Vilka är de viktigaste resultaten av er översikt, tycker du? 

– Det övergripande och viktigaste resultatet är just det att lässtrategianvändning och lässtrategiundervisning kan ha en positiv och märkbar effekt på elevers läsförståelse. Rätt genomfört kan en lärare alltså undervisa sina elever i att använda några grundläggande lässtrategier och då ge dem markant bättre förutsättningar att ta sig an gradvis mera krävande texter. 

Var det något som överraskade dig?

– Nja, inte överraskade kanske, men något som inte är självklart och viktigt att framhålla är att lässtrategiundervisning verkar kunna bidra med ganska stor förändring av elevers läsförståelse på kort tid. Det verkar inte vara så att långvariga insatser nödvändigtvis åstadkommer större effekter än kortvariga insatser. Flera av studierna som vi gick igenom i översikten visade också att den förändring som man åstadkom under några veckors intensiv lässtrategiundervisning hade en bestående verkan på elevernas läsförståelse. Detta är ett gott tecken.

Vad är viktigt i undervisningen om lässtrategier?

– Något som är viktigt och som vi trycker på i rapporten är att själva begreppet lässtrategier tenderar att referera till många olika saker och beror på vem du frågar. Det är verkligen inte så att allting som benämns lässtrategier har en vetenskapligt belagd effekt på elevers läsförståelse. 

– Däremot finns det några väletablerade så kallade lässtrategiprogram, som exempelvis Reciprocal Teaching och Concept-Oriented Reading Instruction, som i återkommande studier över många års tid visat sig kunna höja elevers läsförståelse ganska mycket. Det finns andra modeller som också har goda effekter, men alla typer av insatser är inte lika effektiva. 

– Som skolhuvudman eller enskild lärare har man förstås ett ansvar att välja undervisningsmetoder som det finns gott empiriskt stöd för. I rapporten berättar vi om flera av dessa.

”Det kan ge stor förändring på elevers läsförståelse på kort tid.”

Kan alla läsare, både starka och ­svaga, utveckla sin läsförmåga genom att arbeta aktivt med lässtrategier? 

– I princip, ja. Ett flertal studier pekar dock på att lässtrategiundervisning har störst betydelse för svaga läsare. Detta mönster stämmer väl överens med vad vi vet från studier av andra slag av mer strukturerad undervisning. 

– En möjlig förklaring till detta är att svagare läsare oftare får problem med förståelsen under läsningen. Därför drar de större nytta av strategiska handlingar som exempelvis att stanna upp för att fråga sig själva vad de egentligen förstått hittills av texten eller att göra förutsägelser om fortsättningen.

Vad tänker du om att vissa menar att arbetet med läs­strategier kan göra läsningen i skolan alltför instrumentell?

– Nja, det beror kanske på vad man menar med instrumentell. Om man menar att texterna själva och deras innehåll riskerar att hamna i bakgrunden och att läsningen enbart blir inriktad på strategierna som isolerade företeelser så kan det möjligen finnas en sådan risk. 

– I alla fall om lässtrategiundervisning blir ett koncept som man arbetar med under långa perioder. Den goda nyhet som vår översikt visar är dock att dessa insatser inte behöver vara långvariga. Självfallet måste läraren repetera och påminna elever om att tänka strategiskt i mötet med nya texter, särskilt de som kämpar med läsförståelsen. 

– Det andra skälet som gör att jag inte tycker att man behöver oroa sig för att undervisningen ska bli instrumentell är att strategiundervisning inte behöver vara fristående eller vid sidan av det vanliga arbetet med att förstå texter.

 – Om en lärare exempelvis högläser ur samhällskunskapsboken, stannar upp för att kort sammanfatta vad huvudinnehållet i det första stycket var och kanske uppmanar eleverna att skriva ner en mening som fångar kärnan, den läraren undervisar på samma gång eleverna i lässtrategin summera. 

– Samtidigt har läraren textens innehåll i fokus. Man kan givetvis skapa en motsättning mellan dessa två, men för en kreativ och kunnig lärare är detta inte något problem.