Skola i digital framkant

På Solna gymnasium har eleverna allt färre fysiska böcker. Läromedlen i alla ämnen finns integrerade och lättillgängliga i den digitala lärplattformen, och här sker också all skriftlig kommunikation mellan lärare och elever. Digitaliseringen har underlättat administration och kommunikation på skolan, menar många lärare. Men den har samtidigt lett till fler utmaningar i undervisningen.

I en av lektionssalarna på andra våningen ljuder ABBA:s låt ”Mamma Mia”.

– Jag brukar spela lite musik innan lektionerna. Det blir ett slags betingning, skrattar psykologiläraren Daniel Blidäng samtidigt som han klickar in sig på skolans lärportal på datorn. Där ligger de filmklipp och den Powerpoint som han ska visa sin ekonomi-trea, under dagens lektion i neuropsykiatri.

På tavlan skriver han upp en länk till den app som eleverna ska logga in på under lektionen.

– Genom att logga in på den här appen kan de kommunicera med den stora skärmen här framme och skriva ner svar på frågor jag ställer under lektionen. Deras svar kommer att synas på skärmen. Därför kommer jag inte att samla in deras mobiler i dag, om någon kanske har glömt läsplattan.

”Även om jag är väldigt positiv till digitala läromedel är jag väldigt strikt när det kommer till mobiler. Jag vill inte att eleverna har telefonerna på under lektionerna.”

Solna gymnasium har på kort tid gått från att inte alls ha arbetat särskilt mycket digitalt, till att i dag ligga i framkant när det kommer till hur skolan använder sin digitala lärplattform. För två år sedan tog skolan fram en digital vision (se faktaruta), och i dag vittnar lärarna om att det finns ett självförtroende i kollegiet, och en vilja att utforska de möjligheter som digitaliseringen erbjuder.

Per Lidman är mattelärare och IKT-ansvarig på skolan, och han har haft en central roll när det kommer till att få lärare och elever att använda plattformen.

– Tanken är att det första eleverna gör på morgonen är att logga in här, säger Per Lidman.

Han pekar på sin datorskärm och plattformens startsida, där ett vecko-brev från rektorn och aktuell information om vad som händer på skolan poppar upp.

– Vi försöker samla precis allt vi gör på skolan i plattformen. Det är vår styrka. Eftersom allt finns här, så blir det per automatik så att alla använder den.

I plattformen sker all skriftlig kommunikation mellan lärare och elever. Här görs de flesta prov och här sker all lärarnas rapportering av närvaro och resultat. Och här finns det som många lärare uppskattar kanske allra mest – full tillgång till samtliga digitala läromedel i alla ämnen och kurser från två olika förlag.

I skolans digitala vision ingår också att lärarna ska ta fram färdigplanerade mallkurser för alla de kurser som ges på skolan. De ska ligga tillgängliga i plattformen, för alla att använda.

Mallkurserna tar lärarna fram och utvärderar kollegialt under några studiedagar i slutet av varje termin. Då går de igenom vilket syftet är med de olika kurserna och vilka moment som bör ingå. De lägger också in länkar till vilka delar i de digitala läromedlen som är aktuella för olika moment.

– Jag ser bara fördelar med mallkurserna, säger Per Lidman. Vi kan lägga in lektionssyften, filmklipp som vi tycker är relevanta och olika slags tester och prov. Här finns hela lärarens planering samlad, tillsammans med länkar som eleverna kan klicka in sig på till läromedlen. Och vi kan på ett enkelt sätt dela kurserna med varandra. Vårt eget kollegiala lärande främjas också när vi utvärderar kurserna ihop.

När Pär Lidman och Daniel Blidäng ska sammanfatta vilka vinsterna har varit med digitaliseringsprocessen på Solna gymnasium, lyfter de framförallt fram att den har förenklat många administrativa och kommunikativa processer.

– En av de stora vinsterna är alla möjligheter att enkelt dela saker, både inom kollegiet och elever emellan, säger Per Lidman. Kommunikationen med eleverna har också blivit enklare.

Enligt lärarna går det också snabbare att genomföra och rätta prov, och det är enklare att rapportera in närvaro. För eleverna har det även blivit lättare att hålla reda på var allt material finns, eftersom allt ifrån inlämningsuppgifter och instuderingsfrågor till läromedel och prov finns i plattformen.  Daniel Blidäng och Per Lidman lyfter också fram att möjligheterna för att skapa interaktion i undervisningssituationen har ökat. I matematik låter Per Lidman till exempel ofta eleverna rätta sina egna prov i en digital kunskapsmatris. Efter att eleverna har diskuterat resultaten med varandra, får de tillgång till Per Lidmans egen rättning av proven i matrisen, och kan då jämföra och diskutera bedömningen på plats.     

