Skiljer sig kriskommunikation från annan kommunikation?

– De kommunikativa grunderna är i princip desamma: kommunikationen sker på mottagarens villkor. Det som skiljer dem åt är kraften, att det i kriskommunikation handlar om liv och död. Det är viktigt på riktigt. Dessutom innebär kriskommunikation att man befinner sig i oerhört försvårande omständigheter med rädsla och stress, både hos den som ska kommunicera och den som ska ta emot. Man har svårare att formulera sig under press, och det är svårare för mottagaren eftersom den också är stressad och då får svårare att ta till sig.

– Den andra saken som gör det signifikant svårare att kommunicera under en kris är bristen på information, det är nästan definitionen av kris att det finns väldigt lite information. Man brukar prata om att det är svårt att få en lägesbild. Man vet sällan säkert vad som har hänt eller vilka som är inblandade, och det gör det oerhört mycket svårare att kommunicera.

Hur förbereder man sig som lärare på att kunna kommunicera i en krissituation?

– Det finns en framgångsfaktor i kriskommunikation, lika enkel som självklar: förberedelse och träning. För krisen kommer oväntat, med kraft och mycket osäkerhet och oro. Är man förberedd, har mallar, strukturer och har tränat olika scenarion är man bättre rustad att klara stundens hetta.

Vad är det man ska kommunicera?

– Den viktigaste regeln är att alltid kommunicera under en kris. ”Ingen kommunikation” är ibland den starkaste kommunikationen. Då börjar mottagaren att spekulera. Det är oerhört viktigt att ha regelbunden, transparent kommunikation. Om man inte har någon ny information: kommunicera det. Och planera kommunikationen, exempelvis att ”klockan 15 i morgon i sal 272 kommer vi att kommunicera mer”. Då går stressnivån ner hos mottagaren.

”En gyllene regel är att kommunicera samma innehåll till alla aktörer, internt och externt.”

Och hur ska man bete sig när man kommunicerar?

– Var dig själv. Folk vill ha tydlighet, fakta och besked.

Ska man tänka olika i kommunikation till elever och vårdnadshavare?

– En gyllene regel är att kommunicera samma innehåll till alla aktörer, internt och externt. Om det kommer ut att man har sagt olika till olika målgrupper står man med en stor förtroendekris. Det ska vara integrerad kommunikation, där innehållet är detsamma i alla kanaler och till alla målgrupper, däremot måste man anpassa språket. Att känna sin målgrupp är viktigt och om man som lärare har investerat i en relation med sin målgrupp, elever och vårdnadshavare, är det lätt att anpassa kommunikationen.

Vem på skolan ska kommunicera med media, vårdnadshavare, elever och allmänhet under en kris?

– Man ska ha en person som är ansvarig. Om den personen själv är berörd och skakad av händelsen ska man inte uttala sig, det gör man bara om man är lugn, sansad och har en bra bild. I Försvarsmakten har vi en term som är fantastiskt bra: omfallsplanering. Det innebär att alltid ha en plan B som man har övat. Om den personen som ska uttala sig inte kan – då har vi person nummer två och nummer tre.