Hur kan man definiera kreativitet?

– För att en idé ska anses vara kreativ ska den dels vara ny, dels vara nyttig. Idén ska alltså både vara originell och användbar på något sätt. För att kunna vara kreativ måste man därför först ha viss kunskap. Alla kreativa idéer måste inte vara världsunika. Man brukar prata om den lilla kreativiteten och den stora kreativiteten. Den lilla kreativiteten handlar om idéer som är nya och nyttiga för den personen/de personerna som den berör, medan den stora kreativiteten handlar om idéer som är världs­omvälvande.

Hur ser relationen fantasi och kreativitet ut?

– Många blandar ihop kreativitet med lekfullhet och fantasifullhet. Man säger ofta att barn är så kreativa men det är de sällan. De är ofta lekfulla och fantasifulla men det är inte så ofta som det som de gör är originellt eller nyttigt. Fantasi behöver varken vara ny eller användbar, man kan fantisera utan att vara kreativ. Däremot kan fantasi vara en förutsättning för att man ska kunna vara kreativ. Men det måste inte vara det. 

Varför är kreativiteten viktigt?

– Samhället är föränderligt och vi människor behöver vara kreativa för vår egen överlevnad. Vi står inför enorma klimatutmaningar och om vi då brister i den stora kreativiteten och fortsätter gå på i gamla hjulspår kommer vi att gå mot vår egen undergång. För skolelever handlar det dock mer om den lilla kreativiteten som förbättrar våra inlärningsmöjligheter, gör våra lekar roligare och gör det mer meningsfullt att vara i skolan.

Hur stor plats får den i dagens skola?

– Det hänger mycket på den enskilda läraren. Skolan är i dag så detaljstyrd med alla dessa betygsmatriser som ska fyllas i att många lärare känner att deras möjligheter att ge plats för kreativitet är liten. Kreativitet finns med som ett av de övergripande målen i läroplanen men är inte med bland målen för nästan något enskilt ämne. Många tänker att det bara finns utrymme för kreativitet i de estetiska ämnena, men möjlighet till att vara kreativ finns i alla ämnen. Tyvärr tror jag att även de estiska ämnena i dag är så kunskapsmålstyrda att det även i dem finns lite utrymme för kreativitet.

Hur får man i gång elevernas kreativitet?

– Genom att ge dem uppgifter som kombinerar kunskap med fantasi. Då tränar man elevernas förmåga till kreativitet. I religion kan en sådan uppgift vara ”Beskriv en dag i Jesus liv” och i biologi ”Hur ser livet ut för ett bi som flyger runt i sin vardag?” I idrott och hälsa kan det handla om få utveckla egna lekar och regler. I bildämnet kan det vara att inte bara få träna på att få till korrekta perspektiv utan även få rita lekfulla teckningar med medvetet felaktiga perspektiv.

Forskning har också visat att man kan öka barns fantasi, till exempel genom rollspel eller rollekar där vuxna är med och styr till en början. Ibland kan kreativa övningar främja fantasin och vice versa, men tänk på att de inte är samma sak.

Behöver läraren själv vara kreativ?

– Nej, egentligen inte. Men läraren måste kunna se kreativitet hos andra och vara öppen för idéer som löser uppgifter på ett nytt sätt – som inte läraren själv har tänkt på – och visa att sådana lösningar uppskattas.

Kan de estetiska ämnena gå i bräschen för mer kreativitet i skolan?

– Kanske. Om de estetiska ämnena samarbetar med andra ämnen. Det blir lättare att få in kreativitet om man arbetar ämnesövergripande eftersom mötet mellan ämnena skapar frihet från detaljstyrningen inom ämnena.