Här börjar måluppfyllelsen med måendet

Här börjar måluppfyllelsen med måendet

För tre år sedan anställde Gylle skola i Borlänge en utvecklare inom psykisk hälsa, Malin Siljendahl som själv är grundskollärare i botten. Nu ingår psykisk hälsa som undervisning i alla elevers schema, vilket har lett till att ämnet blivit självklart att prata om. Även för dem som från början var skeptiska.

När niorna kommer in i lektionssalen ligger yogamattor och filtar på golvet. Från högtalaren ljuder avslappningsmusik.

– Jag vill sova! säger en kille.

– Vi kommer att ha tio minuters avslappning på slutet, då kan du blunda lite, förklarar Malin Siljendahl. När alla tolv elever har hittat en matta inleds lektionen, som är den första för terminen, med akronymen SCHMARF.

– Vad står S för? frågar Malin Siljendahl.

– Sömn, föreslår någon.

Hon fortsätter med att berätta vad som kan hända om man sover mindre än sex timmar under en längre period. Att det fördubblar risken för depression och sänker immunförsvaret.

– Man blir trött, hungrig och grinig, föreslår en av killarna.

– Precis. Vi blir en sämre version av oss själva när vi sover dåligt. Man klarar av att sova lite mindre en natt här och var, men om det blir en vana påverkar det vår psykiska och fysiska hälsa.

Eleverna får vara med och repetera de andra bokstäverna i den mentala tallriksmodellen SCHMARF: C för chilltid, H för hjärnvila, M för motion, A för aktivitet, R för relation och F för fokus. Små diskussioner uppstår, som att chilltid kan innebära att man ligger och kollar på mobilen medan hjärnvila ska vara utan skärm. Att aktivitet inte behöver vara samma som motion utan kan innebära en meningsfull hobby som att baka eller ta hand om husdjur.

Det övergripande temat för lektionen handlar om att sätta upp mål.

– Ni går i årskurs nio, ett väldigt viktigt år. Ni har nationella prov och ska göra ett gymnasieval. Varje läsår har man en ny chans att hänga med från början och se till att man ligger i fas, säger Malin Siljendahl.

Hon visar två korta filmer från Utbildningsradion: Orka Plugga och Plugga Smart, om hur man kan hitta vad som är realistiska mål. Eleverna får fylla i ett papper med frågor om vad de vill bli bättre på, vilka svårigheter som står i vägen, vad de behöver hjälp med och hur de vill känna på avslutningsdagen i juni.

– Du kan påverka ditt liv genom att sätta upp mål för dig själv. Sedan kanske du vill ändra dina mål efter hand, men under tiden som målen finns där ger de dig en drivkraft framåt, menar Malin Siljendahl.

Till sist är det dags för den efterlängtade vilan. Malin Siljendahl släcker i taket och läser upp en kort meditation med kroppsscanning. Hon ger också de elever som vill en lätt massage på ryggen, något som flera önskar. Så har de tio minuterna gått och eleverna får röra lätt på händer och fötter, innan det är dags att resa sig och fortsätta skoldagen.

– Det brukar alltid vara någon som vill stanna kvar och prata lite. Jag har också öppet här två lunchraster i veckan om någon vill komma in och prata eller lägga sig och vila, säger Malin Siljendahl.

Hon är inne på tredje året som utvecklare i psykisk hälsa på Gylle skolas högstadium. Tidigare arbetade hon som speciallärare, specialpedagog och förstelärare i grannkommunen Falun.

– Jag är också utbildad mindfulnessinstruktör och yogainstruktör, där man arbetar mycket med närvaro. Att rikta och hålla kvar sin uppmärksamhet är en grundförutsättning för att klara undervisningen i skolan och det är den största utmaningen i dag. Många har jättesvårt att hålla fokus på det som händer på lektionen, om det blir tråkigt, ointressant eller svårt.

På Gylle skola såg man behov av att göra något för att förbättra resultaten.

– Vi hade låga resultat här på skolan i förhållande till riket och vi såg att många elever mådde dåligt och hade låg närvaro. Vi såg också en stor korrelation mellan närvaro och måluppfyllelse, är man i skolan så får man oftast betyg. Elevhälsan hade också hög belastning, säger Caroline Haglund, rektor 7-9.

För att komma till bukt med problemet tänkte hon och biträdande rektor Fredrik Lundkvist att de måste satsa på att förbättra elevernas psykiska hälsa.

– Vi kände att vi inte kunde fortsätta göra samma sak, för det fungerade inte. Det var också tydligt att den låga måluppfyllelsen handlade mycket om mående och utmaningar som prestationsångest, kränkningar på nätet, mobilberoende och sömnproblem, säger Caroline Haglund.

Några extra medel för att anställa en utvecklare inom psykisk hälsa fanns egentligen inte.

– Vi justerade om lite i organisationen för att kunna anställa Malin, eftersom vi ansåg att det här är så viktigt.

Under det första året låg lektionerna i psykisk hälsa ihop med idrotten.

