Vem tjänar på konspirationen?

Konspirationsteorier kan bjuda eleverna på mustiga historier, men hur hanterar man rena lögner i klassrummet?
– Var försiktig med att diskutera för att vinna. Prata i stället om hur man värderar källor, säger Daniel Poohl från stiftelsen Expo.

Det ligger nära till hands att avfärda konspirationsteorier som rena stolligheter men det finns allvarligare sidor av saken, som en misstro mot samhället och bristande förtroende för vetenskap.

Studier från i höstas visar att 13 procent av svenska folket tror på konspirationsteorin att coronaviruset är ett biologiskt vapen som skapats av människor. Dessutom säger nästan var tredje person, 29 procent, att de saknar uppfattning i frågan.

– Pandemin är en fråga som alla har en åsikt om, även elever, och det öppnar för konspirationsteorier och konspirationstänkande, säger Daniel Poohl, vd och ansvarig utgivare för stiftelsen Expo, som bland annat producerat skolmaterial om just konspirationsteorier.

En konspirationsteori kan skapas kring en enstaka händelse, som mordet på Olof Palme eller terrorattackerna den 11 september 2001. En konspirationsteori kan också bygga på en omvänd bevisföring – världen styrs av utomjordiska ödlor, det är sant för det går inte att bevisa motsatsen.

Ett konspirationstänkande eller konspirationism skiljer sig på det sättet att det närmar sig någon form av ideologi. Det handlar om att man betraktar världen utifrån tre premisser: att inget sker av en slump, allt hänger ihop och inget är vad det ser ut att vara.

– Med en sådan idé om världen kan man skapa vilka konspirationsteorier som helst, menar han.

I en tid när det kan vara svårt att hitta mening och ett sammanhang blir konspirationstänkandet ett sätt att förhålla sig till stora komplexa samhällsfrågor.

Konspirationstänkandet kan också ge olika effekter. Det kan dels skapa en känsla av apati och depression. Om världen styrs av hemliga sällskap, vad spelar det då för roll vad jag gör? Dels kan det ge en känsla av falsk makt – ”jag har sett igenom allt, allt är lögn och bara en fasad”.

– Den maktkänslan gör att det inte är så lockande att erkänna att man har fel. Därför ska man vara försiktig som lärare att ge sig in i en diskussion för att vinna, det kan innebära att man ifrågasätter någons hela identitet, säger Daniel Poohl.

Han varnar för att starta en lektion om konspirationsteorier genom att berätta om den ena eller andra teorin,  även om det kan vara lockande.

– I det här sammanhanget finns det något som kallas Debunking theory som utgår från hur vi tar in information. Exempelvis läser vi rubriker men sällan hela texten. Det gäller även det vi hör. Berättar någon om en konspirationsteori för att sedan föra en vidare diskussion om fenomenet kommer vi bara att komma ihåg själva konspirationsteorin, säger han.

Ett mer effektfullt sätt kan vara att starta i en annan ände. Exempelvis med de tre premisserna som konspirationstänkandet bygger på, som ”inget sker av en slump”. Man kan fråga om det verkligen är så, och om det verkligen är rimligt att tänka så. Är det inte att lägga lite för mycket förtroende i händerna på dem som har makten?

– Världen är mer komplex och slumpartad än vi vill tro. Den faktorn, den verkligheten kan man prata om utan att ifrågasätta en persons åsikter eller tankar, säger han.

Förhoppningsvis, menar Daniel Poohl, kommer man i stället åt grundtankarna, vem ska man lita på, kan man lita på alla, varför kan man lita på den och inte den? Hur fungerar vetenskap, hur vet vi vad som är sant och falskt, hur bevisar man någonting?

– Den här typen av frågor behöver vi träna eleverna på. Det är populärt med källkritik men jag tycker att det är mer relevant att prata om källvärdering.

Frågor man som lärare kan ha med sig i det här arbetet är: Hur värderar jag en källa? Vilken typ av källa är det? Vilken tradition kommer den ifrån? Vilken metod använder den sig av? Hur bygger källan sin trovärdighet mot andra? Är det smart av en tidning att ljuga, har de något att tjäna på det? Vad händer om man publicerar en lögn?

– Det handlar om att lära eleverna förstå logiken kring hur vi kan värdera källor, att skapa en förståelse och en kontext.

Den aktuella coronapandemin är ett uppslag för allehanda konspirationsteorier. Men också en möjlighet, menar Daniel Poohl, eftersom den går att använda som en projektionsyta för att komma åt frågor som hur forskning fungerar, hur man bevisar något enligt den moderna vetenskapens tekniker och hur vi värderar källor.

– Det är ett perfekt tillfälle att prata om hur man tar fram vaccin. Hur funkar logiken, hur har det gått till historiskt, får man biverkningar av vaccin?

– Det går att rationalisera en hel del innan man ger sig på själva konspirationsteorin. Vi behöver kontexten och grundkunskaperna. Har du inget att ta stöd emot blir alla konspirationsteorier möjliga.

Tips på lärarmaterial

• Med myter som vapen – En handbok om konspirationsteorier och hur de kan bemötas i skolan, framtagen av Expo. www.expo.se

• Konspirationsteorier – En webbkurs och lärarhandledning som ingår i materialet Svåra frågor i klassrummet från Forum för levande Historia. www.levandehistoria.se

• Statens medieråd har flera material om konspirationsteorier för lärare, bland annat det digitala utbildningsmaterialet i medie- och informationskunnighet  MIK för mig.

Läs mer:

• Debunking Handbook av John Cook och Stephan Lewandowsky. Med tips som att börja med fakta, ha få enkla argument samt att bekräfta personens värderingar för att öka acceptansen av fakta. Finns översatt på Vetenskap och Folkbildning, www.vof.se

• A Culture of Conspiracy av Michael Barkun. Boken tar bland annat upp det konspirationsteoretiska tänkandets logik.

• Allt är en konspiration: En resa genom underlandet av Kent Werne, frilansjournalist och författare. Boken berättar historien om ett antal konspirationsteorier och hur de växte fram.

• Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning

Rapport från MSB 2021 av Andreas Önnerfors. msb.se

– Diskutera om det verkligen kan vara sant att inget sker av en slump, säger Daniel Poohl.

Använd pandemin för att prata om hur forskning fungerar, föreslår Daniel Poohl.

Prev
Next

 

Ulrika Sundström

Ulrika Sundström

Vill du läsa mer? Bli prenumerant!

Du får 6 nr av Grundskoletidningen och Pedagogisk Snabbguide för 1099 kr exkl. moms.

Så här kan du läsa vidare
Börja prenumerera så får du tillgång till alla fördjupande och inspirerande artiklar i Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide..
Kompetensutveckling när den är som bäst.

Bli prenumerant