Digitalisera lagom

Från och med 1 juli i år gäller de nya regler och riktlinjer som Skolverket har tagit fram om digitalisering i skolan. Hur påverkar reglerna dig som lärare och hur kan du omsätta dem i praktiken utan att drabbas av prestationspanik?

Syftet med digitaliseringen är att alla elever ska kunna utveckla en digital kompetens som blir allt mer nödvändig i ett samhälle med snabba förändringar inom digital teknik. Genom att skolan tar ett större ansvar för utvecklingen av denna kompetens blir elevernas förutsättningar i samhälle och arbetsliv mer likvärdiga. För gymnasieskolan innebär de nya reglerna en rad förändringar som påverkar lärarens arbete på olika sätt. Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste.

Tydligare fokus på digital kompetens i kursplaner, ämnesplaner och läroplaner. I läroplanen för gymnasieskolan, Gy11, har innehållet i avsnittet ”Skolans uppdrag” uppdaterats med nya krav på digital kompetens. Fokus ligger på:

• förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle
• färdighet i att använda digitala verktyg
• utvecklande av ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik
• förmåga att använda digital teknik för att lösa problem och omsätta idéer i handling.

Revideringar har även gjorts i ämnesplanerna för historia, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, svenska och svenska som andraspråk. Förändringarna handlar främst om att eleverna ska ha möjlighet att använda sig av digitala verktyg för informationssökning, textframställning och presentation.

”I bästa fall blir datorn ett hjälpmedel för informationssökning och textframställning. I värsta fall blir den en distraktion där dragningskraften från Youtube, Instagram, spel och shoppingsidor saboterar elevernas fokus och arbetsinsats i klassrummet.”

I svenskämnet är förändringarna större, då det här också finns krav på att eleverna lär sig använda digitala verktyg för kommunikation, interaktion och samarbete kring texter. I det centrala innehållet ingår även frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering samt digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk. I matematik införs bland annat krav på användning av digitala verktyg och kalkylprogram.

Programmering i gymnasieskolan

Alla elever som läser på ett nationellt program ska ges möjlighet att lära sig programmering. För att möjliggöra detta har kursen Programmering 1 breddats och lagts in i alla programfördjupningar. I en ny kurs, Tillämpad programmering, ges möjlighet att anpassa programmeringskunskaperna till respektive program. Även denna ska nu ingå i alla programfördjupningar.

Skriftliga nationella prov på dator

Från och med höstterminen 2018 ska alla nationella prov som prövar skriftlig framställning genomföras på dator. Detta gäller nationella prov i svenska, engelska och svenska som andraspråk. Proven ska vara avidentifierade före rättning – bedömande lärare ska alltså inte veta vem som skrivit provet.

Att dela ut datorer och säga ”Nu ska ni söka information om … ” är ingen konstruktiv hantering av digitaliseringskraven, det vet alla som varit verksamma i skolan under de senaste åren.

I bästa fall blir datorn ett hjälpmedel för informationssökning och textframställning. I värsta fall blir den en distraktion där dragningskraften från Youtube, Instagram, spel och shoppingsidor saboterar elevernas fokus och arbetsinsats i klassrummet.

Du som lärare har en avgörande roll i att göra digitaliseringen till en positiv kraft i elevernas lärande. Detta kan tyckas vara ett tungt ansvar, men genom att fokusera på kärnfrågorna och ”plocka russinen” ur den digitala kakan kan det snarare bli något som utvecklar och underlättar din undervisning. Arbetsgivaren ansvarar för att tillhandahålla teknik och fortbildning, men i slutändan är det du som verkställer digitaliseringen i ditt klassrum. Här är några grundläggande tips:

Regler för användning av dator, lärplatta och mobil i klassrummet bör fastslås från början. Får locket öppnas så snart man satt sig eller väntar man tills det faktiskt är dags att använda den i arbetet? Hur gör vi med mobiler? Genom att föra en dialog med eleverna kring dessa frågor kan man gemensamt komma fram till vad som är bäst för deras lärande. Många ungdomar klarar av att ta ansvar, men så länge några inte klarar av det kan otydliga regler kring datoranvändning snarare öka kunskapsklyftorna i skolan. Det är bra om skolan har en policy som tagits fram gemensamt av skolledning, lärare och elever.

