"Lämna inte eleverna ensamma”

Vad beror det på att länder som Finland och Singapore alltid hamnar i topp i Pisa-undersökningarna? Vad beror det på att våra egna elever inte presterar lika bra som de gjorde under det svenska skolsystemets glansdagar?

En person som gett sig själv i uppgift att ta reda på varför vissa skolsystem lyckas så mycket bättre än andra är den brittiska gymnasieläraren Lucy Crehan.

Lucy Crehan tröttnade på att hon aldrig fick förutsättningar för sitt arbete som lärare och bestämde sig för att besöka skolor, klassrum och lärare i Finland, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Shanghai och Singa-pore för att på plats ta reda på vad som är hemligheten bakom ländernas framgångar.

– Jag fick bo hemma hos lärarna, vara med på deras lektioner och ibland även undervisa själv. Jag frågade och frågade och frågade, för att lära mig mer, berättade Lucy Crehan när hon föreläste för 400 lärare och skolledare på konferensen Lärkraft i Stockholm i början av oktober.

Genom sina besök fick hon syn på ett antal gemensamma faktorer för de framgångsrika ländernas skolsystem. Lärares status och lärare som ständigt utvecklar sin undervisning tillsammans med sina kollegor är två viktiga komponenter. En tredje är att tyngdpunkten ligger på lärarledd undervisning, snarare än på en elevorienterad.

Lucy Crehan har också tillbringat två veckor i svenska skolor och under föreläsningen jämförde hon det hon sett i svenska klassrum med sina iakttagelser från länderna i pisa-toppen och hon menar att svenska lärare släpper eleverna för mycket på egen hand i sitt lärande, utan att ge dem grundförståelse.

I Finland och Japan utmärks lektionerna i högre grad av att läraren växlar arbetssätt: först undervisar läraren en liten stund, sedan får eleverna en uppgift som de jobbar med i par, läraren fångar så upp deras kunskap genom diskussioner i helklass, eleverna jobbar själva igen och till slut knyter läraren ihop det hela med ytterligare undervisningsmoment.

– Jag ser det som bra, hederlig gammal undervisning. Lämna inte eleverna till sitt eget lärande i lika hög grad som ni gör nu. Ge dem en grundförståelse först genom din undervisning, var hennes medskick till svenska lärare.

Lucy Crehan lyfte också att lärare måste få tid och möjlighet att utvecklas, genom ett exempel från Finland. Varje vecka samlas ämneslärarna där för att tillsammans diskutera och planera lektionsupplägg. Efter att ha funderat kring det bästa sättet att lägga upp lektionen genomför en lärare undervisningen medan några av kollegorna observerar. De iakttar då speciellt eleverna för att se hur de responderar på lektionen. Som uppföljning diskuterar lärarna sedan resultatet och utvecklar lektionen ytterligare.

– På så sätt kan du ständigt utvecklas som lärare, du är inte ensam i dina lektionsplaneringar och efter ett tag bygger ni upp en bank av beprövade lektionsupplägg du kan utgå från.

Avslutningsvis gav Lucy Crehan tre sammanfattande förslag för det svenska skolsystemets utveckling:

– Återinför fler lärarledda moment i undervisningen, ha gemensamma regler och konsekvenssystem och inför ett planeringsstöd för lärarna.

Lucy Crehans tre råd till Sverige:
  • Återinför fler lärarledda moment i undervisningen för att balansera upp elevstyrda aktiviteter.
  • Stötta rektorer i att införa gemensama regler för hela skolan med tydliga konsekvenser – för att stötta lärarna.
  • På en lokal nivå – samla de skickligaste lärarna i respektive ämne för att fylla igen de tomrum som finns i kurs- och ämnesplaner.

 

Taggar

Helén Kim

Helén Kim

Erbjudande - bli prenumerant!

Just nu får du det aktuella numret om PISA-undersökningen på köpet när du tecknar en prenumeration. Gäller t.o.m. 31 december 2019.
Läs mer

Så här kan du läsa vidare
Logga in eller börja prenumerera så får du tillgång till alla fördjupande och inspirerande artiklar i Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide.
Kompetensutveckling när den är som bäst.

Bli prenumerant