Tre. Det udda talet som Ines just slagit fram på tärningen innebär en språngmarsch tillbaka längst bak i stafettledet. Hon byter av Ellis som snabbt springer fram till rockringen på marken, slår ett jämnt tal den här gången och får stanna kvar. Dags för ett nytt försök för Ines.

”Heja Ines, heja Ines, heja Ines” ropar nu hela stafettlaget när hon springer fram och äntligen får ett jämnt tal.

Klockan är halv tio en kall tisdagsmorgon i Malmö. På Hyllie Park grundskola har förskoleklassen och tvåorna precis satt i gång dagens pulsglädjepass.

Pulsglädje är en av de metoder som skolan har valt att använda för att skapa en pedagogisk lärmiljö – ett av tre fokusområden som kom till när man bestämde sig för att bli en skola med hjärnkoll.

– Pulsglädjepassen är gemensamhetsskapande, säger klasslärare Ninnie Närhi.

Hon berättar att målet med pulsglädjen i början främst handlade om att eleverna skulle må bättre och öka koncentrationen. Mattepassen lades efter och lärarna såg en stor skillnad i hur eleverna orkade mer efter att de hade varit ute och rört på sig.

Det vi inte hade räknat med var att konflikthanteringen snabbt skulle minska, det har gjort stor skillnad att barnen är i ett sammanhang – en gemenskap.

– Ja, det är stor skillnad att de vet vad de ska göra på rasten, tillägger lärarkollegan Sofie Persson och fortsätter:

– Vi får in de olika skolämnena i pulsglädjen också. När vi jobbade med världen inom NO/SO sprang de fram till en blindkarta där de fick en världsdel att lägga rätt.

Det började 2019. Hyllie Park är en liten fristående skola i Malmö för åk F-6 med matematik- och hälsoprofil. I sin årliga trygghetsenkät hade man tydligt sett att det fanns behov av att minska elevernas stress, liksom att öka studieron på skolan.

Idén om att rikta in sig på aktuell neurovetenskap kom från elevhälsoteamet, där man också pratade mycket om hur man bäst skulle möta det ökande antalet elever med NPF-diagnos på skolan.

De fick kontakt med Åbo Akademi och Lunds universitet. Tillsammans skickade de in en ansökan om statsbidrag för hälsofrämjande skolutveckling. I det gemensamma projektet var syftet att utveckla skolans fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljöer liksom att utgöra underlag för forskning kring lärmiljöns inverkan på välmående och måluppfyllelse.

– Att det inte bara var något humbug som vi hittat på utan att det fanns forskning bakom metoderna tror jag är en av framgångsfaktorerna. Det och att vi har hållit i, hållit ut och fortsatt att repetera de olika delarna för att de ska få genomslagskraft bland barnen, säger Ninnie Närhi.

Tillsammans med Sofie Persson är hon förstelärare på Hyllie Park. Att kontinuerligt utveckla hjärnkollen på skolan och göra den till en naturlig del av verksamheten är ett av deras uppdrag.

Skolan har på olika sätt arbetat med projektets tre hörnstenar. En del har handlat om den fysiska lärmiljön, där skolan har testat flexibel klassrumsinredning för att stödja olika lärstilar – från olika sorters skrivbord, pilatesbollar och balanspallar till sittsäckar.

– Vi har en cykelstol i klassrummet som fungerar väldigt bra för vissa. Flexibla skrivbord som du kan sätta dig med på golvet använder vi också mycket. Det bjuder in till fler sätt att lära och ökar studieron, säger Sofie Persson.

En del har handlat om den pedagogiska lärmiljön, där man på olika sätt har arbetat med att införa hälsofrämjande aktiviteter som ”brain-breaks”, aktiva raster, utepedagogik och avslappning som del av skoldagen.

– Studier visar att fysisk aktivitet kan förbättra kognitiva funktioner och inlärning, säger rektor Maria Weibull och gör oss sällskap.

”Att det inte är humbug utan finns forskning bakom metoderna är en av framgångsfaktorerna.”

Den tredje delen av projektet handlar om den sociala lärmiljön. Målet har varit att integrera värdepedagogik i undervisningen för att stärka gemenskap, tolerans, trygghet och respekt.

– Vi pratar mycket om att det finns lektioner kopplade till läroplanen, men så finns det också annat som måste med. Det som är kittet till att saker funkar, både när det gäller tryggheten och välbefinnandet, säger Ninnie Närhi och får medhåll från Maria Weibull:

– Barns självbild och självkänsla är viktiga delar för att lyckas i livet men som inte egentligen är en del av utbildningsuppdraget. Vi tror att man behöver ha en helhetsbild på lärande och att tryggheten spelar en viktig roll för elevernas kunskapsutveckling.

Den sociala lärmiljön arbetar man med från första skoldag till sista. Via samarbetet med forskare på Åbo Akademi och Lunds universitet blev Hyllie Park först i Sverige att anamma ett finskt metodmaterial – Styrka, glädje, medkänsla. Metoden handlar om att utgå från elevernas styrkor och utveckla medkänsla och empati.

