Charlotta Granath är SO-lärare och förstelärare i demokrati- och värdegrundsfrågor på Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor i Sundbyberg. Allt hon gör, allt hon rör vid, verkar handla om demokrati. Hon undervisar om det, för både skolelever och lärarstudenter, skriver böcker och lärarhandledningar och har vunnit flera priser för sitt engagemang.

Hon är också samordnande demokratimentor för Sveriges lärare inför årets skolval. Där får elever möjlighet att öva sig i praktisk demokrati i samband med riksdagsvalet (se faktaruta). Hon är utsedd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, som i år satsar extra på skolvalet.

– Demokratimentor, visst låter det jättetjusigt, säger hon och skrattar.

Men det är inte bara en fin titel, utan uppdraget bottnar i reella behov på skolorna. Efter de senaste valen såg man att skolor behöver stöttning i arbetet med skolvalet. Stöd bland annat i hur man får in skolval och demokrati som en integrerad del av skolans verksamhet, så att det inte blir något vid sidan av. Charlotta Granath var själv med och gjorde fokusintervjuer med lärare efter skolvalet 2018.

– Många lärare lyfte sådant som att ”jag var så ensam med att göra skolvalet och det blev tufft, så jag vet inte om jag orkar göra det igen”.

”Många lärare lyfte sådant som att ’jag var så ensam med att göra skolvalet och det blev tufft’.”

Hennes uppdrag är att stötta och uppmuntra lärare och utbyta erfarenheter. Hon har startat och leder ett lärarnätverk av flera mentorer, runt om i landet och för olika skolformer.

Vad innebär då skolans demokratiuppdrag och hur får man in det i vardagen?

– Demokratiuppdraget är både ett kunskaps- och ett värdegrundsuppdrag, men inte två olika uppdrag, utan ett och detsamma, poängterar Charlotta Granath och fortsätter:

– Jag brukar tänka på de tre orden om, genom och för för att koppla demokrati till alla ämnen: Vi lär oss om demokrati och mänskliga rättigheter, genom demokratiska arbetsformer, för att kunna verka som demokratiska samhällsmedborgare.

Det medför att det aldrig går att ta bort demokrati ur undervisningen eller skolans verksamhet, utan att det är – eller bör vara – ständigt närvarande, menar hon.

– Demokratiarbete är en färskvara, ungefär som med träning – och man måste underhålla det! Det kommer inte av sig självt, utan man måste öva och öva igen.

Men skolan behöver också bli bättre på att benämna och synliggöra vad demokratiuppdraget verkligen är. Demokratins ämnesinnehåll, faktakunskaper, ord och begrepp hör förstås till samhällskunskapen och de andra SO-ämnena. De demokratiska arbetsformerna går dock att koppla till alla ämnen.

– Det stora demokratiuppdraget innebär att kritiskt värdera, att välja och välja bort information, exempelvis, och att förstå hur man agerar som samhällsmedborgare. Det gör vi bland annat genom att lära oss lyssna på varandra, diskutera, ta hänsyn och ansvar.

Hur kan man då som lärare arbeta praktiskt? En del är att arbeta med olika demokratiska arbetsformer, påpekar hon. Exempelvis kan eleverna delas in i grupper och få öva på olika roller, som ordförande, sekreterare, tidtagare och fokushållare. I idrott och hälsa, som Charlotte Granath själv även är lärare i, handlar demokrati om att lyssna på och följa instruktioner, om turtagning, att lära sig agera i grupp.

En annan del är källkritik: att granska olika källor,att besöka arkiv, att utifrån de källkritiskakriterierna diskutera vad som är en bra källa, att kunna välja och välja bort. Det handlar om att känna igen fake news och att ta del av aktuella nyheter.

Elevrådet är också viktigt. På Charlotta Granaths skola har de organiserat det så att elevrådet träffar skolledningen för ett aktivt elevinflytande, och hela tre lärare stöttar rådet.

– För mig som lärare handlar det mycket om samarbeten med andra. Jag arbetar nära med studie- och yrkesvägledare, skolbibliotekarie och andra kollegor. Alla bär demokratiuppdraget.

Hit hör begreppet demokratifostran – att fostras in i att kunna verka och leva som en demokratisk samhällsmedborgare, som vet vad det innebär av rättigheter och skyldigheter, och att lära oss samsas.

– Jag brukar tänka att min stora uppgift som lärare är att göra mina elever självständiga!

I demokratifostran ingår också att man inom skolans relativt trygga ram behöver ta tag i svåra frågor, låta elever få säga saker högt, lyssna in andras perspektiv – och ha möjlighet att ändra uppfattning.

Vilka är svårigheterna?

– Att eleverna tycker olika – det är en utmaning!

Charlotta Granaths svar kommer snabbt och tveklöst. Hon förtydligar:

– Kontroversiella frågor, om religionsundervisning eller politik till exempel, kan komma upp och vara svåra att hantera, när man som lärare inte riktigt vet vad som kan väcka starka känslor hos en enskild elev.

Det kan vara tufft men är nödvändigt att fånga upp svåra frågor. Ibland kan man som lärare behöva säga att ”jag återkommer till frågan” eller avbryta diskussionen. Att samarbeta med kollegor och elevhälsa kan vara ett annat sätt att hantera det.

– Det är faktiskt en av anledningarna till att jag samarbetar med skolbibliotekarien, för att få en annan person och profession att arbeta med kring eleverna.

Ett annat sätt att hantera skilda åsikter, som passar under valåret, är att under debatter tilldela partier till elever, så att de får ta fram argument för ett parti som de själva inte tänker rösta på.

Många elever har i dag starka åsikter som de ofta är väldigt övertygade om. En bidragande orsak tror hon är att de får nyheter så snabbt. Det går fort att ta reda på och få stöd för sin egen åsikt utan att behöva möta andras.

– Och det behöver vi utmana i skolan. Det är viktigt att vi lyfter upp att det finns olika perspektiv på skilda frågor och föreställningar.

Vi måste vara lyhörda för vad eleverna diskuterar, samtidigt får skolan aldrig glömma värdegrundsuppdraget och måste se till att ingen känner sig kränkt, tillägger hon.

Hur planerar ni inför skolvalet?

– Skolbiblioteket ska vara navet. Elevrådet kommer att stå som arrangörer och elever vara röstmottagare. Det är en viktig del av demokratin att vi fysiskt och praktiskt får genomföra ett skolval.

För första gången arrangerar MUCF en nationell valvaka för alla skolor, digitalt. Den sker den 12 september, måndagen efter ordinarie val.

– Med en flygande reporter från MUCF på plats!