"Jag kan bli tokig på hur Pisa tolkas”

Politiker och skoldebattörer kan dra ”hejdlösa” slutsatser av Pisa-resultaten, menar Sveriges skolminister Anna Ekström (S), som även berättar hur hon tar ansvar för att inte själv hamna i samma fälla.

Politiker och medier kritiseras ofta för att dra för stora växlar av Pisaresultaten. Anna Ekström har en bakgrund som generaldirektör för Skolverket och är sedan januari i år landets socialdemokratiska utbildningsminister.

Hon sällar sig till samma kör.

– Jag kan bli tokig på hur Pisa tolkas. Jag hör till exempel ofta folk säga att vi inte har problem med likvärdigheten i Sverige eftersom Pisa visar att skillnaderna mellan skolor är små i Sverige jämfört med andra länder. Men det är en hejdlös missuppfattning.

Anna Ekström menar att jämförelsen med andra länder haltar, eftersom de femtonåringar i Sverige och övriga Norden ofta går i nionde klass när testen genomförs, medan femtonåringar i många andra länder då redan har börjat i den i mycket högre grad uppdelade gymnasieskolan.

– När eleverna har delats upp i till exempel en skola med bara högskoleförberedande program och en annan skola med bara yrkesprogram, så är det självklart att skillnaderna mellan skolorna blir större i grundkunskap inom matematik och läsförståelse.

– Drar man då slutsatsen att den svenska skolan är likvärdig, så har man gjort det på helt fel grunder. Den här missuppfattningen – som ibland kanske till och med görs medvetet – har använts i den svenska skoldebatten på ett sätt som irriterar mig oerhört.

”Politiker som sätter upp målsättningar om att vi ska hamna på höga placeringar i undersökning imponerar inte på mig.”

Som politiskt ansvarig för det svenska skolväsendet har Anna Ekström själv ett särskilt stort ansvar för hur hon använder informationen från Pisa. Ansvar tar hon också, enligt henne själv.

– Jag har verkligen alltid försökt vara noggrann med att tala om hur resultaten har kommit till och hoppas att jag aldrig har använt Pisa på ett slarvigt sätt. En sak jag aldrig har gjort mig skyldig till är att använda jämförelsetabellerna i Pisa.

Sveriges placering i förhållande till andra länder är förvisso en intressant upplysning, fortsätter hon.

– Men det är inte mer än så. Politiker som sätter upp målsättningar om att vi ska hamna på höga placeringar i undersökning imponerar inte på mig. Jag menar, skulle det vara ett tecken på en positiv utveckling i Sverige, bara för att andra länder är sämre? Det tycker inte jag.

Det intressanta i undersökningen är snarare hur den svenska skolan förändras över tid, påpekar hon.

– Där ger Pisa väldigt bra information om det svenska skolsystemet.

På vilka andra sätt är Pisa en värdefull studie?
– Jag är helt övertygad om att vi inte hade haft en lika tydlig debatt om ojämlikheten i skolan utan OECD. På det området har studierna bidragit med väldigt välkommen draghjälp. Pisa är även bra för att visa kunskapsresultat över tid i betygsjämförelsen, eftersom den görs med data som är mindre påverkad av betygsinflation eller olika bedömningar som görs av nationella prov.

Utöver Pisa finns enorma mängder skolforskning, och i Sverige nu även ett skolforskningsinstitut. Samtidigt visar studier av Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, att hänvisningarna till Pisa i den parlamentariska debatten ökat markant, medan hänvisningen till annan skolforskning minskat. Vilket enligt honom är ett problem.

Vilket ansvar har du och regeringen för att skolforskning faktiskt används?
– Jag tycker att jag har ett stort ansvar och att jag också gör mitt bästa för att hänga med i den breda skolforskningen. Jag vill inte skryta, men jag anser att jag har en god bild av vad IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, reds anm) och Skolforskningsinstitutet gör, samt vad som sker i lärosätena. Jag är tacksam för att forskare skickar sina studier och avhandlingar till mig. Dessutom vet jag att både Regeringskansliet och skolmyndigheterna har en bra omvärldsbevakning.

Men håller du med om att det har blivit för mycket Pisa och för lite forskning i det politiska reformarbetet?
– Jag tycker absolut att de skolpolitiska förslag som läggs fram kan bli bättre underbyggda av forskningen. Jag vill inte på något sätt sänka Pisas värde – testet ger väldigt värdefull information – men det finns mängder av andra internationella undersökningar som TIMSS och annan intressant forskning som kombinerat ger en god bild.

Kan du bli bättre på att lyfta in annan forskning än Pisa?
– Självklart kan jag bli bättre.

Inför årets Pisatest hade OECD-länderna möjlighet att genomföra ett nytt kompetenstest, ”global kompetens”, som mäter elevernas tolerans och kulturella medvetenhet. Sverige var ett av många länder som avstod.

Varför?
– För det första tyckte vi att den process som användes för att ta fram testet inte höll tillräckligt bra kvalitet, efter en bedömning av Skolverkets experter som sitter i OECD:s arbetsgrupper. För det andra finns en annan internationell undersökning, ICCS, som mäter liknande saker och vi tyckte inte att mervärdet av parametern kring global kompetens var tillräckligt stort.

Den 3 december presenteras årets Pisa-resultat. Det ser Anna Ekström fram emot, nyfiken på hur det går för den svenska skolutvecklingen.

– Jag hoppas att den uppåtgående trenden vi ser i en stor mängd internationella undersökningar fortsätter. Men skulle det inte vara så, då är jag mycket tacksam för den informationen, säger hon.

Taggar

Mårten Färlin

Mårten Färlin

Erbjudande - bli prenumerant!

Just nu får du det aktuella numret om PISA-undersökningen på köpet när du tecknar en prenumeration. Gäller t.o.m. 31 december 2019.
Läs mer

Så här kan du läsa vidare
Logga in eller börja prenumerera så får du tillgång till alla fördjupande och inspirerande artiklar i Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide.
Kompetensutveckling när den är som bäst.

Bli prenumerant