Skolans implementering av materialet har i dag blivit till underlag för vidare forskning i Åbo och Lund. Synsättet har dessutom skapat ringar på vattnet i lärarnas arbetsvardag.

– Man har fått syn på detta hos sig själv på ett helt annat sätt. Medvetenheten har lyft oss pedagoger så att vi också stärker vår egen självkänsla.

Innan dagens pulsglädjepass på skolgården har skolans förskoleklass haft vad de kallar ett ”glädjepass” – en introduktion till Styrka, glädje, medkänsla.

Ninnie Närhi läser ett utdrag ur boken How full is your bucket? av Mary Reckmeyer och Tom Rath. Berättelsen om den metaforiska hinken är tänkt att göra barnen bekanta med konceptet empati.

– En hinkfyllare är någon som säger eller gör fina saker som får andra att känna sig speciella.

Ninnie Närhi har tagit plats på den av plywood klädda bänken på hjul mitt i rummet och läser högt. Bakom henne hänger några elever med spring i benen. Framför, på den stora runda röda mattan, sitter andra.

– Om man ska fylla en hink ska man göra bra saker, som att bjuda in i leken eller säga hej till busschauffören, förklarar Eleonora.

– Och säga tack! tillägger Gro.

Ninnie Närhi pratar också om hinktömmarna – om dem som mobbar eller ignorerar.

– Alla i hela, vida världen har en osynlig hink och det är dem som man fyller eller tömmer, förklarar Gro.

”Vi vågade lita på att alla skulle se vinningen efter ett tag, att det skulle bli enklare i klassrummet.”

Men hur gör man egentligen när man mitt i den pedagogiska verksamheten ska hitta tid och utrymme till ett forskningsprojekt?

– Vi skapade en projektgrupp, det var nog avgörande, säger Ninnie och får medhåll av Sofie:

– Ja, det och insikten om att det skulle ta tid just då, men ge mycket tillbaka senare.

Den första utmaningen blev att få med alla på tåget. Något som kanske inte var helt självklart – införandet av pulsglädjepass innebar exempelvis att pedagogernas raster försvann.

– Men vi vågade ju ha tillit till att alla skulle se vinningen efter ett tag, att det kanske skulle bli enklare i klassrummet efteråt.

Kopplingen till akademin upplever de har breddat perspektivet på vad hjärnkoll kan innebära.

– Deras input gav oss en mer holistisk syn på projektet, från början hade vi till exempel inte med den sociala lärmiljön på samma sätt, säger Maria.

Projektet varade ett år, men samarbetet med akademin fortlöper. I dag har skolan fortsatt kontakt med S-G-M-metodens grundare vid Åbo Akademi och man har haft erfarenhetsutbyte med både svenska och finska skolor kring metoden. I höstas kom skolan även i kontakt med en forskare vid Malmö universitet som tittar på skolors upplägg kring rörelseaktiviteter och hur man kan ta dessa till nästa steg genom att koppla det till lärande i skolans olika ämnen.

– Man måste ha en koppling till akademin, fortsätta ta del av aktuell forskning och utveckla befintliga metoder för att fortsätta att vara en skola med hjärnkoll, säger rektor Maria Weibull.

Neuropsykologen och psykoterapeuten Åse Fagerlund leder sedan 2015 en forskningsgrupp som undersöker metoder för att stärka välbefinnande hos barn, unga och vuxna vid Helsingfors universitet och Samfundet Folkhälsans forskningscentrum i Helsingfors. Hon har varit skolans huvudkontakt i projektet. Sedan avslutet har hon gett ut två böcker – bland annat handboken Elevhälsa i skolan, Natur & Kultur, där hon lyfter vetenskapligt utprövade metoder för att stärka elevers välbefinnande och erbjuder lektionsplaneringar.

– Det bästa med materialet är att de har haft lärare med sig från början när de tog fram det. Så det är väldigt praktiknära och då blir det ofta bra – det skulle man vilja se mer av, säger Ninnie.

I dag har man på Hyllie Park tagit fram en egen manual med grunderna för de tre hörnstenarna i att vara en skola med hjärnkoll.

– Den ger oss ett gemensamt språk för pedagogerna. Vi börjar arbeta in de olika delarna när eleverna går i förskoleklass, sedan finns det med i vår undervisning genom åren som en röd tråd, säger Sofie och avslutar:

– S-G-M börjar ju till exempel med hinkarna. När det var val för ett par år sedan lyfte vi in metoden under en lektion med de äldre eleverna – och diskuterade vilka styrkor man bör ha för att kunna leda ett land.

Ninnie Närhi har läst om den metaforiska hinken i boken How full is your bucket? för förskoleklassen. Berättelsen ska göra barnen bekanta med konceptet empati. Nu får de skapa sina egna hinkar.

Hyllie Park har flexibel klassrumsinredning för att stödja olika lärstilar – från olika sorters skrivbord, pilatesbollar och balanspallar till sittsäckar. Ellis, Isak och Milan har för dagen valt flexibla z-bord.

Fler sätt att lära ökar studieron. Loke trampar under lässtunden på skolans cykelstol, en del av skolans flexibla klassrumsinredning.

Förstelärare Sofie Persson med elever.

Prev

Next