”När frågorna kommer inifrån går de inte att stoppa”

I Piteå kommun har forskare och lärare arbetat tillsammans med frågor som kommer från lärarna själva.

– För många har det blivit en ögonöppnare, säger Ulrika Bergmark, professor i pedagogik.

Nyfikenhet är en ostoppbar drivkraft för skolutveckling på vetenskaplig grund. Det är en av flera lärdomar som forskaren Ulrika Bergmark har dragit efter fyra års samarbete med skolorna i Piteå kommun. Hon är professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet och har sedan 2017 haft en roll som så kallad flexitforskare. Det innebär att hon fysiskt har befunnit sig på utbildningsförvaltningen och arbetat med att föra ut forskning och vetenskap i kommunens förskolor, grundskolor och gymnasier.

Hon började sitt uppdrag med en undersökning där 300 av kommunens lärare och rektorer fick reflektera kring vad ”vetenskaplig grund” och ”beprövad erfarenhet” innebär för dem.

– De flesta kopplade ihop begreppen till att handla om en aktion, hur de ska arbeta i praktiken. Det vill säga att ha ett vetenskapligt förhållningssätt och spegla forskningen mot den egna verksamheten. Vad passar i min klass och i mitt klassrum? förklarar Ulrika Bergmark. 

Nästa steg i processen var att lärarlag och rektorer fick skicka in förslag på utvecklingsprojekt. Det landade i totalt 13 projekt som valts ut i tre omgångar. Varje projekt har handletts under ett till två år av en forskare och bedrivits i form av aktionsforskning. Det innebär att lärare och forskare studerar tillsammans, försöker förstå och förändra en avgränsad del av verksamheten och också skaffar sig kunskap om processen som leder dit. Utvecklingsområdena har rört både fördjupade kunskaper inom olika ämnesområden och hur själva undervisningen kan förbättras. 

Spannet har varit stort. En förskola har arbetat med sokratiska samtal, en gymnasieskola ville involvera elever på ett bättre sätt i läsning och samtal kring skönlitteratur, en tredje grupp ville jobba med läsutveckling på lågstadiet och en kulturskola ville utveckla sin musik- och dansundervisning och också använda fler digitala verktyg.

– Jag är ju inte expert på några av de här ämnena. Men jag har fun­gerat som vetenskaplig expert och vi har tillsammans sökt efter forskning och artiklar i området. Trådarna har sedan lett vidare till ytterligare forskning och fler rön, säger Ulrika Bergmark.

Hon konstaterar att ett onödigt problem i sökandet har varit att mycket forskning finns bakom betalväggar som lärarna inte på egen hand har tillgång till.

– Det är ett strukturellt fel, som jag hoppas kommer att rättas till. I dag hänvisas lärare till populärvetenskapliga böcker och artiklar utan att kunna gå till källan.

Under arbetets gång har deltagarna har fört loggbok och också fått uppgifter där de har reflekterat kring lärandeteorier kopplat till sin egen undervisning. Ibland har de spelat in sina lektioner för att titta på dem gemensamt. 

Ulrika Bergmark understryker flera gånger att en framgångsfaktor i arbetet har varit samarbetet mellan lärare och forskare. Handledningen har skett en gång i månaden och däremellan har lärarna i projektgruppen oftast haft ytterligare möte där de har reflekterat över hur de kan använda forskningen i den egna praktiken.

– För flera har projekten blivit en ögonöppnare. En del har undervisat i många år men kanske varit lite rädda för forskningen som känts svåråtkomlig. Nu har de hittat angelägna saker som lett till konkreta förbättringar. Därför är det här gemensamma processandet så viktigt. Att tillsammans ställa frågor, ta sig an svåra texter och vända och vrida på begrepp.

För att klara det behövs tid och tillfällen till möten och Ulrika Bergmark berättar att många lärare tycker att det är svårt att hinna med.

– Det är rektorns ansvar att ge förutsättningar för lärare ska kunna arbeta utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt. Periodvis kanske forsknings- och utvecklingsarbete får stå tillbaka lite grann när det blir mycket annat som utvecklingssamtal eller bedömning, men det måste ändå fortgå, konstaterar hon. 

Hur kan man då göra om man som lärare vill ta del av mer forskning eller kanske själv forska? Ulrika Bergmarks första tips är att hitta and­ra som är intresserade av samma o­mråde. Vidare tycker hon att man ska försöka hitta samarbetspartner utifrån. Ett sätt är att kontakta sitt närmaste lärosäte och se vad som finns på gång. Finns det någon forskare som vill vara delaktig? Även inom den egna skolorganisationen kan det finnas forskarutbildade lärare eller rektorer som kan stötta genom konkret handledning eller att skapa förutsättningar genom tid och plats för möten och workshoppar. Ett annat tips är att vända sig till den nationella verksamheten ULF, se tidigare artikel, som har som uppdrag att främja samverkan mellan akademi och skola. 

På det individuella planet kan man fortbilda sig genom att gå en universitetskurs eller en masterutbildning med fokus på forskning och utbildning i en skolverksamhet. En mindre omfattande insats kan vara att skapa bokcirklar på skolan eller att tillsammans delta i seminarier eller workshoppar som ges av universitet, Skolverket eller av skolverksamheten.

– Det här är naturligtvis inget som lärarna ska behöva göra på kvällstid utan måste rymmas inom arbetstiden, säger Ulrika Bergmark.

Förutom att handleda projekten har Ulrika Bergmark också bedrivit egen forskning på samarbetet med skolorna och deras aktionsforskning. Det har bland annat lett till en rad vetenskapliga artiklar och till två böcker som publicerats i år. 

För skolorna har aktionsforskningen på flera håll resulterat i nya samarbeten mellan forskare och några har fått blodad tand och startat egna nya projekt.

– Min uppfattning är att lärarna i projektet har fått fler verktyg för att hitta och ta sig till sig forskning. De känner sig säkrare i sin undervisning eftersom de vet att det de gör står på vetenskaplig grund, säger Ulrika Bergmark.

En nödvändig del i arbetet har varit att lärarna har upplevt att forskningen verkligen bidrar till utveckling av det egna arbetet och inte är ett måste som görs för syns skull.

–  Det behövs aha-upplevelser. Att utgå från sin nyfikenhet och som grupp hitta något som känns angeläget för den egna praktiken, säger hon och tillägger:

– När frågorna kommer inifrån lärare och skolor finns en stark vilja till kunskapsutveckling som helt enkelt inte går att stoppa.

Carina Haglind Ahnstedt

Carina Haglind Ahnstedt

Vill du läsa mer? Bli prenumerant!

Du får 6 nr av Grundskoletidningen och Pedagogisk Snabbguide för 1099 kr exkl. moms.

Så här kan du läsa vidare
Börja prenumerera så får du tillgång till alla fördjupande och inspirerande artiklar i Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide..
Kompetensutveckling när den är som bäst.

Bli prenumerant