Från fakta till kunskap
När nyhetsflödet blir allt snabbare och svaren finns ett klick bort behöver eleverna tränas i att stanna upp, reflektera och förstå. Vi har aldrig tidigare haft tillgång till så mycket fakta – men vårt tänkande hänger inte med, menar författaren och samhällsanalytikern Olof Gränström.
Du är aktuell med en ny bok som kan bidra till en mer faktabaserad förståelse av världen. Berätta mer!
– Vi har aldrig tidigare haft tillgång till så mycket fakta om vad som händer i världen. Men det hjälper inte. Trots all fantastisk faktainformation så använder vi den inte. Vi är inte biologiskt designade för att ta till oss all information som vi utsätts för. I dagens samhälle fattar vi fortfarande beslut på magkänsla utifrån vad vi själva upplever och vad andra berättar för oss. Kring komplexa frågor som exempelvis klimatförändringarna går det inte att bygga en förståelse enbart utifrån vad vi ser, hör och känner. Den förståelsen behöver baseras på fakta från exempelvis vetenskapliga källor.
Vilka fakta går att lita på?
– Källkritik är viktig för att bedöma trovärdigheten av fakta som vi möter. Det räcker inte med att söka efter fakta med till exempel AI-tjänster, utan vi behöver också kunna välja ut pålitliga källor och exemplifiera för AI vilka källor som vi vill söka i. Det kan handla om att vi ber AI att söka fakta från publicerade vetenskapliga artiklar eller betrodd statistik. Men det räcker inte med att bara vara källkritisk, jag tycker också att man behöver tänka kritiskt.
Hur menar du?
– Varför blir jag så glad när jag hittar en källa som stöder mina egna åsikter? Det kan vara en varningssignal. Vi människor drar ofta snabba slutsatser utan att vi märker det. I dag behöver vi också förstå hur vi själva tänker när vi möter fakta. Kan våra tolkningar bli fel? Ser vi det vi vill se? Vi behöver komplettera källkritiken med ett kritiskt tänkande för att granska våra egna tankar och slutsatser.
”Vi behöver lära elever att tänka långsamt.”
Du beskriver i boken ett snabbt och ett långsamt tänkande. Vad är skillnaden och vilken betydelse kan de två typerna av tänkande ha i skolan?
– Det snabba tänkandet är det intuitiva, automatiska systemet som vi använder hela tiden. Vi känner igen mönster, drar slutsatser på sekunden och använder magkänslan. Det fungerar bra till exempel när vi kör bil eller läser av sociala situationer, men inte när vi ska förstå komplexa frågor. Då behövs det långsamma tänkandet som analyserar, granskar och ser samband. I skolan kan det handla om att få eleverna att växla från att reagera till att reflektera. Vi behöver lära elever att tänka långsamt.
Hur ser du på lärarens uppgift när tillgången på fakta bara finns ett klick bort?
– I stället för att förmedla faktakunskaper tror jag att lärarna alltmer kommer att fungera som samtalspartners för att hjälpa sina elever att navigera i informationsflödet. Elever behöver ha kunskaper om vilka fakta de kan lita på och hur de kan söka efter dem. Det finns inte en källa eller ett perspektiv, utan eleverna behöver förhålla sig till stora mängder fakta och kunna vrida och vända på skeenden.
Hur kan skolan förbereda eleverna inför framtidens digitalisering?
– Den digitala tekniken utvecklas snabbt, men blir också allt enklare att hantera. Det centrala för lärare blir att kunna kombinera teknik med pedagogik. Om skolan kan uppmuntra elever till ett långsammare tänkande, att granska sina egna tankar och prata om hur de vet det de vet, tror jag att eleverna blir bättre rustade att hantera stora frågor som klimatkrisen, en åldrande befolkning eller politiska förändringar.
Skilj ut fakta från tankefällor
- Lär eleverna att känna igen vanliga tankefällor. Exempel: vi värderar den första eller sista informationen som viktigast, men fakta som kommer däremellan får inte lika stor betydelse. Vi dras lättare till hotfulla eller starkt emotionellt laddade budskap. Läs mer om olika tankefällor i boken: Thinking, fast and slow av Daniel Kahneman.
- Varför tror jag att det är på det här sättet? Avsätt tid för eleverna att reflektera ostört kring olika frågeställningar. Exempel: vilka utsläpp från plaster gör störst skada? En första tanke brukar vara att det är plastpåsar, som ligger oss nära i vår vardag och som alla kan se. Men vilka andra alternativ finns?
- Låt eleverna jämföra flera perspektiv. Titta på hur olika källor beskriver samma sak.
Diskutera olika tolkningar. Vi har exempelvis en tendens att lita för mycket på faktauppgifter med siffror. Vad betyder siffrorna? Hur kan de förstås på olika sätt?
Läs mer!
Från fakta till kunskap: för bättre beslut i en komplex värld
Olof Gränström, (Gothia Kompetens AB 2025)