– Syftet med det här är dels att de får en träning i vad som krävs när de rättar själva, berättar Per Lidman. Och när de sedan jämför sin egen rättning med min i kunskapsmatrisen blir det ett väldigt bra diskussionsunderlag för mig och eleven. Det blir också ett sätt för eleverna att bearbeta innehållet en gång till.

De digitala verktygen kan också bidra till att göra undervisningen mer lockande för eleverna, framhåller de båda lärarna. Samtidigt är de noga med att påpeka att även om undervisningen kan ”sockras” med de digitala verktygen, handlar det som sker i klassrummet om samma sak som det gjort i alla tider.

Psykologiläraren Daniel Blidäng använder digitala verktyg för att väcka intresse och skapa engagemang.

Läraren Ann-Sofi Börjesson uppskattar de digitala läromedlen. Men vill inte att eleverna använder datorerna till annat på lektionerna.

Eleverna rättar sina egna matteprov i en digital kunskapsmatris.

”Det första alla gör på morgonen är att logga in i lärplattformen”, säger IKT-ansvarige Per Lidman.

På Solna gymnasium går cirka 800 elever på tre högskole- och två yrkesberedande program.

Prev
Next

– Det är ju samma sak som ska ske som tidigare. Eleverna behöver bearbeta ett stoff och tänka på det. Bara för att man har en dator gör ju inte det allt annorlunda. Men digitala verktyg kan underlätta för eleverna att utveckla förståelse genom olika slags visualiseringar, aktiviteter och genom att skapa engagemang, säger Per Lidman.

I psykologiklassrummet på andra våningen pågår lektionen för fullt. Längs väggarna hänger gamla växtplanscher – en äldre tids hjälpmedel för att göra undervisningen mer lockande och visuell. Daniel Blidäng är mitt inne i ett resonemang om vilka egenskaper hos människor som är medfödda och inte påverkas av kultur. Han har precis visat ett filmklipp om nervkopplingar i hjärnan, och eleverna har fått knappa in svar på hans frågor i appen.

Då ringer en elevs mobiltelefon.

– Jag måste ta det, det är viktigt, ropar hon och rusar ut.

– Nej, inte nu, stönar Daniel framme vid katedern, och klassen skrattar.

Elevernas mobiltelefoner är ett återkommande samtalsämne bland lärarna på skolan. I dag har alla klassrum ett ”mobildagis” i form av en liten låda. Där samlar de flesta lärare in mobilerna i början av lektionerna. Sedan en tid tillbaka har Per Lidman bestämt sig för att alltid samla in mobilerna innan sina lektioner.

– Förra året hade jag en idé om att det var bra att de använde mobilen till olika saker, men sedan ändrade jag mig. Jag provade att samla in mobilerna och märkte vilken skillnad det blev.

På vilket sätt då?

Ja, men skillnad i fokus. För vissa elever spelar det ingen roll, men för ett gäng i klassen blev det väldigt mycket bättre när mobilerna försvann.
Ann-Sofi Börjesson undervisar i religion och filosofi på skolan, och hon brukar också samla in mobilerna under sina lektioner – även om de flesta av hennes elever, som hon konstaterar, går i trean och är myndiga.

– Även om jag är väldigt positiv till digitala läromedel är jag väldigt strikt när det kommer till mobiler. Jag vill inte att eleverna har telefonerna på under lektionerna. Jag kan bli tokig på det här hastiga koncentrationsflippandet. In och ut på sociala medier. In och ut ur klassrummet.

I psykologiklassrummet håller Daniel Blidäng på att avsluta lektionen. Några elever på de bakre raderna sitter försjunkna i egna sociala medier och märker inte att det är dags att resa sig.

När datorn blir obligatorisk för att kunna genomföra skolarbetet uppstår nya utmaningar när det kommer till disciplin och ordning för lärarna. Eleverna har ständig tillgång till underhållning, umgänge och distraktion – bara ett klick bort.

– Om de har en konkret arbetsuppgift blir det mindre problem, konstaterar Daniel Blidäng. Det stora problemet är under genomgångar. När någon blir ointresserad så går de in på sociala medier. Förut satt man och ritade en gubbe i kanten på blocket. Men nu finns det mycket roligare saker att göra.

– Uppmärksamhetsspannet har väl blivit kortare för både elever och lärare. Man kan inte längre köra på som på 50-talet när någon stod och pratade i en timme.

Vad tänker du kring det?

– Ja, det är ju som det är. Det är ju samhällsutvecklingen som är sådan. Man kan inte blunda för den och låtsas att det är 1990-tal. Vi har ju de elever som vi har. Men det är klart, vi får ju inte snuttifiera allting så att det blir något slags show.

Än så länge återstår flera delar att realisera i Solna gymnasiums digitala vision. Numera fungerar nätverket i det närmaste perfekt, men lärarna kan ännu inte låsa elevernas datorer från annat än det som ska behandlas i undervisningen. Eleverna har heller inte möjlighet att låna skönlitteratur som e-böcker och elevernas föräldrar har inte tillgång till lärplattformen.

