måste vara en vuxen där, som delar in lag och ser till att reglerna vi tagit fram tillsammans med eleverna följs.

Det är det här som är en prioriterad elevhälsa, menar Semira Vikström. En plats genomsyrad av trygghet, trivsel, glädje och struktur – som har gjort att goda kunskapsresultat kommit av sig själva.

– Vi har sett goda resultat från dag ett. Tidigare innebar lärarnas lektionsstart nästan alltid att hantera konflikter som börjat på rasten. Men när det händer roliga saker på rasten så uppstår inte konflikter i samma utsträckning och eleverna kommer positiva till lektionen. Det fångar också upp de elever som har det lite svårare socialt.

Semira Vikström menar att vi alla nog är förtjusta i den här sortens struktur, såväl vuxna som barn. Något hon själv i viss mån saknade i skolan – och som blivit en del av hennes drivkraft.

– Det låter kanske klyschigt, men allt det här bottnar nog i att jag önskar att jag själv hade fått gå i den här skolan. Där jag gick slängdes kast-stjärnor på väggarna och viftades med butterflyknivar. Och man fick stå där och röka i rökrutan. På skolan! Fan vad sjukt ändå.

Hon betraktade sig förvisso som en stark person som ung, men oavsett, konstaterar hon, var skolan faktiskt väldigt otrygg.

– Om vi bara hade haft trygghetsvärdar som snackade med oss. Det hade vi verkligen behövt.

Fem tips för att organisera elevhälsan
  1. Analysera och kartlägg behoven. Ta hjälp av personalen och använd befintligt underlag som elevenkäter. Sätt in åtgärder utifrån kartläggningen som är mätbara, konkreta och enkla att se resultat av.
     
  2. Fråga er hur ni behöver organisera elevhälsan för att matcha skolans behov, vilka resurser ni har inom elevhälsan och hur dessa kan användas på bästa möjliga sätt. Om ni behöver utöka elevhälsan – gör en plan.
     
  3. Ge elevhälsoteamet mandat. Det visar på betydelsen av elevhälsoarbetet mot personal, elever och vårdnadshavare. På Visättraskolan har biträdande rektor ansvar för elevhälsa och trygghet.
     
  4. Ha tydliga uppdragsbeskrivningar för alla roller inom elevhälsan. Vilka förväntningar har du som rektor på din kurator, skolsköterska, specialpedagog?
     
  5. Utifrån uppdrag och förväntningar måste du som rektor ge rätt förutsättningar till dina medarbetare i form av exempelvis avsatt tid för planering och möten.
Semira Vikström

Aktuell: Utsågs till Årets rektor 2020 av Lärarförbundet Skolledare och Lärarstiftelsen. Är nominerad till Stora skolledarpriset, vinnaren tillkännages på Nordiska Skol­ledarkongressen i höst.
Gör: Rektor på Visättraskolan sedan hösten 2013.
Bor: Tumba.
Bakgrund/karriär: Studerat till lärare i svenska och religionskunskap åk 4–9, gått rektorsprogrammet. Arbetat som lärare, biträdande rektor och rektor.
Drivkraft: Eleverna. Att ge våra elever den bästa möjliga skolgången. Men jag drivs också av att hela tiden försöka göra lite mer och lite bättre, framför allt när det kommer till mig själv.

Semira Vikström har byggt in tydliga ramar och rutiner på skolan som numera kännetecknas av trygghet, studiero, stolthet och vi-känsla.

Rastverksamheten på Visättraskolan innehåller vuxenledda aktiviteter.

Den skola Semira Vikström leder är raka motsatsen till den otrygga plats hon själv minns från sin tonårstid.

Prev
Next

 

Mårten Färlin

Mårten Färlin

Läs vidare?

Denna artikel är publicerad i Grundskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in som prenumerant.

Så här läser du vidare
Börja prenumerera på Grundskoletidningen så får du bland annat tillgång till lektionsupplägg, workshopmaterial och lärorika reportage

Kompetensutveckling för hela arbetslaget! 

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Grundskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Grundskoletidningen är fullspäckad av kunskap, lektionsförslag och workshoppupplägg - perfekt för din och arbetslagets utveckling.

Bli prenumerant