”Slutligen handlar det, som med allt annat i livet, om att skapa en balans som känns rimlig. Den digitala tekniken är ett hjälpmedel, inget självändamål.”

Att höja kvaliteten på lägstanivån är en bra startpunkt för alla. En hel del elever kommer till gymnasiet med bristfälliga kunskaper i grundläggande funktioner såsom organisering av filer och mappar, informationssökning och användning av basprogram som Word och Powerpoint. Det kan vara genant för unga att visa dessa brister inför sina klasskamrater, så det är viktigt att man som lärare inte tar kunskaperna för givna, utan i stället lägger lite tid på att repetera basfunktionerna.

Ta inte för givet att alla har obegränsad tillgång till internet hemma. Sedan några år tillbaka är det allt fler som använder mobilt bredband med begränsad datamängd i hemmet. Undvik därför läxor och hemarbeten som är svåra att genomföra på grund av att eleverna har ”slut på internet”.
Samla på dig godbitar som skapar variation i undervisningen. Det finns i dag ett enormt utbud av webbsidor, program och appar som kan användas som roliga och engagerande inslag i undervisningen. Filmredigeringsprogram, pedagogiska spel, simulatorer, onlinequizzar, interaktiva kartor, bloggar och vloggar, undersökningsverktyg, designprogram och samverkansportaler är bara några exempel. Det är naturligtvis inte meningen att alla ska göra allt hela tiden, utan snarare att man använder sådant som passar kursen och som man själv trivs med. Glöm inte heller att spara sådant som fungerar bra i din digitala (eller analoga) databas. Här får du tips på olika typer av digitala resurser.

ill christina andersson

Möjligheten att minska den egna arbetsbördan är en av digitaliseringens stora fördelar. Det kräver dock att man först lägger lite tid på att planera och skapa struktur, annars finns risken att arbetsbördan ökar. Utgå från den lärplattform ni använder er av på skolan och lär känna de mest användbara funktionerna.

Våga släppa taget om de gamla pärmarna och undvik dubbelarbete genom att skapa dina resursdatabaser, planeringar, uppgifter, bedömningar och dokumentationer direkt i plattformen i den mån möjligheterna finns. Ge eleverna tillgång till hela eller delar av ditt digitala rum för att säkerställa att alla är med på tåget.

Kollegialt lärande kan på många sätt underlätta digitaliseringen. Dels kan man dela med sig av tips på arbetssätt och verktyg, dels kan det underlätta för eleverna om fler lärare arbetar på samma sätt. Försök hitta tid i arbets- och ämneslag för att diskutera hur ni kan arbeta för att strömlinjeforma det digitala arbetet på skolan.

Slutligen handlar det, som med allt annat i livet, om att skapa en balans som känns rimlig. Den digitala tekniken är ett hjälpmedel, inget självändamål. Roliga appar kan ge krydda åt undervisningen, men det finns få saker som går upp mot en föreläsning levererad av en engagerad lärare som är duktig på att berätta. Dessutom är vi fortfarande många – såväl unga som gamla – som föredrar att läsa i bokform och anteckna med papper och penna. Det finns ingen anledning att sluta med det.

Tove Phillips

Tove Phillips

Redaktör och gymnasielärare

Vill du läsa mer? Bli prenumerant!

Du får 6 nr av Grundskoletidningen och Pedagogisk Snabbguide för 1099 kr exkl. moms.

Så här kan du läsa vidare
Börja prenumerera så får du tillgång till alla fördjupande och inspirerande artiklar i Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide..
Kompetensutveckling när den är som bäst.

Bli prenumerant