Lagom tills vårvärmen kommer tittar kron-ärtskockor och rabarber upp i odlingslådorna. Men i Axonaskolans trädgårdsland börjar man skörda flera månader tidigare, rädisorna och mangolden är redo när det fortfarande är snö på marken.

– Odlingsprojekten har blivit den röda tråden som bidrar till ämnessamverkan hos oss. Det är ett gemensamt, verklighetsförankrat projekt som berör många ämnen, säger Andreas Andersson.

Han undervisar i matte, NO och teknik på Axonaskolan, en fristående grundskola som ligger i Tollarp i nord-östra Skåne. Andreas Andersson har vuxit upp på lantbruk och blivit en sprudlande odlingsentusiast. För tio år sedan bestämde han sig för att göra odling till en del av skolans verksamhet.

Ett av ledorden har varit ämnesintegration. När man för ett par år sedan beslutade att bygga ett redskapsskjul vid odlingen startade projektet med att eleverna under en bildlektion fick designa skjul med tvåpunktsperspektiv. På tekniklektionen fick de skapa en tredimensionell ritning.

– Ritningen tog de sedan med till slöjden där de byggde en skalenlig modell i miniatyr. Vi röstade fram ett vinnande bidrag och det femton kvadratmeter stora skjulet förverkligades.

Odlingen började med några få pallkragar. I dag har skolgården platsbyggda odlingslådor såväl som upphöjda bäddar i betong, skjul och inomhusodling. Odlingsåret startar tidigt i varmbänkar – när odlingslådorna fylls med hästgödsel och får små minidrivhus ovanpå.

– Det möjliggör att vi kan komma i gång tidigt och odla, det är nästan en förutsättning vid pedagogisk odling eftersom sommarlovet kommer lite olägligt. 

På Axonaskolan delas odlingen in i fyra säsonger, och allt som odlas används i skolköket. Nu under vintern handlar det om hydroponisk odling, när man odlar helt utan jord. Inomhusodlingarna som är fyllda med sallad och örter trängs inne i skolans matsal och entré.

– När idén med hydroponisk odling kom ställde vi oss frågan vad det kostar – där får vi in matte. På fysiken räknade vi på hur mycket energi lamporna drar. Och det finns mycket mer man kan koppla på med odling som grund, säger Andreas Andersson och fortsätter:

– Våra elever älskar exempelvis att ha engelska i trädgårdslandet. Medan vi sår och gräver i jorden pratar vi bara engelska med varandra.

Han ser många fördelar för eleverna, som att en del vågar ta mer plats utanför klassrummet och hur de som har höga prestationskrav gillar att odlingen inte bedöms. Odlingen bidrar också till sammanhållning bland kollegorna.

– Den blir en drivkraft som gör att vi blir mer motiverade att samverka.

Han föreläser frekvent om projektet. När han berättar om odlingen ute på andra skolor brukar han ställa frågan ”varför ska ni odla?”.

Han betonar att man inte ska låta rädslan för att misslyckas hindra.

– När det inte går som man har tänkt analyserar man med eleverna och löser problemen tillsammans – det är det som är pedagogisk odling - att lära sig av processen.