Skolans tegelfasader påminner om fasaderna på Kvibergs gamla regemente i samma område. Men där slutar likheterna. Kvibergsskolan är en byggnad för framtiden. Vid invigningen 2019 höjdes många kritiska röster om den nya skolan.

− Det framfördes argument om att skolan inte hade några klassrum och att den hade öppen planlösning. Men det är helt fel, vi har klassrum men kallar dem för basrum. Skolan är uppbyggd med olika hemvisten, inte som en öppen yta, säger Jelena Cesto Hällstrand, lärare i svenska och SO på högstadiet.

Kritiken lade sig ganska snabbt. I dag är Kvibergsskolan en av de populäraste skolorna i Göteborg med högt söktryck bland elever och många lärare som söker till lediga tjänster.

− Jag tror att många lockas av att undervisningen kan varieras på olika sätt och att vi jobbar mycket med digitala verktyg. Atmosfären genomsyras av att vi vill varandra väl och det är lätt att mötas på olika ytor i skolan. Det tror jag att både elever och lärare uppskattar, säger Jelena Cesto Hällstrand.

I ett hörn av basrummet i högstadiedelen Delta sitter Warin Ibrahim och Mahmoud Alamin högst upp på en mindre gradäng som har sittplatser i två plan. De har datorer och läroböcker med sig och ska tillsammans ta reda på olika fakta om EU.

− Jag gillar att sitta här och jobba. Det är lite mer privacy att sitta längst bak vid väggen och inte mitt i rummet. Jag vill inte att någon annan ska kunna se vad jag skriver, säger Mahmoud Alamin.

Hans klasskompis håller med.

− Det blir inte så tråkigt när man sitter här på mjuka kuddar. Jag jobbar mycket bättre när det känns skönt, säger Warin Ibrahim.

Längst fram i basrummet finns en ljudisolerad skrivplats med väggar och tak. Den kallas för huset. Det finns en dörr bredvid huset som gör att en elev kan smita ut för att ta en paus vid behov utan att störa resten av klassen.

− Jag brukar låta elever som har behov av att skärma av ljud- och synintryck få använda den platsen. Vi har också placerat huset långt fram för att jag som lärare lätt ska se om någon som jobbar därinne behöver hjälp, berättar Jelena Cesto Hällstrand.

SO-lektionen inleddes i en öppen rumsyta som kallas för teatern och som ligger i anslutning till basrummet. Där finns en stor gradäng med plats för upp till 50 elever. Jelena Cesto Hällstrand berättar att hon brukar ha genomgångar med större grupper i teatern. I dag använde hon teatern för att inleda lektionen med klass 8 A genom att visa film och ge eleverna instruktioner till eget arbete om EU. Därefter fick eleverna välja var de ville arbeta med uppgifterna – i basrummet, i teatern eller i de mindre grupprummen som kallas för flexrum. För de elever som valde att jobba i basrummet fanns också möjlighet att välja var i klassrummet de ville sitta och vilka möbler eller hjälpmedel som de skulle använda. 

− Det kan låta slappt att låta eleverna sitta på golvet, i en saccosäck eller på en vippande pall. Men jag märker hur eleverna både blir lugnare och kan arbeta mer koncentrerat när de väljer utifrån vad de gillar och vilken dagsform de har, säger Jelena Cesto Hällstrand.

Hon berättar att eleverna måste skolas in i det flexibla arbetssättet som skiljer sig en hel del från undervisningen i ett traditionellt klassrum. 

− Det finns vissa regler som alla måste följa, annars skulle det bli kaotiskt. Ljudnivån behöver vara låg och vi måste därför prata väldigt tyst med varand­ra. Det finns avlånga fönster mellan rummen som gör att jag som lärare kan ha överblick över elever som arbetar på olika ställen. Det är viktigt att alla respekterar att man inte tittar in genom fönstren när det pågår lektion.

Hon tycker att det finns många fördelar med att ha olika typer av rum som kan anpassas efter det som ska läras ut. Möblerna i basrummen är flyttbara. Det finns också tv-skärmar eller projektorer i samtliga rum som används för lärande.

− Jag använder oftast min dator som jag kopplar ihop med en projektor för att skriva text eller visa annat material för eleverna.

Jelena Cesto Hällstrand berättar att hon var med under byggprocessen och planerade för inredningen av den del i varje hemvist som kallas för depån. Det är en stödenhet för elever som har tillgång till extra hjälp enligt beslut i åtgärdsprogram. Depåns lokaler består av några avskilda mindre rum med möblering som kan anpassas efter individuella behov.

− Jag minns hur jag gick här med bygghjälm och försökte föreställa mig hur det skulle bli. Det var en fantastisk känsla att få vara med och skapa en miljö som skulle ge nya möjligheter för lärande.

