Vad är RTI-modellen?

– Det är en systematisk modell som används för att förebygga läs-, skriv- och matematiksvårigheter genom tidig upptäckt. Arbetssättet innebär att lärare, ofta i samarbete med speciallärare, direkt kan sätta in de insatser som en elev behöver för att till exempel lära sig att avkoda ord eller förbättra sin läsförståelse. Studier visar att RTI-modellen minskar elevernas behov av särskilt stöd i högre årskurser och ger fler elever möjligheter att lyckas i sitt skolarbete. Det finns väldigt mycket att vinna på att förebygga lässvårigheter redan i förskoleklass och under lågstadiet. 

Hur kan lärare arbeta utifrån modellen?

– Arbetssättet är indelat i olika lager. Lager ett inleds med att alla elever får evidensbaserad undervisning. Eleverna observeras och läraren gör också kvantitativa tester av deras utveckling. Testerna kan till exempel mäta avkodningsförmåga, fonologisk medvetenhet eller bokstavs­kännedom. De elever som visar sig behöva mer träning fortsätter till lager två. Då får de intensiv träning i liten grupp tillsammans med lärare eller speciallärare. Det kan handla om tre gånger 30 minuter i veckan under några veckor. Alltså pass utöver den vanliga undervisningen, på samma sätt som för elever som behöver extra simlektioner utöver den ordinarie sim­undervisningen.

– Förvånansvärt många kommer att kunna gå tillbaka till den vanliga undervisningen efter den första lilla puffen. De elever som behöver ännu mer intensifierat stöd går vidare till lager tre som innebär intensiv träning tillsammans med en speciallärare. Lager två och tre kan ges i flera omgångar vid behov.

”Behovet av specialpedagogiskt stöd halverades.”

Vad har din forskning om RTI-modellen handlat om?

– Jag har undersökt hur den amerikanska modellen Response To Intervention (RTI) fungerar i svensk skola. I huvudstudien som pågick under två år deltog 113 elever i årskurs 1 och efterföljande årskurs 2 från tre olika skolor. Jag fann bland annat att genom RTI-modellen kan elevernas svårigheter upptäckas tidigt och skolan kan arbeta förebyggande med avkodning och läsförståelse. Behovet av specialpedagogiskt stöd halverades. Även internationella studier visar liknande resultat. Det är riktigt coolt!

– Jag märkte också att eleverna inte riskerar att falla mellan stolarna med RTI eftersom de hela tiden följs och får insatser när det behövs. Det var också intressant att se att elever som fick stöd, det kunde räcka med intensivträning i grupp under en period, inte stannade av eller backade i sin utveckling efter en tid – vilket annars är ganska vanligt. 

Du föreslår även ett lager fyra. Vad innebär det?

– Elever med riktigt stora lässvårigheter ska kunna skolas in av en lärare kring hur de kan använda assisterande teknik, till exempel appar och inläsningstjänster, i sitt skolarbete. Ofta blir elever lämnade med en platta utan några närmare instruktioner.

Finns det några utmaningar med att arbeta utifrån RTI?

– Det är resurskrävande. En speciallärare under studien berättade att hon uppslukades helt av arbetet med RTI-modellen under de mest intensiva perioderna med lager två och tre. En lösning kan vara att omfördela resurserna så att de riktas mer aktivt mot de första skolåren i stället för att vänta till högstadiet. 

Vad tyckte lärarna i studien om arbetssättet?

– De tyckte att det var skönt att insatserna kunde sättas in direkt, utan att anmälningar till elevhälsoteam eller utredningar behövde göras först. Många uppskattade det kollaborativa samarbetet med kollegor. Det fanns regelbundna tider avsatta för att dela erfarenheter, analysera och hitta lösningar tillsammans under det pågående arbetet med RTI.