Det är en smått överraskad Frida Boisen som öppnar dörren till familjens åttarummare på Kungsholmen.

– Åh, jag hade visst lyckats tappa bort vår notering! Men det måste ha funnits där i bakhuvudet eftersom jag inte är uppbokad, säger hon och servar med galge.

Medieprofilen och sociala medier-experten är ständigt på väg någonstans. Och ingen dag är den andra lik. Efter vår träff ska hon stylas för programledarrollen i ”Lyxfällan”, gå på moderatorsmöte, träffa en chefredaktör samt förbereda inför ett nytt avsnitt av ”Trolljägarna”. Nästa dag kan hon besöka en kommun eller skola för att föreläsa om digitaliseringens möjligheter.

Hon har ”peppar peppar, inte gått i väggen”, säger hon, utan brukar kunna navigera sig igenom allt utan att bli stressad.

Men det händer att det blir för mycket. Ibland får hon små signaler från örat.

– Det tutar. Jag gick till läkaren en gång som gjorde massor med tester utan att det visade på något fel. Till slut fick jag tipset att jag kanske skulle lugna ner mig lite, säger hon och skrattar.

”Jag kan inte nog beskriva tacksamheten varje gång jag träffar en lärare som verkligen brinner för sitt jobb och ser varje barn
och elev. Det är magi.”

Hon pekar på den korpsvarta flygeln i ena hörnet.

– Det är min återhämtning, jag sätter mig där och sjunger. För att jag ska kunna spela och sjunga något som känns i hela hjärtat kan jag bara vara där och då finns inget annat.

Mod och passion. Det är Frida Boisens ledord och något hon följt genom livet. I boken Digital Passion skriver hon om resan – från sin fattiga uppväxt med en ensamstående mamma i Göteborgs betongförort till toppjobb i journalistbranschen och titeln digital expert med kunder över hela världen.

2015 utsågs hon bland annat till Sveriges bästa digitala ledare i en rankning, före bland andra Spotifys grundare och Sveriges Googlechef.

Hur kom du in på det digitala spåret?

– Är man nyfiket lagd som jag är blir det så självklart att utforska digitaliseringens möjligheter. Jag brinner för demokrati och att göra världen lite bättre, och det finns så många fördelar med digitalisering, säger hon.

Uppväxten var ”good and bad”. Mamman var hennes trygghet och i många år var det bara dom två.

– Vi pratade om allt, satt och diskuterade världsläget tillsammans. Jag tror att jag blev tagen som vuxen på ett sätt, att min röst var viktig.

Men pappan var strulig. När Frida var elva år lämnade han familjen för en annan kvinna och flyttade utomlands.

– Det var ett jättesvek. Jag minns när jag var 16, jobbade på McDonalds och pappa var i stan för ett viktigt Volvomöte. Vi hade inte setts på ett halvår när han gled in. Jag blev såklart jätteglad.

Har du en kvart? frågade han dottern.

– Och så pratade han bara om Volvobilar. Efter tio minuter reste han sig för att dra vidare, då fick jag tårar i ögonen och sa ”pappa, du har inte ställt en enda fråga till mig, hur det går i skolan eller hur det är med mina kompisar?”

Han förstod aldrig hur mycket hans frånvaro påverkade henne.

– Men han var också en otrolig förebild. Tog plats och var bra på att övertyga människor, tala och inspirera. Han lärde mig att jobba och älska sitt jobb. Det har jag nog inspirerats av.

De flesta känner Frida Boisen som den som inte räds att testa nya grepp eller sticka ut hakan i debatter. Under tiden som chefredaktör på GT fick hennes kampanjjournalistik för trängselskatt i Göteborg människor att kalla henne både galen och nytänkande. När hon sedan sa upp sig från jobbet kom nya reaktioner. Herregud, hur kunde hon sluta från en sådan tjänst?!

– För mig har det varit nyttigt. Jag har haft treårscykler, gått in, lärt mig något, gett nya idéer och sedan gått vidare. Då är det dags för någon annan att komma in och för mig att lära mig något nytt. Jag tror att lärande är nyckeln till att må bra som människa.

Just lärandet håller på att förändras i vårt samhälle, menar hon. När vi var barn och unga hade vi lyxen att lära oss i skolan, sedan förväntas vi leva på det. En metod som inte längre fungerar.

– I dag händer det så mycket att vi hela tiden måste lära nytt. Jag har en lärotimme för mig själv varje dag, berättar hon och plockar upp mobilen.

Hon öppnar LinkedIn-appen och scrollar ner bland artiklar om AI och den senaste tekniken för att minska koldioxidutsläppen.

– Jag lär mig så otroligt mycket om sådant det inte hunnit skrivas några forskningsrapporter eller böcker om än. Ett bra tips till alla, särskilt lärare. Ju mer du börjar följa personer och läsa artiklar, ju snabbare lär sig algoritmerna vad du är ute efter. Och här är det noll grejer om vilken fest jag var på igår, säger hon och skrattar.

– Jag brukar tipsa om det när jag är ute och föreläser och försöker få organisationer att förändra sina arbetssätt. Det sitter mycket i huvudet att våga.

