"De som läste hade bättre resultat"

Att hålla igång läsningen under sommarlovet har positiva effekter för framför allt ordavkodning och ordförståelse. Det visar ny svensk forskning. Barn som inte läser alls riskerar samtidigt att tappa i läsförståelse.

Läxor under sommarlovet – är det verkligen rimligt? Ska inte barn vara lediga på sommaren? Jo, det ska de såklart. Att sommarlovet ska vara en förlängning av skolterminen är inte heller vad forskarna förespråkar.

Däremot finns nu för första gången svenska studier som visar att barn som läser någorlunda kontinuerligt under sommarlovet går framåt vad gäller läshastighet och ordförståelse, jämfört med barn som inte läser.

– Vi ska inte göra hela kalenderåret till skola, det är jag den första att skriva under på. Men om vi kan göra läsningen lustfylld och få barn att själva vilja läsa under ledigheten har vi vunnit mycket.

Det säger Linda Fälth, docent vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hon arbetade tidigare som lärare på lågstadiet och upplevde ofta att hon fick ägna ett par veckor i början av varje nytt läsår till att hämta upp det klassen gjorde före sommaren.

– Jag hade en känsla av att flera barn tappade i läsförmåga under sommaren. Den känslan delar jag nog med många andra lärare.

I dag ingår Linda Fälth i ett forskarlag kopplat till LegiLexi, en stiftelse som erbjuder lärare på lågstadiet verktyg och material att använda i läsundervisningen.

”På individnivå ser vi ett tapp i framför allt ordavkodning, alltså läshastighet, under perioden maj till september.”

Forskarlaget, som består av forskare från Linnéuniversitetet och Linköpings universitet, har bland annat varit med och utvecklat de digitala tester som elever i årkurs 1–3 kan göra via LegiLexis webbplats. Testerna prövar bokstavskännedom, fonologisk förmåga, ordavkodning, ordförståelse och läsförståelse, och gör att lärare kan följa sina elevers läsutveckling över tid.

– 90 procent av Sveriges kommuner har någon skola som använder testerna. Genom LegiLexi har vi för första gången fått en nationell databas över barns läsutveckling, säger Linda Fälth.

falthTillsammans med de andra forskarna har Linda Fälth gått igenom det omfattande material som samlats in genom testerna, för att bland annat undersöka vilken effekt långa uppehåll i barns läsning har.

– På gruppnivå, när vi tittar på hela databasen, har vi inte kunnat se något tapp under sommarmånaderna. Vissa barn läser mycket och går framåt, andra läser inget och står still eller går tillbaka, och dessa förändringar tar ut varandra.

– På individnivå däremot ser vi ett tapp i framför allt ordavkodning, alltså läshastighet, under perioden maj till september. Barn i socioekonomiskt utsatta områden är extra sårbara, eftersom många inte har svenska som modersmål.

Linda Fälth är precis i slutfasen av arbetet med en artikel som inom kort kommer att publiceras och finnas tillgänglig på nätet. Där beskriver hon och hennes medförfattare en undersökning som gjorts i Botkyrka kommun. I studien ingick 120 elever i årkurs 2 och 115 elever i årkurs 3 från tre olika skolor.

– Dessa barn deltog alla i en särskild, frivillig sommarlovssatsning som genomfördes inom projektet Läsa äger (se artikel på nästa uppslag).

Satsningen innefattade en rad olika insatser. Barnen besökte biblioteket där de fick lånekort och lära sig hur man lånar böcker digitalt. I klasserna genomfördes högläsning varje dag under fyra veckor före sommarlovet. Skolorna anordnade även föräldramöte med information om vikten av att läsa under ledigheten.

”I årskurs 2 såg vi störst skillnad i ordavkodning, alltså läshastighet, där ökningen var signifikant jämfört med kontrollgruppen.”

De barn som deltog i studien hade gjort flera tester på LegiLexi, och efter sommarlovet gjordes nya tester. Barnens resultat – före och efter sommarlovet – jämfördes sedan med testresultaten från en jämförelsegrupp med cirka hundra elever i årkurs 2 respektive årkurs 3.

– Det vår studie visar att är barnen som läste under sommaren hade bättre resultat efter ledigheten än de barn som inte hade läst. I årskurs 2 såg vi störst skillnad i ordavkodning, alltså läshastighet, där ökningen var signifikant jämfört med kontrollgruppen. I årkurs 3 såg vi en signifikant ökning vad gäller ordförståelse.

– Det är fint resultat i en grupp med elever som inte har svenska som modersmål. Det visar att läsning på egen hand av skönlitteratur kan öka ordförståelsen hos denna elevgrupp, säger Linda Fälth.

Resultaten stämmer väl överens med amerikanska studier där man också tittat på vilka effekter långa uppehåll i läsning får. I USA är frågan om sommarlovsläsning väl beforskad.

– Där finns flera program för att minska så kallad summer reading loss. Att det är först nu som vi har svensk forskning inom området beror till stor del på LegiLexis databas. För första gången kan vi ta ett helhetsgrepp om frågan, förklarar Linda Fälth.

Hon tillägger att satsningar av den typen som gjorts i Botkyrka kommun tydligt visar hur mycket som kan åstadkommas när skolor, bibliotek och fritidshemmen samlas kring gemensamma insatser.

– För barn som har det kämpigt med läsning, eller som kanske inte kommer i kontakt med svenska språket under sommaren, är det här särskilt viktigt att tänka på. Man behöver inte läsa varenda dag, det räcker att läsa någorlunda frekvent under ledigheten, säger Linda Fälth.

Läs fler

Carl-Johan Markstedt

Carl-Johan Markstedt

Gymnasielärare i svenska och historia, ansvarig för skolverksamheten på Nobelmuseet och läroboksförfattare.

Oj, är du inte prenumerant?

Den här artikeln kan endast läsas av dig som prenumererar på Grundskoletidningen Pedagogisk snabbguide.

Så här kan du läsa vidare
Logga in eller börja prenumerera så får du tillgång till alla fördjupande och inspirerande artiklar i Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide.
Kompetensutveckling när den är som bäst.

Bli prenumerant