Hon berättar att de har tänkt mycket på hur den fysiska miljön och inredningen ska vara tillgänglig för elever med olika typer av behov, exempelvis för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

− Det ska finnas möjligheter till koncentration och fokus i alla våra lärmiljöer på skolan, till exempel genom avgränsande skärmar, flyttbara arbetsbås och möbler för olika arbetsställningar.

Redan innan Kvibergsskolan byggdes fanns en verksamhetsplan som grund för vilka behov som den nya skolan skulle uppfylla. Planen togs fram av dåvarande rektorn Mikael Parknäs. Behoven matchades med de krav som Göteborgs stad ställde på lokalerna. 

– Vi tog fram en mall för vad inredning, material, läromedel och teknik fick kosta och höll oss inom de ramarna. Det betyder att Kvibergsskolan i slutändan inte blev dyrare än andra skolor, vare sig byggnaden, inredningen, material, läromedel eller teknik, säger Mikael Parknäs i dag.

Peter Lippman, en amerikansk arkitekt och skoldesigner, fanns också med som inspiratör under planeringen av skolan och har kommit med idéer kring utformningen av lärmiljöerna.   

− Barn lär på olika sätt och den fysiska miljön måste svara upp mot detta genom att erbjuda en bred variation av miljöer inom en tydlig struktur, säger Ingela Lundh som tog över som rektor när Kvibergsskolan invigdes 2019.

− Alla ytor ska erbjuda platser för enskild koncentration, reflektion och samarbete i mindre grupper. Vi vill ha många små rum i de större rummen. 

Hon tillägger att det även gäller för skolgården. 

– Där finns till exempel en stor gradäng för större grupper och avskilda platser med bord och sittmöjligheter för smågrupper eller enskilt arbete.

Mellan åren 2020 och 2023 har forskare i forskningsprojektet Digiflex vid Göteborgs universitet undersökt rummets betydelse i nya skolverksamheter. Ett syfte var att ta reda på hur den fysiska miljön påverkar undervisningen och elevernas språk och kunskapsutveckling. Forskarna följde planering, undervisning och arbetslagsmöten på den nya Kvibergsskolan. 

− Vi visste det redan tidigare, men det blev ännu tydligare när även forskarna påtalade vikten av att skola in alla elever i det aktivitetsbaserade arbetssättet. Eleverna måste veta vad som förväntas av dem i olika lärmiljöer, annars riskerar det att bli ett lekland, säger Ingela Lundh.

Hon poängterar att lärarna måste känna sig säkra på hur de kan variera pedagogiken och leda arbetet i de olika rummen.

− Lärarna behöver också gilla att jobba tillsammans i arbetslag. Vi jobbar ofta tematiskt och ämnesövergripande, ibland med åldersblandade grupper. Det finns en stor frihet i att kunna jobba på det sättet och våra lokaler underlättar samarbetet mellan lärare och olika gruppsammansättningar av elever.

I den stora tegelbyggnaden går cirka 630 elever på mellanstadiet och högstadiet, uppdelade på fyra hemvisten - Alfa och Beta för mellanstadiet samt Delta och Gamma för högstadiet. Till Kvibergsskolan hör också en annan skolbyggnad med klasserna F-3. 

På bottenvåningen i huset för mellan- och högstadiet finns en gemensam kreativ arena för alla klasser. Här finns bland annat lokaler för slöjd, bild, musik, bibliotek, skolrestaurang och ett Makerspace. 

Eleverna Filippa Moreau, John Claesson och Sofia Andersson i klass 9B visar runt i den kreativa arenan. Här finns deras favoritplatser på skolan. Filippa Moreau tycker om att vara i den öppna samlingsytan Navet i skolans entré. I Navet finns en stor gradäng för samlingar och sköna fåtöljer.

− Jag tycker om att stå i loftet ovanför Navet och kolla ner på allt som händer. Det brukar vara många som samlas här på rasterna, säger hon.

Sofia Andersson är helst i biblioteket. Vissa raster är det öppet för spel med Nintendo Switch och hon brukar också ha planeringsmöten med sin rollspelsgrupp vid det stora bordet i biblioteket. För John Claesson är valet av favoritplats enkel. Han gillar att vara i Makerspace, som är öppet för eleverna under bestämda eftermiddagstider. Då finns det en lärare tillgänglig som exempelvis kan hjälpa till med programmering och 3D-design.

− Jag brukar använda 3D-skrivare eller bygga små robotar av lego när jag är där.

John Claesson uppskattar att det inte bara finns fyrkantiga rum på skolan, utan även rum med olika former och hög takhöjd. Han tycker också att det är fint att det växer gräs på skolans yttertak.

− Drömmen hade varit en stor utebalkong på taket!