Hitta nya studietekniker

När eleverna inte längre har några fysiska böcker behöver de delvis hitta nya studietekniker. För lärarna på Solna gymnasium är en av utmaningarna att
stödja eleverna i att hitta fler sätt att anteckna.

På Solna gymnasium får alla elever en utbildningsdag när de börjar på skolan i hur de kan använda skolans lärplattform och vanliga digitala program såsom Word och Excel. Men lärarna märker också att eleverna behöver stöd i att hitta nya sätt att bearbeta lärostoffet – när alla texter finns i datorn.

– Vi har pratat mycket om att vi måste hitta bättre strukturer för eleverna att sammanställa sina anteckningar, och för hur de ska anteckna under lektionerna om de nu inte ska anteckna i böcker, säger matematikläraren Per Lidman. Både för deras inlärning och för hur de ska få en struktur på sina anteckningar.

Lärarna kan ibland se att elever förlitar sig för alltför mycket på att allt finns i datorn.

– Man kanske inte tar ansvar på samma sätt som tidigare när allt finns digitalt. I stället för att skriva av tavlan så fotar man den och tänker att man ska kolla på den senare, men det kanske man inte gör, säger Daniel Blidäng.  

I dag finns många digitala program för att anteckna och strukturera anteckningarna. Men eleverna har sällan kännedom om de här programmen, berättar lärarna.

– Och en stor anledning till det är att vi inte har koll, konstaterar Per Lidman.  

En som har skaffat sig mer kunskap är läraren Ann-Sofi Börjesson. Hon går alltid igenom med sina elever hur de kan använda de stödfunktioner för lärandet som finns i de digitala läromedlen, som understrykningspenna och ordförklaringar.

Hon går också igenom hur eleverna kan arbeta med padlets, ett slags digitala anslagstavlor där man kan lägga in och strukturera sitt innehåll.

– Det här är min mission, säger hon skrattande. Jag tycker att det är ett fantastiskt redskap, både för mig och eleverna. När de sitter och antecknar på sina paddor, då antecknar de här och där och det hamnar i olika program. Men här kan de samla allt och vi kan dela padlets med varandra.

Vad får eleverna ut av det, upplever du?

– Jag tänker att de får en struktur. Dels kan de titta på strukturen i mina padlets som jag gör inom vissa ämnesområden, dels bearbetar de innehållet och skapar egna strukturer. De kan lägga in filmer och allt möjligt. Dokument och egna anteckningar. Och sedan kan de känna.  ’Här har jag allt mitt. ’

Forskning visar att lärare tenderar att överskatta elevernas digitala kompetens. Det är också något som Ann-Sofi Börjesson har erfarenhet av.

– Man måste gå runt och fråga  ’Är ni med nu? ’ För det är ett annat sätt att hitta i de digitala texterna. Det är inte bara att bläddra. Det har jag märkt, man måste verkligen gå runt och titta. Det är mycket som är nytt för dem.

Det finns också ett flertal forskningsstudier som visar att det är bättre för minnet att anteckna för hand än på dator. Flera elever på Solna gymnasium vittnar också om att de – även om de uppskattar de digitala läromedlen – ändå väljer bort tangentbordet när det kommer till att anteckna under genomgångar.

– Det är smidigare att anteckna för hand när läraren pratar, konstaterar bland annat Nicole Jonsson som går i tvåan och läser ekonomi. Då lär jag mig bättre.

Att se upp för!

Se upp för detta när ni digitaliserar skolan:

• Att målen och visionerna för digitaliseringen är otydliga.

• En övertro på elevernas digitala kompetens.

• Att ledarskapet slutar att engagera och entusiasmera personalen över tid.

Källa: Forskningsprojektet ”Det digitala lärandets möjligheter”, Örebro universitet, där forskarna har undersökt ett tiotal skolor som har inlett ett arbete med digitalisering.

 

Oj, är du inte prenumerant?

Den här artikeln kan endast läsas av dig som prenumererar på Grundskoletidningen Pedagogisk snabbguide.

Så här kan du läsa vidare
Logga in eller börja prenumerera så får du tillgång till alla fördjupande och inspirerande artiklar i Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide.
Kompetensutveckling när den är som bäst.

Bli prenumerant