Lässtrategier kan definieras som medvetna, målinriktade försök att påverka läsarens arbete med att avkoda text, förstå ord och bygga förståelse från text. Det skriver Skolforskningsinstitutet i en översikt som sammanfattar det vetenskapliga kunskapsläget kring hur lässtrategiundervisning kan bidra till förbättrad läsförståelse (2019). 

Sammantaget visar översikten, som fokuserar på elever i åldern 10–19 år, att användandet av lässtrategier kan hjälpa elever att förstå texter de annars inte hade förstått, men alla strategier är inte lika effektiva. I de studier som sammanfattas förekommer drygt 30 enskilda lässtrategier. I översikten delas dessa in i tre grupper: memoreringsstrategier som hjälper elever att plocka ut och minnas information, fördjupningsstrategier som hjälper elever att skapa en djupare förståelse av texten och kontrollstrategier som hjälper elever att kontrollera och reparera bristande förståelse. 

Generellt sett är det fördjupningsstrategierna och kontrollstrategierna som uppvisar samband med god läsförståelse. Även om memoreringsstrategierna inte på samma sätt främjar läsförståelse visar forskningen att de kan hjälpa elever att komma in i texter och med framgång användas tillsammans med andra lässtrategier. I undervisningen rekommenderas lärare kombinera lässstrategier från alla tre grupper och visa elever hur strategierna tillsammans kan hjälpa dem att utveckla sin egen läsning.

Memoreringsstrategier:

Anteckningar/nyckelord: 
Att skriva ner namn eller årtal från en text för att komma ihåg och kunna repetera informationen senare. 

Läsa högt: Att ljuda ut orden i texten för sig själv eller någon annan.

Skumma: Att skaffa sig en överblick över en text, till exempel genom att titta på bilder och rubriker innan läsningen.

Stryka under: Att markera information i texten i syfte att komma ihåg innehållet. 

Återberätta: Att repetera mer eller ­mindre exakt innehåll i en text.  

Fördjupningsstrategier:

Aktivera bakgrundskunskap: Att koppla textens innehåll till tidigare kunskaper. 

Identifiera textstruktur/­berättarstruktur: Att känna igen textens uppbyggnad, vilket kan underlätta läsningen och förståelsen.

Finna luckor och göra inferenser: Att läsa mellan raderna och fylla i ­textens tomrum, det vill säga sådant som inte är explicit uttryckt i texten.

Närläsning: Att läsa texten noga för att både uppmärksamma detaljer och ta till sig huvudinnehållet.

Samarbetsinlärning: Att diskutera och bearbeta texten tillsammans med andra.  

Kontrollstrategier

Målsättning: Att tänka igenom syftet med och sätta upp mål för läsningen. 

Klargöra: Att identifiera oklarheter i ­texten och välja lämpliga strategier för att reda ut oklarheterna. 

Ställa och besvara frågor: Att formulera frågor om viktiga eller svåra saker i texten.

Självreglering: Att planera läsningen, hålla fast vid sitt mål och övervaka hur väl man förstår texten. 

Viktiga delar: Att vid utvärderingen av texten fokusera på den del som är mest relevant för sin uppgift.