Ni arbetar mycket med språkutveckling på ert fritidshem. Hur kommer det sig?

– Vi deltar i Ifous forskningsprogram om fritidshemmens pedagogiska uppdrag och började vår resa hösten 2019. Där såg vi att vi behövde  utveckla språk och kommunikation, som är en del av det centrala innehållet. Vi frågade oss också hur vi kan vara ett komplement till skolan – vad är det våra elever behöver utveckla över hela dagen? 

Vad såg ni?

– I förskoleklass behövde eleverna till exempel utveckla sitt återberättande. De kan ju ha svårt att komma ihåg vad de åt till lunch för en timme sen eller vad de hade för mössa på sig i morse – eller vad handlade sagan om som vi läste in­nan mellis? Med treorna såg vi att vi behövde jobba med skrivande som komplement till skolan.

Hur arbetar ni?

– Vi arbetar både med mer riktade insatser och med att få in det löpande i vardagen över hela året. I vardagen är samtalen med eleverna viktiga. Tar vi oss tid att prata med en grupp som spelar spel, är vi med i aktiviteterna och pratar med eleverna? Vi fångar upp samtalen, som nu om Ukraina, vi är med barnen, ställer följdfrågor och sätter ord på saker. Det gäller också värdegrundsarbetet, vi pratar om hur man uttrycker känslor till varandra. 

Nu i januari till mars jobbar vi mer med riktade insatser. 

Kan du ge exempel på det?

– En avdelning jobbat med dramalekar för att uttrycka tankar och känslor eller bearbeta texter. På en annan avdelning läser de texter och samtalar om dem. 

I årskurs 3 har vi en skrivarverkstad med biblioteket. Där hjälper bibliotekarien barnen att skriva berättelser själva eller tillsammans med andra. 

Vilka utmaningar har ni?

– En del aktiviteter är obligatoriska, men mycket har varit frivilligt. Det som kan skava lite är att när vi erbjuder det frivilliga så är det de som redan är hyfsat duktiga på till exempel skrivande som väljer det. 

Frågan är hur man fångar dem som skulle behöva det mer. Först går de i skolan mellan 8 och 14 – ska vi också tvinga dem att sitta och skriva på fritids? Ibland måste ju barnen bara få vara också. Där kommer samtalen in, när man spelar ett spel kanske. 

Varför ska fritidshemmen jobba med detta?

– Det är viktigt att det blir en likvärdig fördelning av delarna i det centrala innehållet. I fritidshemmen är vi jätteduktiga på skapande och estetiska uttrycksformer, men inte riktigt lika bra på språk och kommunikation, framför allt inte på att sätta ord på det. Vi får heller inte glömma bort att det ska ske löpande över hela året, det räcker inte att bara jobba intensivt med det i januari–mars.

Vad kan fritidshemmet ge som inte skolan har?

– Jag tror att vi har större möjlighet att jobba med en–till–en-samtal. Även om barngrupperna är stora så kan vi organisera det på ett annat sätt än i skolan. Där är vår styrka, i samtalen. I skolan hinner läraren inte med att samtala med varje elev. Det hinner vi på ett annat sätt.

Vad har du för råd till andra fritidshem och skolor?

– Det är vansinnigt viktigt att samverka med skolan. Enas om vad samverkan är och ha eleverna i fokus. Rektors roll är också viktig – det är en styrka att vi har med våra rektorer, det är ju ingen quickfix. 

Hur börjar man?

– Se vad gruppen och individen behöver. Det är det viktigaste och en lärdom vi har gjort. Vi har också observerat varandra i aktiviteter för att se hur vi jobbar med språket i vardagen. Man kan behöva hjälp att se gruppen och bolla med någon annan. Kanske kan ni ta hjälp av en grannavdelning och titta på varandra?