Känslorna du behöver för att vara objektiv

Har du funderat över dina känslor när du bedömer dina elever? Då är du på rätt spår, enligt sociologen Stina Bergman Blix, vars forskning visar att professionalitet inte handlar om känslokyla. Tvärtom finns det känslor som främjar objektivitet.

Undervisande lärare påverkas av sina relationer till eleverna när de sätter betyg – de tar hänsyn till fler aspekter än vad externa bedömare kan göra, ofta utan att de är medvetna om det. Det visade Ilona Rinnes avhandling från 2015.

Även Skolinspektionens granskning har visat att den undervisande läraren sätter högre betyg på de nationella proven än externa bedömare.

Detta kanske inte är något att bli förvånad över egentligen. Som en kommentar till de nya allmänna råden konstaterade bedömningsexperten Anders Jönsson att det varken är illvilja eller slarv som gör att irrelevanta faktorer vägs in:

– Vi uppskattar intuitivt vissa människor men inte andra, och inte minst elevers utseende är en faktor som visat sig kunna påverka betygssättningen i relativt hög grad, skriver han i ett blogginlägg med rubriken ”Vem tar ansvar för likvärdigheten?” (se också intervju med honom.)

”Det kan vara att man styrs av känslor man inte känner till och som inte understödjer de beslut man ska fatta.”

Frågan är vad man kan göra för att slippa gå vilse i sin mänsklighet. Traditionellt har känslor kopplats ihop med irrationellt handlande och objektivitet med frånvaro av känslor. Det är dock en bild som flera vetenskapliga grenar nu motsäger.

Sociologen Stina Bergman Blix, som forskat om känslor och objektivitet inom rättsväsendet, menar att det kan få många negativa följder att känslor tystas ner i det vardagliga arbetet. Tillsammans med Åsa Wettergren har hon skrivit boken Professional emotions in court – a sociological perspective (Routledge, 2018).

– Genom att tala öppet om känslor får man bättre möjligheter till reflektion och att hantera dem på ett professionellt sätt, säger Stina Bergman Blix.

Doktorsavhandlingen skrev hon om skådespelares känsloarbete på scen, en plats där känslor har en naturlig roll. Domstolen, däremot, är närmast en idealbild för det rationella, objektiva beslutsfattandet.

– Det var spännande att se hur känsloarbete går till i ett fält där känslor inte ska finnas. I just domstolen spelar de ju dessutom en väldigt stor roll. Dels är de en viktig del i att människor hamnar i rätten, dels kan man ha mycket känslor inför att infinna sig där, till exempel nervositet.

Rättsväsendet beskriver hon som en teflonkultur där professionalitet innebär att känslor inte ska fastna på den som dömer. Fastnar de har man valt fel yrke.

– Det är också ett sammanhang där man förväntas ta beslut utan en kropp, som om kunskapen kommer från ingenstans. Men även i domstolen har människor kroppar och känslor och tidigare erfarenheter som påverkar dem i deras arbete.

Vad finns det för risker med att inte arbeta med sina känslor?

– Det kan vara att man styrs av känslor man inte känner till och som inte understödjer de beslut man ska fatta, och på det sättet blir besluten mindre objektiva.

Stina Bergman Blix gör skillnad mellan två typer av känslor: förgrundskänslor och bakgrundskänslor. Förgrundskänslor är de som ofta är tydliga för oss – till exempel ilska – och också de som kan störa den logiska processen vid beslutsfattande.

Bakgrundskänslorna är vi dock mindre medvetna om, de har inte så tydliga fysiska uttryck, utan är större helheter av känslor som arbetar tillsammans med vår kognition.

Det är här vi kan hitta känslor som faktiskt kan hjälpa oss att bli mer objektiva.

Ett exempel är intresse, en känsla som hjälper oss att nå de mål vi satt upp. En annan är att känna stolthet över att något ska gå rätt till.

Här kan man vidare skilja mellan känslor som är befrämjande, till exempel intresse och självförtroende, eller motiverande, som stolthet eller att känna irritation över andras slarv.

Det är dock inte alla bakgrundskänslor som främjar objektivitet. Vilka känslor vi har bygger på vanor och kan såklart också vara färgade av fördomar, konstaterar hon.

Det är därför viktigt att lära sig reglera även dessa känslor. Exempelvis så att vi inte är för intresserade eller nyfikna på något som inte är relevant i sammanhanget. En domare ska inte sätta något värde vid om personen har konstiga kläder på sig.

– Då handlar det om att lära sig skärma av intresset till den del som är viktig, och det kräver mycket emotionsarbete.

Ett sätt att göra det är att förstärka andra bakgrundskänslor.

– Det kan till exempel vara kopplat till känslan av stolthet över att göra ett bra jobb. Då kan stoltheten hjälpa oss att skärma av. Det kan också vara att man tydligt vet vilka saker man faktiskt ska fokusera på.

Något som framhålls i de nya allmänna råden är att lärare samarbetar och reflekterar tillsammans för att främja likvärdighet.

– Psykologisk forskning har visat att det lönar sig att verbalisera argument för att få syn på den logiska kedjan bakom beslut, och gärna göra det tillsammans med andra. Att möta andras förståelse för samma situation.

Det är dock inte självklart att samtal i grupp leder till större objektivitet, tvärtom. Därför blir det också viktigt att tänka på hur samtalet förs när man pratar med varandra.

– Var medveten om att samtal kan påverkas av sådant som gruppdynamik och olika personers status i gruppen.

I ett samtal där man inte är riktigt säker på sin sak kan känslor av osäkerhet ta sig olika uttryck. Man kan till exempel bli nyfiken och vilja veta mer, eller känna skam och vilja dölja sin okunnighet.

– Inom domstolen finns det regler för vem som ska uttala sig först i ett sådant samtal. Då ska den yngsta börja för att inte de olika deltagarnas status ska påverka negativt. 

Två nya böcker om känslor

Känslor som kraft eller hinder, en handbok i känsloreglering
Hanna Sahlin & Elizabeth Malmqvist
Natur & Kultur, 2018

Så skapas känslor: hjärnans hemliga liv
Lisa Feldman Barrett
Natur & Kultur, 2018

 

Sara Othman

Sara Othman

Journalist och redaktör på Grundskoletidningen.

Vill du läsa mer? Bli prenumerant!

Du får 6 nr av Grundskoletidningen och Pedagogisk Snabbguide för 1099 kr exkl. moms.

Så här kan du läsa vidare
Börja prenumerera så får du tillgång till alla fördjupande och inspirerande artiklar i Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide..
Kompetensutveckling när den är som bäst.

Bli prenumerant