Tid att mötas ökar trivseln

Bra, stöttande kollegor, fokus på kärnuppdraget och möten med elever som växer och lyckas. Det får lärare att känna arbetsglädje. En rektor som sållar bland arbetsuppgifterna är ofta nödvändig, menar forskaren Carola Aili.

Ständigt kommer nya rapporter om att lärare är stressade. I en aktuell undersökning från Arbetsmiljöverket uppger till exempel sex av tio lärare att de har för mycket att göra på jobbet. Och precis som i många andra undersökningar ligger lärarna i topp bland olika yrkesgrupper när det kommer till stress.

Mer sällan talas om vad som ger lärare arbetsglädje och skapar trivsel. Carola Aili är lektor i pedagogik vid Lunds universitet och har forskat länge om lärares arbetsmiljö och arbetsvillkor. Hon menar att det finns vissa saker som är gemensamma för många yrken när det kommer till trivsel och arbetsglädje.

– Trivsel handlar väldigt mycket om att uppleva inflytande och känna att man blir sedd i det man gör.

Vissa saker kan vara ett starkt skydd mot stress och vantrivsel. Det handlar bland annat om relationen till kollegorna.

– Om man har en dysfunktionell organisation kan man bli vaccinerad av att man har väldigt bra arbetskamrater runt omkring sig. Då kan man tåla mer.

På samma sätt kan ett gott ledarskap bidra till ökad arbetsglädje. Om man inte trivs i sitt arbetslag kan rektor eller biträdande rektor betyda mycket, säger Carola Aili.

I ett pågående forskningsprojekt har hon och hennes kollegor ställt frågan till lärare som undervisar vuxna vad som kännetecknar en bra dag på jobbet. Då lyfter många fram kontakten med studenterna. Den här kontakten är viktig för alla lärare, menar Carola Aili. 

– En bra dag har man upplevt att eleverna har gjort framsteg, man har haft lyckosamma samtal som har varit givande. När man är nöjd på jobbet har det med det sociala samspelet att göra, det som lärarna ofta uppfattar som kärnan i sitt yrke.

Eftersom läraryrket är ett relationsyrke finns det vissa saker som är extra viktiga för trivsel och arbetsglädje, menar Carola Aili. Det behöver bland annat finnas tid för informella möten mellan kollegor. Man måste helt enkelt få tid att lära känna varandra för att kunna lösa problem enklare.

– Det gäller att man har utvecklat en förståelse för varandra när det uppstår tillspetsade situationer. Hur man funkar. Hur man tänker. Vem den andre är. Det kräver att man har den här tiden så att man kan lära känna varandra.

I dag prioriteras den här typen av informella möten ofta ner i skolan, säger hon. Men det handlar om att lägga schemat så att lärare får tid att mötas och skapa fysiska platser i skolan där spontana möten lätt kan uppstå. Det finns också forskning som visar att lärare på skolor där man avsatt tid för gemensam planering och efterarbete upplever en bättre arbetsmiljö och mindre stress.

– Det är inte samma sak som att sitta i ett möte med en formell dagordning eller att ha en studiegrupp som ska läsa någon vetenskaplig artikel med hjälp av en lektor från ett närliggande universitet. Det här är något annat.

En annan viktig sak för att känna trivsel handlar om att känna att man har kontroll över sina arbetsredskap. Carola Aili har forskat länge om digitaliseringen av skolan, och hon har sett att digitaliseringen i många fall har lett till minskad arbetsglädje hos lärare. I den pågående studien om arbetsmiljö ställde hon till exempel frågan om vad som är en dålig dag på jobbet. Då svarade många att det är en dag då tekniken krånglar och man inte får hjälp.

– Det som hänt är att vi har en yrkesgrupp som inte längre har kontroll över sina verktyg. Lärare har tidigare haft kontroll över sina kartor, sina böcker, sina bibliotek och experimentförråd. Det här är en ny situation som vi inte riktigt vet vad den innebär.

Trivseln och arbetsglädjen kan öka, menar Carola Aili, om det finns ett bra IT-stöd i verksamheten och en aktiv diskussion om vilka verktyg och system som verkligen är nödvändiga att använda. Och så återkommer hon till rektorns viktiga roll för att skapa förutsättningar för glädje i arbetet. Det är väl belagt i forskning att lärares arbetsuppgifter har ökat över tid. Det gör rektorns roll som grindvakt för nya uppgifter desto viktigare.

– Det betyder väldigt mycket för lärare att ha en känsla av att ens chef försöker sålla i allt det som kommer utifrån. Att chefen försöker säga nej ibland.

Skolan man arbetar på behöver inte vara helt perfekt för att det ska vara roligt att gå till jobbet, säger Carola Aili. Man behöver inte heller ha en elevgrupp utan problem. Men det är viktigt att känna att ledningen ser de problem som finns och arbetar för att lösa dem.

– Det behöver inte innebära att man har flashiga projekt, eller vinner första pris eller blir högt rankad. Och det behöver inte gå fort. Men man behöver känna att vi är på rätt väg och betar av det ena problemet efter det andra. Just den här känslan av att man ingår i en process och är på väg mot något bättre är väldigt viktig.

Om lärare trivs på jobbet visar forskningen att eleverna mår och lär sig bättre. Det finns också studier som visar på en korrelation mellan ohälsa hos lärare och prestation hos barn.

– Det är väl inte så konstigt egentligen. Det är skillnad på att ha en lärare som är glad och nöjd och trivs på jobbet och på att ha någon som är sjuk och missnöjd och känner arbetsrelaterad stress. Då blir det inte lika bra.

Och lönen då, hur påverkar den?

– Rent generellt är det inte den viktigaste faktorn för glädje och trivsel i yrkeslivet. Om man däremot har en mindre trivsam situation, då smäller det så klart hårdare om man har taskiga villkor och får mindre i lönekuvertet. Men om man trivs och har roligt så har lönen inte lika stor betydelse.

Faktorer för arbetsglädje

Detta får lärare att trivas på jobbet:

  • Goda och stödjande relationer till kollegor.
  • Möjligheter till informella möten i vardagen. Att hinna lära känna varandra.
  • Möjligheter att fokusera på kärnuppdraget, det vill säga undervisningen.
  • Bra kontakt med eleverna och att se dem göra framsteg.
  • En rektor som sållar bland arbetsuppgifterna och hjälper till att prioritera.
  • Upplevelser av att ha kontroll över sina arbetsverktyg. Att inte påtvingas system och manualer utifrån.
  • Upplevelser av att skol­organisationen är på väg ”åt rätt håll”. Att det finns en plan för hur svårigheter ska lösas.
  • Hög lön är inte avgörande för att känna arbetsglädje, men den kan vara en kompensation om annat inte fungerar.

Källa: Carola Aili, Lunds universitet.

 

Anna Grettve

Anna Grettve

Vill du läsa mer? Bli prenumerant!

Du får 6 nr av Grundskoletidningen och Pedagogisk Snabbguide för 1099 kr exkl. moms.

Så här kan du läsa vidare
Börja prenumerera så får du tillgång till alla fördjupande och inspirerande artiklar i Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide..
Kompetensutveckling när den är som bäst.

Bli prenumerant