När den nya strategin för psykisk hälsa ”Det handlar om livet” presenterades av regeringen i våras framgick det att skolan har en viktig roll. Elevernas vardag, relationer och lärande utspelar sig i klassrummen, på rasterna och i mötet med lärare och kamrater. Skolan är därför inte bara en plats för kunskapsutveckling – den är också en viktig friskfaktor för ungas psykiska hälsa.

– Ett av delmålen i strategin handlar om ökade investeringar i barn och unga för en god psykisk hälsa genom hela livet, säger Louise Boudin, undervisningsråd på Skolverket.

Hon menar att den nya strategin kan ses som ett stöd i skolors arbete med att skapa hälsofrämjande lärmiljöer. För att gynna elevers psykiska hälsa behöver skolor bland annat satsa på att skapa god och varierad undervisning, studiero och tillitsfulla relationer.

– Forskning visar att en genomförd skolgång är en viktig friskfaktor för en bra livssituation senare i livet. Vi vet också att lärande och hälsa går hand i hand. Skolan har alltså en mycket viktig funktion.

Louise Boudin berättar att regeringen har gett Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och drygt 25 andra myndigheter i uppdrag att stödja och följa upp den nya nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention. Strategin sträcker sig över de kommande tio åren. Skolverket och SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) är två myndigheter som nu intensivt samarbetar med att ta fram aktiviteter i en gemensam handlingsplan som ska knytas till mål och prioriterade områden i strategin. Handlingsplanen beräknas vara klar nu i december 2025. Skolverket har alldeles nyligen också fått i uppdrag att arbeta fram ett stödmaterial för undervisning om psykisk hälsa i ämnena biologi samt idrott och hälsa. Materialet kommer att vara färdigt i slutet av maj 2026.

Petri Partanen är forskare vid Mittuniversitet i Östersund och gästforskare vid University College i London. Han har också tidigare arbetat som skolpsykolog. Som forskare har han bland annat fördjupat sig kring sambandet mellan psykisk hälsa och lärande. Petri Partanen berättar att han oftast hellre använder ordet ”välbefinnande” i stället för begreppet psykisk hälsa, eftersom det är mer vardagsnära och bättre fångar elevernas egna upplevelser.

– Välbefinnande handlar om att fungera i sin vardag och kunna hantera utmaningar. Att uppleva att tillvaron är meningsfull och vara inkluderad i ett sammanhang.

Men, fortsätter Petri Partanen, hälsa behöver inte alls betyda att man alltid mår bra. – Till livet hör stress och motgångar, men de blir ändå hanterbara och vid psykiskt välbefinnande överväger trots allt de positiva känslorna i vardagen.

Allt fler elever uppger att de känner stress, oro och prestationsångest i dagens skola. Petri Partanen förklarar att dessa upplevelser inte behöver innebära psykisk ohälsa. Men psykiska besvär och i värsta fall psykiska sjukdomstillstånd riskerar att utvecklas om tillstånden blir långvariga. Därför är det viktigt att olika riskfaktorer i skolmiljön tidigt uppmärksammas för att kunna förebyggas.

– Alla faktorer som påverkar ungas psykiska hälsa ligger inte inom skolans kontroll. Hemförhållanden, socioekonomiska villkor och samhällsutveckling kan vara svårare att påverka. Men det finns så kallade proximala faktorer, närliggande delar som skolan faktiskt kan påverka i vardagen.

Petri Partanen berättar att en tillitsfull relation och samspelet mellan lärare och elev har stor betydelse för att främja elevers psykiska hälsa. Att läraren till exempel visar tilltro till elevens förmåga att lära sig och kan stötta elevens studiestrategier och förmåga att ta sig an skoluppgifter. Andra viktiga faktorer som är möjliga att påverka i skolans vardag är att motverka kränkningar och skapa ett bra socialt klimat mellan eleverna och mellan elever och lärare. Han anser att lärare har en väldigt viktig roll i det dagliga mötet med eleverna. Men samtidigt får inte förväntningarna på lärarna bli orimliga.

– Vi pratar ofta om problemen i skolan, men jag vill lyfta att många lärare har ett fantastiskt förhållningssätt. De är lyhörda och ser sina elever. Det i sig är en friskfaktor som vi borde prata mer om.

Forskning visar också på ett dubbelriktat samband mellan lärande och hälsa. Förenklat handlar det om att när man mår bra är det lättare att lära sig och när man lär sig mår man bättre. En fullföljd skolgång och godkända betyg är kända friskfaktorer som skyddar mot psykisk ohälsa även senare i livet.

En annan förutsättning för att lärande ska ske är att det ges en ”god” undervisning.

– Det finns tydliga forskningsresultat som visar att god undervisning innebär att den är tydlig och strukturerad. För elever som har svårt att styra och planera sitt eget lärande är hjälp med strukturen extra viktig. En god undervisning anpassas också efter elevernas olika förutsättningar.

Petri Partanen berättar att den svenska skolan sätter in individuellt stöd alldeles för sent till elever som riskerar att halka efter i undervisningen. Han menar att många skolor skulle ha nytta av att utveckla en gemensam analyskompetens i samverkan mellan elevhälsoteam, lärare och skolledare. I stället för att jobba reaktivt kan man jobba brett och tidigt analysera problem på olika nivåer, såväl på individnivå som i hela skolklasser eller inom organisationen. På organisationsnivå kan det handla om att bygga den goda skolan – en miljö där så många som möjligt får chans att uppleva både lärande och välbefinnande. Ett exempel är att tidigt uppmärksamma tecken på skolfrånvaro och lägga tid och resurser på att förstå varför den uppstår och kunna sätta in åtgärder.

– De flesta lärare kan beskriva tecken som föregår skolfrånvaro och ett sätt kan vara att utveckla insatser kring dessa tidiga tecken. Vid oro för en elevs psykiska ohälsa ska även elevhälsoteamet som har specialistkompetens kopplas in.

Den nya nationella strategin innebär att skolor och lärare nu behöver fundera över hur de ska arbeta för att kunna förebygga psykisk ohälsa hos elever. Petri Partanen rekommenderar att varje skola börjar med att definiera och avgränsa de områden som man vill arbeta med och som man kan förvänta sig effekter av. Det är ett brett område och allt kommer inte att hinnas med.

Kan det vara en bra idé att införa psykisk hälsa på schemat, som exempelvis skolorna i Finland har gjort? Petri Partanen är försiktigt positiv men betonar vikten av en genomtänkt utformning.

– Det kan vara en bra idé. Men då måste ämnet handla om kunskap och förståelse kring psykisk hälsa och inte bli något diffust ”må-bra-ämne” eller terapi i klassrummet.