– Men utvecklingen går nästan läskigt fort framåt, konstaterar Ann-Sofi Börjesson. Vi kan inte backa från det här nu. För det finns så otroligt många fördelar.

3 frågor om digitaliseringen

1. Vilka är fördelarna med digitaliseringen? 2. Nackdelarna?
3. Använder du datorn till något annat än skolarbete?

Nabiel Efrem, 19 år, ekonomiprogrammet årskurs 3:

1. Jag och många elever reser långt till skolan och då är det enkelt att ha en IPad tillgänglig. Jag pluggar ofta på resan.
2. Från början vet ingen hur man ska göra med allt, och det är ofta strul med tekniken. Då kan en hel lektion gå åt till sådant. Batterierna är ett annat problem, man kan behöva sätta datorn i flygplansläge eller leta efter ett eluttag.
3. Det är ett större problem hemma på fritiden än i skolan. I stället för att plugga kanske jag kollar på en film. Men inte i klassrummet.

Diana Hemmingsson, 18 år, ekonomiprogrammet årskurs 3:

1. Jag har inte så mycket papper eller böcker längre och det är skönt. Det finns också en funktion där man kan lyssna på de digitala läromedlen, och den använder jag ibland.
2. De flesta av oss elever var väldigt kritiska till digitaliseringen i början. Vi har alltid använt oss av böcker och kunnat skriva i böcker. Men nu har det släppt för mig, och nu uppskattar jag de digitala läromedlen. Det handlar om att bli van. Men jag föredrar nog att anteckna för hand.
3. Ja, jag kan ha problem att hela lektionen göra det jag ska på IPaden. Man kanske tar pauser för sig själv. Det är lite som att dagdrömma.

5 frågor till Dan Sundblad, rektor på Solna gymnasium, och den som har lett skolans digitaliseringsarbete.

1. Varför tog ni fram en digital vision?

– Det är viktigt att veta konkret vart man är på väg. Det handlar om att peka ut en riktning. ’Dit ska vi.’ Det behöver vara tydligt för alla på skolan.

2. Vilka har varit framgångsfaktorerna för er?

– Det har nog varit att vi har gjort allt väldigt enkelt. Det finns ett sådant enormt utbud av digitala resurser och verktyg i dag. Lärarna ska inte behöva leta runt efter material på mängder av olika ställen. Vi har valt en lärportal, och två läromedelsleverantörer – och sedan är vi lite fyrkantiga och säger nej till sådant som inte kan integreras där. Man måste våga hålla igen, och inte göra saker halvdant.

3. Vilket råd skulle du vilja ge till den skolledare som inte har kommit lika långt som ni?

– Jag tror att rådet är just att inte göra för många saker. Man ska fokusera på något och bestämma sig för att göra det bra. Vi har bestämt oss för lärportalen, och att allt ska ske där. Ska man få med sig alla medarbetare, även de som känner sig osäkra, då måste det vara enkelt.

4. Vilket har varit den största utmaningen för er?

– Jag tycker nog att den största utmaningen, trots allt, har varit infrastrukturen. Vårt nätverk var ganska dåligt fungerande från början. Om en lärare går in i klassrummet med 30 elever och nätverket inte fungerar, då faller allt.

5. Hur kan du som skolledare föregå med gott exempel?

– Ett konkret exempel är att jag under ett års tid använde lärportalen för all kommunikation med lärare och elever. Det var ett sätt att visa vägen och säga till alla att  ’nu är vi här’.

SOLNA GYMNASIUMS DIGITALA VISION

• Nätverket är utan begränsning och elever samt lärare ska alltid ha tillgång till ett pålitligt trådlöst nät.
• Elevernas läsplattor eller datorer är låsta till det lärarna vill att eleverna ska arbeta med under lektionerna.
• Alla prov görs på läsplatta eller dator, och eleven är i ett ”testmode”-läge för att undvika fusk.
• Det finns mallkurser för alla kurser, och lärarna delar allt sitt material med varandra.
• Alla läromedel är digitala och integrerade i lärportalen.
• Med utvecklingen av digitala böcker och läromedel samt med elevernas vana, är läsande i digitala böcker och tryckta böcker likvärdigt.
• All litteratur finns digitalt.
• Kopiering och utskrifter är nästan obefintliga.

Källa: Solna gymnasiums digitala vision.

 

Anna Grettve

Anna Grettve

Vill du läsa mer? Bli prenumerant!

Du får 6 nr av Grundskoletidningen och Pedagogisk Snabbguide för 1099 kr exkl. moms.

Så här kan du läsa vidare
Börja prenumerera så får du tillgång till alla fördjupande och inspirerande artiklar i Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide..
Kompetensutveckling när den är som bäst.

Bli prenumerant