PASS-teorin utvecklades av psykologerna Jack Naglieri och Eric Pickering som upplevde att konventionella intelligenstest inte gav svar som kunde användas i pedagogiska sammanhang. Naglieri och Pickering fann i stället att det är fyra förmågor som styr hur väl en person kan använda sin intelligens: planeringsförmåga, uppmärksamhetsförmåga, simultanförmåga och successiv förmåga. På engelska kallas förmågorna för Planning, Attention, Simultaneous, Successive. De första bokstäverna i varje förmåga bildar akronymen PASS och därmed uppstod PASS-teorin. PASS-förmågorna är inte statiska egenskaper. De kan i stället ses som viktiga funktioner som förklarar både variationer bland elevers förmågor och vad som behöver utvecklas för lärande. PASS-förmågorna är dynamiska och utvecklingsbara och de kan stärkas genom undervisningen. Dels kan man som lärare använda strategier i klassrummet som påverkar de olika PASS-förmågorna, dels kan lärare kommunicera och ställa frågor som utvecklar elevernas olika PASS-förmågor. 

Nedan går vi igenom varje förmåga i PASS-modellen och ger exempel på hur de kan stärkas i klassrummet, både genom strategier i undervisningen och genom frågor att ställa till elever för att stärka de olika PASS-förmågorna. Strategierna och frågorna är formulerade med inspiration från boken Återkoppling – stöd, stimulans och lust att göra (Helena Wallberg, 2020). 

1. Planeringsförmågan 

Planeringsförmågan är den första delen i akronymen PASS. Att kunna planera innebär att kunna formulera mål, se olika steg i uppgiften och ta beslut om ord och begrepp att använda, verktyg för planeringen. Den som har svårt att planera arbetar mer planlöst utan att tänka på syfte eller innehåll. Om syftet är oklart kan målet bli att göra klart. De flesta elever behöver stöd för att utveckla planeringsförmågan. Strategierna nedan kan därför användas för hela gruppen, men det kan finnas elever som behöver lite mer av det. Det här kan du göra i undervisningen för att stärka planeringsförmågan:

• Sätt upp tydliga mål, både på kort och lång sikt. Låt eleverna formulera egna mål 

• Använd begreppslistor och ordlistor

• Låt eleverna använda talmallar och skrivmallar med exempelmeningar

• Se till att eleverna får tillgång till lektionsplaneringar i förväg

Så här kan du fråga elever för att hjälpa dem att stärka sin planeringsförmåga: 

• Vilka beslut om hur du ska göra har du tagit? 

• Hur ska du göra om du fastnar?

• Vad fungerade förra gången? 

• Vad ska du göra på rasten? 

2. Uppmärksamhetsförmågan

Att stå emot distraktioner är svårt. Det är också svårt att se vad som är viktigt i en text eller i en diskussion eftersom det kräver att man kan stå emot distraktioner. När denna förmåga fungerar kan eleven själv avgöra vilken information eller fråga som är viktigast. Att ta beslut är också en del av uppmärksamhetsförmågan. Ibland kan svårigheter med denna förmåga visa sig genom att det är svårt att växla mellan uppgifter eller att stanna kvar i ett arbete. 

Elever med god planeringsförmåga och uppmärksamhetsförmåga känner igen när de gör fel och vet hur de ska rätta till sina fel. För att stärka förmågan att rikta uppmärksamheten mot rätt saker kan du pröva dessa strategier i undervisningen: 

• Använd arbetsplaner där eleverna får fylla i vad de ska göra och när

• Ha tydliga regler för arbetsro och uppmärksamma när de inte efterlevs

• Använd elevernas namn i all kommunikation

• Låt elever sträcka på benen kort eller byta plats då och då

Så här kan du fråga elever för att de ska stärka sin uppmärksamhetsförmåga: 

• Hur ska du göra för att ta en sak i taget?

• Hur många sekunder kan du vänta innan du frågar? Hur gör du för att stå ut?

• Hur gör du för att få fokus? 

• Hur länge ska du hålla på?

3. Simultanförmågan

Den tredje bokstaven i PASS handlar om simultanförmåga, att kunna se samband och mönster liksom att kunna urskilja sammanhang. Det är en viktig förmåga för skolarbete. Att läsa för att se hur delarna hänger ihop, till exempel, eller att bedöma avstånd och förstå att små delar bildar ett sammanhang. Att läsa och räkna kan bli en utmaning om denna förmåga brister. För att stärka förmågan att simultant förstå sammanhang och delar kan du pröva dessa strategier i undervisningen: 

• Tolka och tänk högt inför eleverna och tillsammans med dem

• Sammanfatta tillsammans

• Använd tankekartor för att visualisera samband

• Relatera ny kunskap till gammal kunskap

Så här kan du fråga elever för att de ska stärka sin simultanförmåga: 

• Vad är syftet med arbetet?

• Hur hänger det här ihop med det där? 

• Vilken är kärnmeningen i texten? 

• Vilka ord och begrepp är viktigast? 

4. Successiv förmåga

Den fjärde förmågan i PASS-modellen handlar om att kunna ordna information i en följd. När förmågan fungerar väl följer eleven instruktioner och kan komma ihåg ordningen i ett händelseförlopp. Att ha en väl fungerande successiv förmåga kännetecknas av att kunna återge händelser och beskriva i vilken ordning olika moment ska genomföras. Elever som verkar ha svårt att förstå vad de ska göra kan hamna i svårigheter för att de kastar om ordningen i det som ska göras även om de förstår delarna i arbetet. Läsförmågan påverkas också av den successiva förmågan. Läsning består av både förståelse för sammanhang som kräver simultanförmåga och avkodning som kräver successiv förmåga. För att stärka den successiva förmågan kan man pröva följande strategier i undervisningen: 

• Använd visuellt stöd 

• Kategorisera information och tydliggör ordningen i instruktioner

• Ge information en bit i taget och be eleverna sammanfatta

• Sätt upp affischer med minnesknep i klassrummet

Så här kan du fråga elever för att de ska stärka sin successiva förmåga: 

• Vad betyder ordet/orden? 

• Hur uttalar man det här ordet? 

• Hur vill du sammanfatta detta stycke? 

• Vad saknas?