Skolforskningsinstitutets översikt fokuserar på utforskande samtal som kännetecknas av att eleverna är aktiva deltagare som både uttrycker egna idéer och engagerar sig i andras idéer. Syftet är alltså inte att eleverna ska svara på lärarens frågor,

i stället handlar det om att bidra med egna frågor och idéer.

– En förutsättning för den här typen av samtal är därför att eleverna får arbeta med utmanande uppgifter som inbjuder till dialogiska, undersökande arbetssätt, konstaterar Eva Norén.

En slutsats som Skolforskningsinstitutet drar i översikten är att lärarens agerande har stor betydelse för hur utforskande samtal gestaltar sig i klassrummet. För att underlätta elevernas delaktighet behöver läraren ta ett steg tillbaka – men utan att för den sakens skull bli en passiv åskådare. Tvärtom kan läraren genom sina handlingar på olika sätt stötta elevernas engagemang. 

– Hur lärare bör agera styrs mycket av sammanhanget. Det som fungerar i en klass behöver inte göra det i en annan, säger Eva Norén.

I översikten ges förslag på olika strategier eller lärarhandlingar, som har potential att engagera eleverna. Några exempel:

Att exemplifiera, förstärka och omformulera: Syftet med dessa lärarhandlingar är att skapa normer för hur samtal ska föras i klassrummet. Läraren kan geexempel på hur hen förväntar sig att eleverna beter sig, förstärka goda beteenden och omformulera elevernas egna beskrivningar av sådant de gör för att på det sättet framhålla normerna.

Att få eleverna att jämföra olika lösningsstrategier: Syftar till att fördjupa elevernas engagemang i det matematiska innehållet. Att eleverna får jämföra sina olika lösningar kan hjälpa dem att upptäcka grundläggande matematiska strukturer. 

Att få alla elever att ta ansvar för hela gruppens förståelse: Syftet med den här lärarhandlingen är att få alla i gruppen att ta ett individuellt ansvar för att både själv förstå det matematiska problemet och för att de andra i gruppen förstår. På det sättet kan lärare motverka att bara några i gruppen talar eller att arbetsbördan fördelas ojämnt.

– I översikten intresserar vi oss främst för samtal som förs i helklass, men självklart kan interaktionen i klassrummet organiseras på många olika sätt. Exempelvis kan samtal i mindre grupper fylla en viktig funktion.

Alla samtal i klassrummet är inte utforskande. Forskningen visar att det förs olika typer av samtal i matematikundervisningen och den kunskapen kan hjälpa lärare att göra mer medvetna  val. 

– I vissa samtal behöver läraren vara mer aktiv och ge eleverna mer stöd. Målet bör vara en varierad undervisning där läraren använder olika metoder i klassrummet, säger Eva Norén.