Thomas Nygren är professor i didaktik vid Uppsala universitet och forskningsledare för projektet Nyhetsvärderaren, som lär elever källkritik på nätet. Nyligen fick han priset Det gyllene förstoringsglaset för sitt arbete med källkritik i skolan.

De digitala kunskaper som elever behöver få med sig för att bli demokratiskt kunniga och kritiskt tänkande samhällsmedborgare är först och främst kopplade till goda ämneskunskaper kring hur samhället ser ut, betonar han.

– Det är nummer ett för att säkra upp demokratin! Man är inte bättre på att navigera på nätet och i sociala medier än vad man faktiskt har kunskaper om, inom ämnesområdet.

Thomas Nygren menar att svenska ungdomar över lag är duktiga på att känna till källkritik och de källkritiska principerna, men han och hans forskarkollegor har sett att eleverna behöver stöd i ämneskunskaperna för att kunna sortera information bättre. De behöver också få gå från teori till praktik, få öva mera, när de arbetar med källkritik i speciella frågor.

”Om man känner sig osäker – så är det nog rätt mycket i onödan!” 

– Det var därför som vi skapade ett Ukrainamaterial till exempel. Vi såg rätt snart efter att kriget hade brutit ut att konflikten skulle innebära en speciell utmaning, som vi behöver handfasta övningar för att jobba med.

Det kommer så mycket information – och desinformation – om Ukrainakonflikten från olika håll att det krävs goda kunskaper om både en historisk och politisk världskarta för att orientera sig. Och den stora bilden behöver eleverna få genom ämnesundervisningen i skolan.

– Den bildningen har inte blivit mindre aktuell utan är kanske ännu viktigare i dag än tidigare, eftersom vilseledande information nu kryper in överallt.

Nummer två för vad som är viktigt är vad Thomas Nygren kallar källtillit, att veta vilka nyhetskanaler man kan lita på och vilken myndighetsinformation som går att få tag på. Det är en form av kunskap som behöver uppmärksammas mer i skolan, tycker han. Sedan gäller det att bli bättre på att hantera den desinformation som ändå smiter igenom, framför allt i de sociala mediekanalerna.

Han påminner om de källkritiska kriterierna och frågor som vem som står bakom viss information, vilka bevis som källan framför, vad andra källor säger i den aktuella frågan.

– Men i vår forskning ser vi att det inte räcker att informera och prata om källkritik, utan eleverna måste mer handgripligt själva få testa på att faktagranska information.

Det är ett skäl till att han och hans kollegor har utvecklat Nyhetsvärderaren, ett nätbaserat, praktiskt verktyg för digital källkritik. Det är också därför de forskar om hur framför allt barn och unga lär sig det.

I Nyhetsvärderaren får elever ta del av mer eller mindre trovärdiga nyheter och själva klura på vad som är sant eller falskt. Verktyget har under våren utökats med ett helt nytt material kring Ukraina.

Thomas Nygren och hans forskarkollegor har även gjort experiment där elever har fått bedöma trovärdigheten i digitala uppgifter med både sann och vilseledande information. Därefter har de fått facit på vad som stämde och inte.

– Men sen får de också se, i korta videoklipp, hur man gör för att avslöja vad som är sant eller falskt.

Forskarna har genomfört det här experimentet med olika typer av feedback. Det har visat sig att när elever får se videoklipp som återkoppling blir de skickligare när de gör testet igen. Det får däremot inte bättre resultat om de enbart får feedback i form av text. Det verkar som om man behöver se någon göra granskningen.

– Vi pratar om ett slags digitalt lärlingskap, där eleverna först får se hur någon annan gör och sen själva får träna på att göra samma sak.

Digital källkritik när det gäller bilder handlar mycket om så kallad omvänd bildsökning, enligt Thomas Nygren. Det kan man använda sig av om man misstänker att en bild är manipulerad eller inte är tagen när eller var den utger sig för. Det finns flera verktyg för att spåra en bild på hela nätet. Då går det relativt lätt att få reda på om bilden är ny och att platsen stämmer, eller om det är en gammal bild som plockats upp för nya syften.

– Vi rekommenderar att man gör omvänd bildsökning med hjälp av några olika sökverktyg, eftersom utfallen, träffbilderna, blir ganska olika beroende på sökverktygens skilda algoritmer.

Liknande sökningar kan göras för text och video, även om rörlig bild är lite svårare och ofta behöver stödjas av textsökning.

– I träffbilderna gäller det sen att inte alltid välja den översta träffen, utan vara noga med att scrolla ned och hitta en trovärdig källa att jämföra med. Det är så faktagranskare jobbar.

Ett annat verktyg är Bad News Game, ett nätbaserat spel som går ut på att lära sig genomskåda desinformation genom att eleverna själva lär sig de manipulativa strategier som ligger bakom – och i spelets form själva manipulerar andra. Spelet utvecklades av två studenter som befann sig i Ukraina vid annekteringen av Krim 2015. När de såg all rysk desinformation som flödade insåg de att manipulerade ”nyheter” är något vi måste bli bättre på att identifiera och förhålla oss till. Thomas Nygren och hans kollegor har testat spelet i en studie med svenska deltagare och sett att det fungerar.

Till de lärare som möjligen känner sig osäkra på digitala verktyg och digital källkritik säger Thomas Nygren:

– Om man känner sig osäker – så är det nog rätt mycket i onödan! För grundprincipen handlar om att ha goda ämneskunskaper, att förstå den stora bilden, hur saker och ting hänger ihop och vad som är viktigt i ens ämne – och allt det är lärare duktiga på.

Han menar att man inte skalåta sig förledas av den ytliga, digitala kompetens som en hel del ungdomar besitter.

– De är ofta bra på den senaste appen, men att förstå hur information ser ut och hur trovärdig den är – där är lärare vida överlägsna sina elever!