Skolan är en av hennes stora hjärtefrågor. I ett allt snabbare skiftande samhälle har hon svårt att förstå hur inte alla skolor drar nytta av fördelarna med digitaliseringen.

Hon ger tiden efter senaste riksdagsvalet som exempel, när Sverige befann sig i en unik situation utan regering mer än 100 dagar efter valet.

– Tänk att då ha digitala läromedel med redaktörer som uppdaterar böckerna as we speak och ger både lärarna och eleverna ett understöd. I stället ska lärare göra egen re­search och tänka nytt medan barnen sitter med gamla, ouppdaterade böcker.

Hon slår ut med armarna.

– Ibland upplever jag att folk inte tror på mig när jag skriver krönikor om skolan. ”Gå ut och se hur det är!” Ja, men det är ju det jag gör. Jag säger inte att det är så på alla skolor, men på vissa finns det inte böcker till alla elever.

Möjligheterna finns och det gör henne glad.

– Om jag kan tända gnistan som gör att en skola till kan ta det digitala steget känns det så bra. Med digitala läromedel finns det mer tid för läraren att faktiskt se eleven i ögonen och kunna prata om värderingar.

En annan fördel hon ser med digitala läromedel är att de kan anpassas till elevens individuella nivå. Tillsammans med belöningssystem kan det göra lärandet roligare.

– En sorts gamification. Ta min son Arvid, en ambitiös rackare. Han kan få för sig att vilja lära sig ett nytt språk, laddar ner en app och frågar om vi ska köra ihop. Och det är så kul, gör man rätt får man poäng och hör en dingeliding. Skulle han svara återkommande fel på vissa grammatiska frågor får han fler av dem, och man får själv välja om man vill gå fort eller långsamt fram. Alla lär sig ju i olika takt.

Inget av hennes barn har en ipad eller dator i undervisningen. Inget måste, tycker hon, men lite konstigt.

– Alla andra människor i samhället sitter och jobbar med datorer och sjundeklassare i England lär sig två programmeringsspråk medan våra barn inte kan något om det. Om de inte går i en väldigt speciell skola.

På tal om programmering hamnade hon för ett par år sedan i hetluften efter en uppmärksammad krönika där hon bad den dåvarande utbildningsministern Gustav Fridolin att slopa skolslöjden på schemat för att ersätta det med programmering.

– Ja, jag fick verkligen många lärare arga av det där inlägget. Men jag är glad för alla som har hört av sig. Det betyder att de brinner för vad de gör och den passionen är så viktig, säger hon.

Baksidan av det digitaliserade samhället är mobbningen, som har flyttat in i telefonerna.

Genom programledarrollen i ”Trolljägarna” märker Frida Boisen också hur många barn som utsätts för näthat.

– Det är viktigt att förstå att man alltid står på en scen när man uttrycker sig i sociala medier. Lärare och skolor behöver verkligen ha kunskap i hur man hanterar sådan här brottslighet. Skolan har ett långtgående ansvar för att eleverna ska känna sig trygga, det är ju deras arbetsmiljö.

Hon kommer att tänka på en skola hon känner till via vänner. En av deras elever blev utsatt för grooming på nätet, mannen lurade tjejen att klä av sig framför kameran och hotade sedan med att sprida bilderna bland hennes klasskompisar.

Skolan fick vetskap om situationen och rådde flickan att i ett organiserat möte på skolan berätta om händelsen för sina närmaste vänner och deras föräldrar. Om bilderna mot förmodan skulle läcka ut skulle de fungera som hennes stöd.

– Jag blev så imponerad när jag hörde hur de hanterade det på ett så fantastiskt sätt. Men det är inte säkert att alla skolor vet hur man gör, och hur upptäcker man mobbning på sociala medier? Därför önskar jag att fler skolor satsar på mer kunskap om sociala medier. Grunden för att lära sig saker är att vara trygg.

Hon börjar nästan gråta, blir alltid berörd när hon pratar om skolan.

– Jag kan sitta här och gråta hela dan om vi ska prata om lärare, säger hon och skrattar.

– Att få uppleva en fantastisk lärare påverkar så många män­niskors liv. Jag kan inte nog beskriva tacksamheten varje gång jag träffar en lärare som verkligen brinner för sitt jobb och ser varje barn och elev. Det är magi.

Efter din krönika blev du och Gustav Fridolin inbjudna till en slöjdlektion av en lärare. Vad hände sedan?

– Dejten blev inte av tyvärr. Vi fick inte ihop schemat, men det hade varit roligt.

Hon kommer på en sak och småspringer in till köket. Tillbaka har hon med sig ett par snidade salladsbestick, formade till två gitarrer.

– Det är den finaste julklapp jag fått, min dotter älskar musik precis som jag.

Hon vänder och vrider på sin present.

– Du frågade om baksidan med gamification. Det korta, snabba, att vi inte är så mycket här och nu och i ett kreativt flow med bara oss själva ... Motsatsen blir ju att ha en träbit framför sig och fundera ut vad man ska göra med den.

– Kanske att jag ska be slöjdlärare lite om ursäkt (skratt). Mmm, nej det kanske inte ska bort ur schemat. För mig handlar det nog mer om att våga göra förändringar.