– Vi tog halvklasser från idrotten, men det var några som blev besvikna för att de inte fick utöva sin sport. Under första terminen fick jag också några reaktioner av typen ”men jag är ju inte psykisk sjuk”, säger Malin Siljendahl.

”Vi hade låga resultat här på skolan i förhållande till riket och vi såg att många elever mådde dåligt och hade låg närvaro.”

För att nå fram till eleverna har hon varit öppen och delat med sig mycket av egna erfarenheter.

– Under den första lektionen gör jag en livets berg- och dalbana, där jag visar att måendet kan gå upp och ner genom livet. Jag brukar stanna under mitt eget jobbigaste år, 2017, och berätta lite om hur det var. Eleverna har frågat ”är det sant?” och ”har du känt så?” Jag tror att det är viktigt att förklara att vi alla kommer att drabbas av känslor som sorg, ensamhet, stress, oro och rädsla. Att det är helt vanliga känslor som alla människor bär på.

Som grund i undervisningen använder Malin Siljendahl det forskningsbaserade digitala lärverktyget ”Det syns inte”. I det finns olika teman som sociala medier, prestera utan ångest och den mentala tallriksmodellen. Men avslappningen på slutet är också ett minst lika viktigt inslag på lektionerna.

– Eleverna får blunda och känna efter. Att lära sig att känna och sätta ord på sina egna känslor gör också att man får större förståelse för andra, menar Malin Siljendahl.

Vissa av eleverna har inledningsvis tyckt att det varit jobbigt med den biten.

– Det kanske är första gången man känner efter hur man mår och det kan komma upp saker. Därför finns jag kvar efteråt för att prata och jag säger alltid att vi vuxna finns här om man behöver komma till oss.

Rent organisatoriskt är Malin Siljendahl en del av elevhälsan och jobbar framför allt förebyggande. Förutom att dörren ofta står öppen träffar hon också en grupp elever på måndagar för att planera veckan och prata igenom om något känns svårt, till exempel om man ligger efter inför ett prov.

”Oftast brukar resultaten dippa i åttan, men de som börjar nian i höst har resultat som sticker ut positivt.”

– Jag skulle säga att Malin fångar upp saker innan de blir så stora att man behöver gå till kurator. Annars hamnar man ju nästan alltid i åtgärdande arbete inom elevhälsan, men här har vi hittat ett sätt att faktiskt arbeta förebyggande, säger rektor Caroline Haglund.

Hur har det då gått med måluppfyllelsen? Det är för tidigt att säga, men Caroline Haglund är försiktigt positiv.

– Oftast brukar resultaten dippa i åttan, men de som börjar nian i höst har resultat som sticker ut positivt. Det är ett litet trendbrott, som skulle kunna bero på att de fått undervisning i psykisk hälsa och vet hur de kan agera när de mår dåligt och att de bättre kan ta kontroll över sitt liv och leverne.

Malin Siljendahl har också gjort utvärderingar med eleverna, som bland annat visar att många sover bättre, använder sin tid mer medvetet och tycker att de har fått verktyg för att lugna sig själva.

– Egentligen jobbar jag enormt mycket med tid. Att det vi gör formar hur vi mår. Om vi ligger och scrollar på mobilen eller spelar Fortnite hela helgen blir det svårare att vara mottaglig för undervisning på måndagen.

Caroline Haglund önskar att alla elever i kommunen ska få samma möjlighet.

– Det har fattats ett kommunbeslut om att köpa in lärverktyget ”Det syns inte” till alla skolor, så det är jättebra. Sedan tycker vi att det är avgörande att den person som får uppdraget att arbeta med verktyget också har möjlighet att göra det.

Just nu diskuteras om att ta in psykisk hälsa som ett eget ämne i läroplanen och att det i så fall skulle vara en del av alla skolämnen.

– Vår erfarenhet är att ansvaret behöver ligga på en eller några utvalda personer som sedan förstås kan samverka med lärarna och ingå i elevhälsoteamet. Men det är avgörande att man kan avsätta tid och resurser, säger Caroline Haglund.

Så får ni in psykisk hälsa på schemat

Utse en eller flera personer på skolan som ansvarar för undervisningen. Det bör vara några som brinner för psykisk hälsa och känner sig trygga i att prata om dessa frågor.
Ställ i ordning ett lugnt rum för undervisning i psykisk hälsa. Ett rum som signalerar trygghet och stillhet.
Informera vårdnadshavarna om arbetet och inför interaktiva föräldramöten där vårdnadshavare får mötas, diskutera förhållningssätt och få möjlighet att kroka arm så att de stärks i sin föräldraroll och bättre kan hjälpa sina barn.
Om möjligt, skapa en position i schemat, så att det blir en kontinuitet i arbetet.
Involvera hela skolan i förhållningssätt och samsyn. Det är viktigt att alla vuxna poängterar vikten av att få sina basbehov tillgodosedda, att vi kan påverka mycket genom hur vi använder vår tid och att vi signalerar att det är viktigt att våga prata om det som skaver, att det är mänskligt att må dåligt ibland.