Romanen är navet

Att väcka ungdomars intresse för att läsa böcker i konkurrens med Youtube, Instagram och Netflixserier är inte det lättaste. Det vet Carl-Johan Markstedt, gymnasielärare, läromedelsförfattare och pedagog vid Nobelmuseet. Han har kommit fram till ett sätt att arbeta med romanläsning som lockar till läsning.

Skönlitteratur har en enorm potential. Med romanläsningen kan du knyta ihop många bitar i svenskämnet och utveckla elevernas förmåga att läsa, skriva, analysera och argumentera, säger Carl-Johan Markstedt.

– Är du en van läsare har du lättare att ta till dig svåra resonemang och texter, i alla ämnen. Vår uppgift är att ge eleverna en bra bas för att kunna förstå texter och bli vana läsare. Det kommer de ha nytta av i andra ämnen på gymnasiet och i högre utbildningar. Vi behöver ge dem förutsättningarna.

Carl-Johan Markstedt har tillsammans med gymnasieläraren Martin Sandberg utarbetat en metod med gemensam romanläsning i ett flertal läromedel. Den gemensamma romanläsningen är ett sätt att utveckla läsandet och väva in flera viktiga kunskapsbitar i svenskämnet. Att läsa en roman tillsammans ger en möjlighet att dela läsupplevelsen och kunna diskutera karaktärernas relationer och utveckling med varandra.

– Använd romaner som navet i svenskundervisningen. Läs mycket och våga ge läsningen mycket av utrymmet i svenskämnet, säger Carl-Johan Markstedt.

Romanläsningen går lätt att koppla ihop med  många andra bitar i svenskämnet som exempelvis att analysera, argumentera och öva utredande skrivning.

– Om klassen exempelvis läser en roman som Lila hibiskus av Chimamanda Ngozi Adichie kan de, utifrån den gemensamma läsningen och samtalen, analysera hur huvudpersonen förändras genom romanen, skriva utredande texter om avståndsförälskelser eller debattinlägg om uppfostran och föräldrakrav.

Samtalet är en viktig del av romanläsningen. Här får eleverna möjlighet att sätta ord på sina tankar och formulera sina upplevelser av det de läst.

– Det blir ett intressant perspektiv att höra vad andra tycker och upplever av samma text. Det viktiga är att samtalet berör handlingen och hur eleverna tagit till sig berättelsen, säger Carl-Johan Markstedt och poängterar att den kritiska analysen av texten gärna får komma i ett senare skede.

”Du knyter ihop många bitar i svenskämnet med romanläsning.”

Genom diskussionerna blir det också tydligt vad eleverna förstår och inte. Med frågor om vad som har hänt, vad karaktärerna gör, varför de gör på ett visst sätt och hur eleven reagerar på karaktärernas agerande stöttar läraren ett bra litteratursamtal.  

– Variera gärna samtal i mindre grupper och i helklass. Det gör att alla elever förhoppningsvis kommer till tals. Låt samtalen ta tid, det är det första steget till att bli en läsare.

– Jag tror på att öva sig att läsa längre texter. Det tränar både koncentrationen och uthållighet samtidigt som en roman ger många bottnar. Att stanna i en längre text och att följa den från början till slut är nyttigt att öva på när vi är vana vid snabba klipp och klickvänliga rubriker.

Det kan givetvis vara svårt att genomföra beroende på elev och klass men Carl-Johan Markstedt menar att med en strukturerad läsning kan många elever få den hjälp de behöver. Strukturerad läsning innebär att läraren gör en planering som delar upp läsningen av en roman under ett antal veckor.

C_J Markstedt

– Det betyder att du inte lämnar eleven ensam med läsningen. Läsplaneringen blir ett stöd med hållplatser för eleven, att exempelvis läsa cirka 50 sidor per vecka. Det blir lättare att nå delmålen än att ge uppgiften att läsa ut hela romanen på en månad. Då brukar man tappa en hel del elever, säger Carl-Johan Markstedt.

Valet av bok att läsa gemensamt i klassen är värt att lägga ner tid på. Helst ska romanen inte vara för svår för eleverna men ändå utmanande. Att lägga upp en flerårig plan över de böcker som du vill att eleverna ska läsa är ett bra sätt att få in olika typer av böcker. Carl-Johan Markstedt rekommenderar att tipsa varandra om romaner, och inte minst dela med sig av upplägg och uppgifter kring romaner som fungerat bra.

– Försök att ha en helikoptervy så att eleverna får läsa såväl ungdomsböcker som klassiker. Tänk igenom vilka romaner du vill att de ska få möta under de kurser du undervisar dem.

Vad finns det för risker med att ungdomar läser mindre?

– Jag vill vända på det och i stället peka på fördelarna med att läsa mer. Skönlitteratur ger en enorm potential. Du får möjlighet att med andras ögon kliva in i andra världar och få tillgång till andras verkligheter.

– Det är kanske inte säkert att skönlitterär läsning bidrar till mer empatiska människor men jag är övertygad om att det skapar förutsättningar att kunna förstå andra människors liv och känslor.

Och det är den förmågan som gör oss medmänskliga, säger Carl-Johan Markstedt.

Om Carl-Johan Markstedt

Ålder: 45 år.
Familj: Gift och två barn.
Bor: Stockholm.
Yrke: Museipedagog, läromedelsförfattare, gymnasielärare.
Intressen: Umgås med familj och vänner, läsa och skriva, spela paddeltennis.
Läser just nu: De dödas sång av Jesmyn Ward.
Dit reser jag gärna: Sommarstugan i Sörmland.
Aktuell: I höst kommer Carl-Johan Markstedt och Martin Sandberg ut med boken Romanläsning i praktiken - samtala och skriva om litteratur i skolan. Tillsammans med Gothia Fortbildning arrangerar Carl-Johan Markstedt en konferens för svensklärare i december om litteraturläsning
i skolan.

 

Helén Kim

Helén Kim

Läs vidare?

Denna artikel är publicerad i Grundskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in som prenumerant.

Så här läser du vidare
Börja prenumerera på Grundskoletidningen så får du bland annat tillgång till lektionsupplägg, workshopmaterial och lärorika reportage

Kompetensutveckling för hela arbetslaget! 

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Grundskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Grundskoletidningen är fullspäckad av kunskap, lektionsförslag och workshoppupplägg - perfekt för din och arbetslagets utveckling.

Bli prenumerant